Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

116.000 skulle ha varit svenskar. 202 Även om de skandinaviska immigranternas
exakta antal förblir obekant, är det klart att de kunde räknas i åtskilliga tusental.
Inom Bethelskeppsmissionen hade man som målsättning att nå varje
skandinavisk immigrant. Detta gjorde man bland annat genom att besöka varje
skandinaviskt skepp som anlände till hamnen i New York. Detta innebar att
svenska och skandinaviska immigranter inte var lika utsatta som andra invandrare,
när de anlände till Amerika. Bortkomna och ofta sjuka efter en lång
och ansträngande oceanfärd var många av de nyssanlända i behov av omvårdnad
av olika slag. Tillfällig eller ibland till och med permanent bostad behövde
ordnas. Utan kunskaper i det engelska språket behövde många immigranter
tolkningshjälp. Rädda och ensamma var många i behov av själavård. Utan
permanent postadress var det svårt att meddela sig med släkten i hemlandet.
Med allt detta hjälpte Bethelskeppsmissionen de skandinaviska invandrarna.
203
De flesta svenska immigranter som anlände till New York fortsatte snart sin
färd längre västerut. Men en ansenlig skara blev även kvar i New York. I hela
tjugo års tid var Bethelskeppsmissionen med pastor Hedström i spetsen det
enda organiserade svenska församlingsarbetet i New York överhuvudtaget.
Under det första skedet av den svenska kolonisationsverksamheten i Amerika,
202
203
Thunström 1935, s 29.
Thunström 1935, 58; Whyman 1992, s 93-94. Den ”svenska näktergalen” Jenny
Lind vistades på konsertturné i nästan två års tid i USA 1850–52. Enbart i New
York City gav hon 36 konserter och fick ett överväldigande mottagande av den
amerikanska publiken. Under hela denna tid höll hon kontakt med Hedström och
Bethelskeppsmissionen. Hon besökte även vid något tillfälle gudstjänster på
skeppet och anlitade Hedström som personlig själavårdare. Verksamheten fick generösa
donationer av henne, bl a för tryckning och distribution av biblar, för filantropisk
verksamhet bland svenska och norska sjömans- och immigrantfamiljer samt
för de reparationsarbeten som Bethelskeppet genomgick år 1851, när det låg i torrdocka.
Att en så berömd person som Jenny Lind understödde Bethelskeppsmissionen
bidrog givetvis till att metodismen blev allt mera känd och erkänd bland de
svenska invandrarna i Amerika. Thunström 1935, s 57-58; Whyman 1992, s 104-
113.
81