Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

väckte starkt motstånd från den evangelisk-lutherska kyrkans sida. Lervik
gick omkring och gjorde hembesök och spred i samband med dessa besök
metodistiska skrifter. Motståndarna samlade sedan in vad de kunde få tag på
av dessa skrifter, och inför Lerviks åsyn ställde man till med bokbål vid vilket
den ”själsskadliga litteraturen” brändes. 313 Hos Gustaf Wagnsson finns från
år 1889 den äldsta beskrivningen av Gustaf Lervik och dennes verksamhet:
Den gudomliga eld, som brann i hans hjerta, släcktes ej strax af den i Finland vid
denna tid rådande andliga kylan. Lervik började med den nyomvändes nit och
värma att hålla religiösa möten och förmanade sina medmänskor att undfly den tillkommande
vreden samt göra den bättring som gäller inför Gud och tro på Herren
Kristus, att de måtte varda frälsta. En rörelse uppstod, som dock inte egde någon
större omfattning och djup och derför inom kort afstannade utan att kvarlemna
några betydande lifstecken. Nitet hos vår broder aftog äfven, hvarefter hela saken
snart förglömdes 314 .
Beträffande Gustaf Lerviks engagemang för metodismens fortsatta spridning
i Finland under 1860- och 70-talen är det svårt att dra några slutsatser. Källorna
flödar sparsamt på denna punkt. 315
Konsekvenserna av bröderna Gustaf och Wilhelm Bärnlunds från Kristinestad
omvändelse kom däremot att bli av betydligt mer avgörande och bestående
betydelse. Bröderna som var hemma ifrån Kristinestad kom från Amerika
tillbaka till hembygden i november år 1866 och började genast predika. Hemma
hos en god vän från ungdomstiden anordnade bröderna redan dagen efter
hemkomsten ett andligt möte. En andlig rörelse, vilken förutom Kristinestad
även berörde omkringliggande byar, blev resultatet av brödernas predikoverksamhet.
Givetvis mötte denna nya rörelse även motstånd, men intressant nog
313
Carlson 1921, s 97-98; Ekholm, T 1933, s 8; Åkerblom 1956, s 182.
314 Wagnsson 1889, s 39.
315
När Karl Johan Lindborg som den första rikssvenska metodistpredikanten verksam
i Vasa anlände till staden år 1880 tog han kontakt med Gustaf Lervik, som då ännu
levde. Denne verkade dock i detta skede inte längre visa något större intresse för
metodistisk verksamhet. Wagnsson 1889, s 39-40.
119