Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

lär både den lokala kyrkoherden och borgmästaren efter en viss tvekan ha
förhållit sig positiva till bröderna och deras verksamhet. 316
Bröderna Bärnlunds verksamhet tycks ha lett till en viss oro och splittring
bland Fredrik Gabriel Hedbergs anhängare inom den evangeliska rörelsen i
Kristinestad. Enligt en källuppgift härrörande från den evangeliska gruppen
i Kristinestad skall bröderna Bärnlund redan efter en månads verksamhet
under hösten 1866 ha samlat en betydande anhängarskara. Timmermannen J
H Sundblad, vilken varit en ledargestalt bland de evangeliska började allt mer
sympatisera med den metodistiska rörelsen. I ett brev till F G Hedberg i
januari 1867 omnämnes att metodisterna vid sin senaste sammankomst i staden
samlat ett hundratal personer, medan man inom det evangeliska lägret
lyckats samla drygt hälften så många. 317
Wilhelm Bärnlund återvände efter ett tag till Amerika, men brodern Gustaf
fortsatte med prediko- och mötesverksamheten i Kristinestad och landsbygden
runt omkring. Sjuklighet gjorde dock att Gustaf Bärnlund var tvungen att
dämpa intensiteten i sin mötesverksamhet efter ett par år. 318 I ett brev till F G
Hedberg i mars år 1871 berättas att den metodistiska verksamheten blivit något
lamare. 319 Ivar Lindén konstaterar dock i sin pastoralavhandling:
Men om också möten icke kunde hållas som förut, hade metodismen dock stort
anseende i staden, vilket även de evangeliska medge. 320
Under senare delen av 1860-talet fanns det alltså en metodistisk rörelse av
betydande omfattning i Kristinestad. Någon församling hade metodisterna
emellertid inte ännu grundat i staden. Man hade inte någon officiell rätt att
316
317
318
319
320
120
Carlson 1921, s 98; Ekholm, T 1933, s 8-10; Elfving 1984, s 9; Sjöblom 1915, s
286; Wagnsson 1889, s 40.
Dahlbacka 1987, s 56-60; Lindén 1941, s 55, 58-60.
Carlson 1921, s 98; Ekholm, T 1933, s 10; Lindén 1941, s 77.
Lindén 1941, s 77.
Lindén 1941, s 77.