Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

1880–1923. Visserligen gjorde flera av de rikssvenska predikanterna ofta tillfälliga
predikobesök på landsbygden, i synnerhet i västra Nyland. Men få av
dem bodde eller vistades någon längre tid i landsbygdsmiljö. Endast pionjären
K J Lindborg vistades periodvis i utpräglade landsbygdsmiljöer i Närpes och
på Åland.
Det dröjde alltså i princip fyrtio år för den metodistiska rörelsen och dess predikanter,
från begynnelsen i början av 1880-talet till början av 1920-talet, att
nå ut till den finländska landsbygden i en sådan omfattning att man överhuvudtaget
kan finna en etablering i form av några enstaka landsbygdsförsamlingar.
Varför denna totalt urbana koncentration till städerna? Vi kan tänka
oss flera olika förklaringar. För det första kan det hela ha handlat om en medveten
strategi. B A Carlsons uttalande i årskonferensrapporten 1886 antydera
att detta kan ha varit fallet. ”Likasom apostlarna vilja vi besätta städerna
först”, uttryckte han i rapporten. 916 Detta kan emellertid även handla mer om
ett konstaterande av det faktiska förhållandet efter två års arbete, än om att
man verkligen haft en uttänkt strategi. En annan förklaring skulle vara den att
den metodistiska rörelsen och dess budskap generellt sätt skulle ha större
genomslag bland urban stadsbefolkningen. Inom ramen för flera studier har
man betonat metodismens kopplingen till moderniteten, Arne Hassing ligger
nära en sådan tolkning beträffande metodismens roll i den norska historien. 917
I Norden har metodismen nått en betydligt större anslutning i städer och
brukssamhällen än på landsbygden, men detta är definitivt inte fallet i
Amerika. 918 Man har även hävdat att metodismen med sin starka individualism
bäst skulle svara på behoven hos people in transition, individer i speciel-
916
917
918
304
Årskonferensprotokoll MEK i Sverige 1886, s 39.
Hassing 1991.
I USA har metodismen minst lika stor utbredning på landsbygden som i städerna.
Frank 2002, s 27-28; Martling 1982, s 90.