Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

grunda sådana församlingar i Finland vid denna tid. Själva det metodistiska
systemet som var uppbyggt kring de ordinerade predikanternas verksamhet
och deras rättigheter omöjliggjorde egentligen även en församlingsbildning
på initiativ av lekmän. För att få stadga och ett bestående resultat av verksamheten
i Kristinestad var Gustaf Bärnlund helt beroende av att få hjälp av
någon ordinerad metodistpredikant och officiellt erkännande av det internationella
metodistiska kyrkosamfundet. Gruppen av metodistiskt troende i
Kristinestad började därför till Sverige rikta upprepade vädjanden om att få
predikanter till Finland.
3.2.3 Finländska metodister ber om predikanthjälp från Sverige
Den första betydande gruppen av metodistiskt troende i Finland hade uppstått
i Kristinestad med omkringliggande landsbyar under de sista åren av 1860talet.
Av avgörande betydelse för uppkomsten av denna rörelse var den från
Amerika hemkomna sjömannen Gustaf Bärnlunds verksamhet. Bärnlunds
sviktande hälsa gjorde emellertid att dennes kapicitet att upprätthålla verksamheten
var begränsad. Vidare insåg Bärnlund att det för verksamhetens
fortbestånd krävdes ett officiellt erkännande av det metodistiska kyrkosamfundet.
I syfte att be om metodistisk predikanthjälp till Finland åkte Gustaf Bärnlund
personligen till de svenska metodistpredikanternas, den s k missionärsföreningens,
årsmöte i Karlskrona år 1870. Han hade även tidigare skrivit brev
både till Sverige och Amerika och bett om att predikanter skulle översändas
till Finland. Resultatet blev emellertid klent. Bärnlund fick återvända hem
utan att ha fått något löfte om hjälp från svensk sida. 321 Gruppen i Kristinestad
gav dock inte upp, och år 1874 framförde man en ny vädjan till Sveriges
321
Hurtig, K 1923, s 8-9; Hurtig, M 1968, s 24, 45; Wagnsson 1889, s 40.
121