Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

ade biskopen att årskonferensen blivit organiserad. Superintendenten George
A Simons föreslog därefter att konferensen skulle heta Finlands årskonferens,
vilket antogs enhälligt. 851 Nya Budbäraren rapporterade entusiastiskt en dryg
vecka senare:
Det var ett historiskt ögonblick. Måtte den Högstes välsignelse hvila öfver beslutet
ifråga, och måtte konferensen, som nu inträder i mannaålder, visa sig hafva mannens
mogna förstånd och kraft att fylla sin bestämmelse i de tusen sjöars land! Vi äro icke
- såsom biskopen så allvarligt betonade - ett politiskt parti; vi äro Guds medarbetare,
utsända för att förkunna evangelium, som enar och frälsar och gör människor af alla
nationer och stammar till Guds barn, till en ny skapelse i Kristus Jesus. 852
Vid samma konferens i Vasa blev, som en logisk konsekvens av det ovannämnda
organisationsbeslutet, det ryska missionsarbetet avskiljt från den finländska
arbetet till en egen mission på samma sätt som Finland blev en egen
mission i relation till Sverige år 1892. Alla praktiska verksamhetsbeslut rörande
verksamheten i Ryssland kunde härmed fattas självständigt inom egna beslutande
organ i St Petersburg och Baltikum. På samma sätt som de i Finland
verksamma metodistpredikanterna under perioden 1892–1903 hade förblivit
medlemmar av Sveriges årskonferens förblev även de ryska och baltiska
predikanterna medlemmar av Finlands årskonferens under tidsperioden fram
till år 1923.
6.2.2 En aldrig sinande ström av rikssvenska predikanter
Rikssvenska metodistpredikanter fortsatte oupphörligt att anlända till missionsarbetet
i Finland. Efter att Finlands och St Petersburgs mission år 1903
organiserats som en egen missionskonferens, och därmed inte längre hade
851
852
KKA Helsingfors, Missionskonferensprotokoll MEK i Finland 1911, § 23.
NB nr 16 1911, s 125.
285