Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

6.2.1 En egen årskonferens för Finlands metodister
Det fanns under början av 1900-talet en strävan hos de finländska metodisterna
att få utgöra en egen årskonferens på nationell grund. Bildandet av en egen
årskonferens inom ramarna för den metodistiska organisationsstrukturen var
nämligen tecknet på att en ung metodistmission nått mognad och ansågs vara
kapabel att fungera självständigt.
Inom den skandinaviska metodistmissionens verksamhetsområde hade de
svenska och norska årskonferenserna blivit grundade år 1876. 848 Inför generalkonferensen
1908 upplevde man både i Danmark och Finland att det var
dags för dessa två missionskonferenser att få erhålla samma ställning inom det
metodistiska kyrkosamfundet. Vid missionskonferensen i Helsingfors 1-5.8.
1907 beslöt man på initiativ av N J Rosén ”att hos generalkonferensen anhålla,
att Finlands och St Petersburgs missionskonferens måtte under instundande
kvadrennium få åtnjuta samma rätt som den intagit under de sista fyra åren till
bildande af årskonferens”. 849 Generalkonferensen samlad i Baltimore under
större delen av maj månad år 1908 beslöt att på vissa villkor ge missionskonferenserna
i Finland och Danmark rätt att organisera sig till årskonferenser.
850
Den finländska missionskonferensen samlades i Vasa 3-6 augusti 1911 under
biskop William Burts ledning. Biskopen tog under konferensens andra dag
upp frågan om en eventuell organisering av årskonferens. Karl Hurtig föreslog
då att missionskonferensen skulle organisera sig till årskonferens. Ärendet avgjordes
genom omröstning, vid vilken samtliga närvarande röstberättigade,
23 stycken, röstade för förslaget. Efter den genomförda omröstningen förkla-
848
849
850
284
Hassing 1991, s 47-51; Hurtig, M 1968, s 26-28.
Missionskonferensprotokoll MEK i Finland 1907, s 25.
Braestrup Karlsen 2000, s 44; Elfving 1984, s 29.