Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

del av föreningsmedlemmarna den avgörande orsaken till varför saken avgjordes
till metodistkyrkans förmån.
Sjömansmissionsföreningen upplöstes år 1901 och i stället grundades metodist-episkopalförsamlingen
i Kotka. De flesta församlingsmedlemmarna i den
nygrundade församlingen hade tillhört sjömansmissionsföreningen. Medlemsantalet
i församlingen var från starten blygsamt, sammanlagt endast tio medlemmar
varav två i full förening och åtta på prov. Det visade sig inte vara helt
lätt för metodistmissionen att genast axla ansvaret för sjömansmissionsverksamheten.
Under åren 1901–03 placerades unga studeranden eller oerfarna
nyutexaminerade predikanter från teologiska skolan i Tammerfors att verka
i Kotka, först Hjalmar Salmi, sedan Otto Serenius och Johannes Walkama.
Detta var knappast en särskilt lyckad lösning för sjömansmissionens del.
Även om de unga predikanterna åtminstone sommartid bedrev en rätt livlig
verksamhet, så verkar inte resultatet ha varit så lysande. Hjalmar Salmi lyfter
i sin verksamhetsrapport själv fram den bristande erfarenheten som ett hinder
för framgång i missionsverksamheten. Vintern 1902–03 är det speciellt tyst
angående arbetet. 781 Även om större delen av föreningsmedlemmarna definitivt
hade gått in för att överlåta verksamheten i metodistiska händer, så riktades
det även kritik emot beslutet. När sedan verksamheten under de första åren
inte var så omfattande, fick kritikerna ytterligare argument för sin sak. Inför
sjömansmissionsarbetets 25-årsjubileum år 1906 författades en festskrift,
vilken i polemisk anda försvarade metodistmissionens övertagande av verksamheten:
Vår missionär, hade just i mars månad [1905] gjort en rundresa i Finland och i de
flesta städer hållit föredrag om M.E.-kyrkans sjömansmission i Kotka och upptog
penningemedel för samma ändamål. En person som i en viss stad med intresse
åhörde föredraget fick sedermera läsa i Sjömansvännen att omvårdnaden om
sjömännen upphörde då metodistförsamlingen öfvertog sjömansmissionsverksamheten.
Han kunde icke gifva sig någon ro, utan reste direkt till Kotka för att öfvertyga
sig om verkligheten. Och döm om hans förvåning, då han kommer och får se den
781
262
Annual Report BFM of the MEC 1901, s 262; Jarl 1906, s 32, 35-37; NB nr 6-7
1901, s 95; NB nr 9 1902, s 146; NB nr 6 1903, s 92.