01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

hade kommit till Sverige år 1830 <strong>för</strong> att omhandha den andliga vårdnaden om<br />

brittiska medborgare, en grupp metodister, vilka kommit till Stockholm från<br />

Storbritannien och var anställda av Samuel Owen, den ”svenska ångbåtsflottans<br />

fader”, vid dennes verkstäder med gjuteri på Kungsholmen. Den<br />

<strong>för</strong>sta frikyrko<strong>för</strong>samlingen i Sverige grundades, en engelsk metodist<strong>för</strong>samling.<br />

Scott lärde sig emellertid svenska och då han brann av iver att<br />

predika även på detta språk, fick verksamheten andliga följdverkningar långt<br />

utan<strong>för</strong> den lilla kretsen av brittiska medborgare anställda av Owen. Engelska<br />

kyrkan, senare kallad Betlehemskyrkan, vid Hötorget var centrum <strong>för</strong> Scotts<br />

verksamhet från och med hösten 1840. Stora folkskaror samlades <strong>för</strong> att<br />

lyssna till <strong>för</strong>kunnelsen i Scotts kyrka. Motståndet växte sig dock även allt<br />

starkare, och Scott fick lov att lämna Sverige år 1842. Under sin tolv år långa<br />

vistelse i Sverige hade han dock genom sitt ivriga engagemang <strong>för</strong> traktats-,<br />

bibelspridnings- och nykterhetsarbete hunnit ge impulser <strong>för</strong> fortsatt verksamhet<br />

inom ett brett spektrum av det andliga livet i Sverige. 183<br />

Ovan i avsnitt 2.2.2 har jag omnämnt grundandet av the Wesleyan Methodist<br />

Missionary Society i London och det faktum att denna missionsorganisation<br />

skulle komma att få <strong>betydelse</strong> <strong>för</strong> kyrkohistorien i Norden. Det <strong>för</strong>höll sig<br />

nämligen så att detta missionssällskap var George Scotts uppdragsgivare.<br />

George Scott var deras utsände missionär, vilket Hanna Hodacs helt riktigt<br />

påpekar i polemik gentemot Gunnar Westin, som i sin omfattande Scottbiografi<br />

konsekvent undviker att kalla Scott missionär. 184 Scotts uppdragsgivare<br />

183<br />

184<br />

74<br />

Hagen 1961, s 36-38; Hodacs 2003, s 107-109; Hurtig, M 1968, s 14-16; Jarlert<br />

2001, s 131-140; Newman 1933, s 73, 81; Newman 1939, s 43-53. För en ut<strong>för</strong>lig<br />

beskrivning av George Scott och hans verksamhet i Sverige, se Westin 1928–1929<br />

II-I. Hanna Hodacs har noggrant undersökt den vidare kontexten kring de religiösa<br />

kontakterna mellan England och Sverige under tidigt 1800-tal. Hodacs 2003.<br />

Hanna Hodacs konstaterar följande: “Westin’s study of Scott covers every possible<br />

aspect of Scott’s life not least the question whether his aim was to introduce<br />

methodism into Sweden or just to organize an awakening within the Church of<br />

Sweden. However, he never discusses Scott’s position as a missionary in a broader<br />

perspective. When Westin refers to Scott as a missionary, he places quotation<br />

marks around the title, in order, it seems, to deflete the meaning of the word and

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!