Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

sionen. 632 Som hjälp i arbetet i Helsingfors fick Rosén under en kortare period
mellan åren 1895 och 1897 predikanten August Berg, som tidigare verkat
inom Frälsningsarmén. 633
5.2.2 Nya församlingsbildningar under 1890-talet
Under 1890-talet hade de rikssvenska metodistpredikanterna egentligen händerna
fulla med att upprätthålla verksamhet på de finländska orter där metodismen
hunnit bli etablerad. Men 1890-talet innebar även expansion i ”territoriellt
avseende”. Sju nya metodistförsamlingar kom nämligen att grundas på
olika orter där man antingen startat ny verksamhet eller gått in på nytt språkområde.
I Viborg och Tammerfors hade metodistpredikanter gjort mer eller
mindre regelbundna predikobesök redan under 1880-talet. På 1890-talet fick
den metodistiska verksamheten på dessa centralorter fastare former. Till
Hangö och Brödtorp i Pojo spreds metodismen ifrån Ekenäs och till Lovisa
från Helsingfors. Den svenskspråkiga metodistförsamlingen i Helsingfors
kom även att ge upphov till grundandet av en finskspråkig församling i
huvudstaden.
I Viborg hade predikobesök gjorts sedan B A Carlsons tid år 1889. 634 Hurtig
menar i sin fyrtioårshistorik (1923) att predikoverksamheten i Viborg under
632
633
634
Ekholm, H 1971, s 35-36; Hurtig, K & Hurtig, M 1934, s 43, 46.
Hurtig, K & Hurtig, M 1934, s 46-47. August Berg var född 1867 i Skåne. Han
blev officer i Frälsningsarmén år 1892. Han kom dock att övergå till metodistkyrkan
och fick sin första utnämning till Helsingfors, där han stannade till år 1897.
Han verkade sedan i Degerfors, Borås, Köping och Stockholm under åren fram till
1912, då han avslutade sig aktiva tjänst som predikant. I stället övergick han till
försäkringsbolagsverksamhet. Han dog år 1931. Ekholm, H 1971, s 43-44; Hurtig,
K & Hurtig, M 1934, s 31; Wanqvist 1968, s 86.
Carlson 1921, s 136.
215