Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

739
om dessa sednare befinna sig lika långt från oss som påfven i Rom och äro oss lika
fremmande, utgör ett genomgående och utmärkande drag? 739
I detta frikyrkliga manifest, som hade en officiell ställning i och med att det
undertecknats inte bara av F W Lönnbeck utan även av Edvard Björkenheim,
Hjalmar Braxén, J A Karlberg och Antti Mäkinen, betecknades metodismen
som ”utländsk” och ”hierarkisk”. Metodismen upplevdes vara främmande pga
ledning och styrelse från Sverige och Amerika. Vidare ansågs den till sin
struktur vara lik, alltför lik, den lutherska kyrkan. De frikyrkliga hade uppfattat
metodismen som en centralstyrd utländsk organisation som inte avvek från
den etablerade lutherdomen i tillräcklig omfattning. Antagligen förhöll det sig
på ett liknande sätt bland folk i allmänhet. Metodismen var strängt taget inte
ett så attraktivt alternativ till den evangelisk-lutherska kyrkan i och med att
den påminde alltför mycket om densamma. Den möjliga attraktionskraften låg
troligen i predikanternas personliga sätt att fungera inom ramen för sin verksamhet,
deras eventuellt karismatiska utstrålning och tilldragande predikokonst.
Detta kan ha varit förklaringen till varför en god metodistpredikant
kunde samla ett stort antal åhörare till gustjänst- och mötestillfällen utan att
för den skall vinna medlemmar till de lokala metodistförsamlingarna.
5.2.10 Sammanfattande diskussion
Vad hände inom metodistmissionen i Finland under 1890-talet? Det man utan
vidare kan konstatera är att den svenska metodistkyrkan helhjärtat gick in för
missionsarbetet i Finland. Man sände över en lång rad med predikanter för att
sprida den metodistiska rörelsen under denna tidsperiod. B A Carlson åkte
visserligen hem till Sverige och Johannes Roth stannade inte länge som hans
efterträdare i Finland. Men verksamheten försågs med ny arbetskraft genom
Lönnbeck 1889, s 89.
245