Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

6.1.4 Nya predikanter och nya församlingar 1903–1911
Vid tidpunkten för metodistmissionens i Finland slutgiltiga lösgörande ifrån
den svenska årskonferensen år 1903 fanns det tretton metodistförsamlingar
i landet. Församlingarna i Vasa, Gamlakarleby, Helsingfors och Kristinestad
var de äldsta. Under senare delen av 1880-talet hade församlingarna i Ekenäs,
Åbo och Björneborg tillkommit. Under 1890-talet hade Helsingfors fått en
finsk metodistförsamling och vidare hade församlingar grundlagts i Viborg,
Tammerfors, Hangö, Brödtorp och Lovisa. Expansionen till nya orter fortsatte
med en liknande intensitet under 1900-talets första decennium. Rekryteringen
av inhemska predikanter gjorde att metodismen kunde spridas till rent finskspråkiga
orter som St Michel och Kuopio. De rikssvenska metodistpredikanterna
bidrog genom sina direkta arbetsinsatser till skapandet av ytterligare
ett par metodistförsamlingar på svenskt språkområde i Finland. Men även vid
uppkomsten av en del nya finskspråkiga metodistförsamlingar spelade några
rikssvenska predikanter en avgörande roll.
Sporadisk metodistisk verksamhet hade förekommit i form av predikobesök
i Jakobstad under en följd av år, innan en metodistförsamling blev grundad
i denna stad på senhösten 1904. Vårdhavande predikanten Erland Björnberg
i Gamlakarleby besökte Jakobstad vid ett par tillfällen år 1898 och predikade
då i Frälsningsarméns lokal. Redan vid den här tiden fanns det metodister i
Jakobstad, ditflyttade antingen från Vasa eller Gamlakarleby. År 1900 efterträddes
Björnberg som predikant i Gamlakarleby av Johan Edvard Jarl. 796 När
denne vid finländska missionens årsmöte i Vasa 24-27 augusti 1900 mottog
utnämningen nämndes Jakobstad för första gången i utnämningslistan. 797 Det
var emellertid inte så lätt att få igång den metodistiska verksamheten i Jakobstad.
I presiderande äldstes rapport till årsmötet i Ekenäs år 1902 heter det att
i den ”efter förhållandena lifliga och framåtgående” staden ”inte mycket arbe-
796
797
268
Ekholm, T 1933, s 76, 86, 87.
NB nr 9 1900, s 141.