01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

skapets uppgift. Metodismen uppstod som en väckelserörelse. Också efter att<br />

den <strong>för</strong>st i Amerika och sedan även i moderlandet England började anta en<br />

struktur av kyrkosamfund <strong>för</strong>blev den i långa stycken en väckelserörelse.<br />

Denna bakgrund och troheten i relation till grundaren John Wesleys tänkande<br />

utgjorde åtminstone fram till slutet av 1800-talet den helt dominerande faktorn<br />

inom metodistisk teologi och lärouppfattning.<br />

När det gäller synen på ämbetet har man från metodistiskt håll betonat att man<br />

ser ämbetet som en tjänst. Överhuvudtaget har man inom metodismen ogärna<br />

använt begreppet ämbete, men har gjort det <strong>för</strong> att definiera sig i relation till<br />

andra trosuppfattningar. 122 Samtidigt har man velat avvisa en tankegång som<br />

skulle kunna beskrivas som baptistisk. 123 Det skulle röra sig om en åsikt enligt<br />

vilken man menar att det inte skall finnas något speciellt prästämbete inom<br />

den kristna kyrkan, på det sätt som det fanns ett särskilt prästämbete under<br />

gammaltestamentlig tid. Visst finns det enligt metodistisk troslära ett allmänt<br />

prästadöme, men det allmänna prästadömet behöver inte upphäva det<br />

speciella. 124 Det särskilda prästadömet tar sig uttryck i olika tjänster, bland<br />

annat i form av ledarställning. Denna ledarställning bygger på en auktoritet<br />

som i sin tur har sin grund i en ”kallelse från Gud, en kallelse som kyrkan<br />

122<br />

123<br />

124<br />

Biskop Odd Hagen understryker att det nytestamentliga ämbetet inte handlar om<br />

något ”ämbete i byråkratisk mening”. Hagen 1944, s 66.<br />

På baptistiskt håll finns om möjligt en ännu större motvilja mot begreppet ämbete<br />

än hos metodisterna. Ett exempel på detta är den baptistiska kritiken av det ekumeniska<br />

BEM-dokumentet. Bergsten 1983, s 136-139. Jan Edström har lyft fram den<br />

historiska bakgrunden genom att betona baptisternas traditionella känslighet beträffande<br />

maktutövning. Inom baptistisk teologi ser man ledarskapet som en av många<br />

olika uppgifter, vilka samtliga har sin grund i alla kristnas gemensamma kallelse<br />

i <strong>för</strong>samlingen. Man kan till och med ifrågasätta om det överhuvudtaget finns något<br />

sådant som ämbete. Edström 2000; http://www.baptist.fi Edström 2003;<br />

http://www.baptist.fi Edström 2004; Fahlgren 1996, s 15-40; Fahlgren 1998, s 179-<br />

186.<br />

Hagen 1944, s 66-67; Hagen 1953, s 211; Hagen 1960, s 36, 53-56.<br />

55

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!