Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

ansluten till metodismen, utan att för den skull genomgå den betydligt besvärligare
juridiska processen som en övergång till en dissenterförsamling innebar.
Hur pass effektiva Epworthföreningarna egentligen var för medlemsrekryteringen
till församlingarna är svårt att avgöra. Ungdomsföreningsverksamheten
gav emellertid metodistpredikanterna ett redskap i det arbete för
”skriftenlig helighet” som stod högt på deras dagordning.
5.2.7 Rekrytering av en inhemsk predikantkår
Metodismens förkämpar i Finland insåg på ett tidigt stadium den potentiella
betydelsen av en predikantkår som behärskade det finska språket. Flera av de
rikssvenska metodistpredikanterna predikade på sina håll med hjälp av tolk
även för finskspråkiga lyssnarskaror och inte helt utan framgång. Någon av
de rikssvenska predikanterna hade även lyckats lära sig det finska språket.
Trots detta räknade man utan vidare med att det var viktigt att rekrytera inhemska
predikanter för metodismens vidare spridning i Finland.
Planeringen för en egen finländsk teologisk utbildning för blivande metodistpredikanter
började redan i början av 1890-talet. Då sändes Jonas Wilhelm
Häggman 707 , som var född i Pedersöre, över till Amerika för att studera teologi.
Under perioden 1892–97 vistades Häggman vid Boston University. Vid
hemkomsten blev han föreståndare för den teologiska skola som förlades till
Tammerfors. 708 Inför metodistmissionens årsmöte i Vasa sommaren 1897 hade
hade en kommitté arbetat med skolfrågan.Vid årsmötet antogs planeringskommitténs
rapport. 709 Rapporten innehöll bland annat följande skrivelse:
707
708
709
För persondata angående Jonas Wilhelm Häggman, se noten 504 i avsnitt 5.1.3.
Hurtig, K 1923, s 66; NB nr 9 1897, s 72.
KKA Helsingfors, Årsmötesprotokoll MEK i Finland 1897, § 5.
235