Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

given som källa i Larsons historik. 355 Gustaf Wagnsson igen noterar även de
unga predikanternas verksamhet, men nämner enbart Lundmark vid namn. 356
J W Lundmark verkar alltså ha varit välkänd, medan varken Nils Lindströms
eller J Forsbergs namn figurerar i metodistiska jubileumsskrifter eller annan
metodistisk historieskildring. Namnuppgiften Pettersson hos Torsten Ekholm
och sedan hos Gunnar Larson förbryllar. Från vilken källa Torsten Ekholm
har hämtat denna namnuppgift förblir oklart. Men Ekholms skrift är ju också
av relativt sent datum, från år 1933.
Det verkar också som om de unga predikanterna, och detta gällde i synnerhet
Lundmark, inte skulle ha haft något stark metodistidentitet. 357 Men inte heller
Lindström, som längre fram i flera års tid verkade som ordinerad metodistpredikant
i Sverige, var en helt övertygad metodist vad läran beträffar. 358 Det
är antagligen symptomatiskt att deras verksamhet omnämns mera ingående
inom den frikyrkliga rörelsens i Finland historieskrivning. 359
Vidare förhöll det sig så att Lundmark inte levde i enlighet med gängse moraliska
principer. 360 Detta kan mycket väl förklara varför man inom metodistisk
historieskrivning inte velat vidkänna sig hans verksamhet. Harald Wejryd menar
dock i sin doktorsavhandling att de unga predikanterna samlade så pass
355
Larson 1937, s 4.
356 Wagnsson 1889, s 41-42.
357
358
359
Lundmark lär vid ett sammanträffande med Lindborg i Åbo år 1880 ska ha sagt:
”Jag bryr mig icke om metodisterna.” Wagnsson 1889, s 46.
J M Erikson uppger att Lindström var tjänstledig perioden 1889-91, då denne hyste
”åtskilliga betänkligheter i afseende på lärouppfattning”. Erikson 1895 s 367.
Till exempel P W Lindahl omnämner i samband med Fria Missionsförbundets 50årsjubileum
i synnerligen positiva ordalag Lundmarks predikoverksamhet i Åbo.
Lindahl 1939, s 30-31.
360 Wagnsson säger att Lindborg upptäckte att Lundmark ”icke rätteligen vandrade”.
Wagnsson 1889, s 46. Även inom den frikyrkliga rörelsens historieskrivning har
Lundmark klandrats för omoraliskt leverne. EW 30.1. 1917; ÅSFA Åbo, Svenska
friförsamlingens 50-årsberättelse, s 3.
133