Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

5.2.8 Kyrkobyggnadsprojekt
Metodismen hade kommit till Finland under 1880-talet. I ett par av de äldre
metodistförsamlingarna började man under 1890-talet på allvar fundera på
kyrkobyggnadsprojekt. Byggnadsplanerna visade att metodismen som rörelse
i Finland hade nått en viss stadga. Den hade fått en så pass fast förankring i
flera lokalsamhällen att en reursmobilisering för byggnationer var möjlig.
Finlands äldsta metodistförsamling, den församling Karl Johan Lindborg hade
grundat i Vasa år 1881, fortsatte att expandera under 1890-talet. Jämsides
med församlingarna i Ekenäs och Helsingfors tävlade den om att vara landets
främsta metodistförsamling. Större delen av 1890-talet verkade Anders Grönblad
i metodistförsamlingen i Vasa. Grönblads tid i Vasa blev framgångsrik.
Under sin första vinter i Vasa, 1891–92, ordnade Grönblad en flera veckor
lång serie med bönemöten. Klassledaren Selim Stendahl rapporterade till Nya
Budbäraren i mars 1892 om framgångar i Vasa. Rapporten är intressant särskilt
med tanke på att den inte författats av den vårdhavande predikanten
Grönblad själv. Meddelandet om väckelsen i Vasa löd:
Det nya året börjades med bönemöten hvarje afton och därmed fortgick till och med
den 22 dennes. Därunder om någonsin kunde vi med skäl säga att anden hvilade -
öfver församlingen. Vi hade förmånen af att få bedja med omkring fyrtio själar, som
voro bekymrade öfver sina synder. Af dessa hafva nitton personer ingått på prof i
församlingen. Dessa profmedlemmar hafva tvenne söndagsaftnar efter gudstjänsterna
varit samlade till klass- och bönemöten och har det varit särdeles uppmuntrande
att få höra deras om trosvisshet vittnande frimodiga vittnesbörd. 731
Framgången i Vasa stannade inte härvidlag utan fortsatte med ständigt
överfylld gudstjänstlokal som följd. Grönblad lyckades övertyga församlingen
om det nödvändiga i att köpa kyrktomt och påbörja kyrkbygge. På hösten
731
NB nr 3 1892, s 35.
241