Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

finländska årskonferens hölls år 1923 i den nybyggda kyrkan i Vuoksenlaakso.
913
Vuoksenlaakso metodistförsamling, en stor landsbygdsförsamling, var på alla
sätt ett undantag beträffande metodismens spridning i Finland. 914 Inga aktiva
missionsinsater hade på förhand gjorts för att vinna bygden för den metodistiska
rörelsen, utan det var interna stridigheter inom den lutherska kyrkan
och en lokal tävlan mellan olika byar som beredde väg för grundandet av
denna metodistförsamling. Exemplet är även såtillvida anmärkningsvärt att
man i detta fall kunde avvika från alla metodismens centrala teologiska principer
om en avgjord personlig tro som grund för församlingsmedlemskap.
Under 1910-talet med fortsättning in på 1920-talet gjorde metodistmissionen
allvarliga ansträngningar att förändra bilden av metodismen som en utpräglad
stadsreligion i det finländska samhället. Inremissionssällskapet hade grundats
på svenskspråkigt håll för att verka för landsbygdsmission. Ledande rikssvenska
predikanter som Walter Hülphers och Karl Hurtig var initiativtagare
till detta projekt. Men det var till stor del unga nyutexaminerade finlandssvenska
predikanter, som K A Gabrielsson och Edwin Sandblom, som sattes
in i detta evangelisationsarbete på landsbygden. 915 Alltjämt var det så att de
rikssvenska predikanterna gjorde sina främsta arbetsinsatser i de finländska
städerna, ett mönster som kännetecknar hela den undersökta tidsperioden
913
914
915
Koponen 1999, s 238-240; Rajamaa 1981, s 164-165; RS nr 23-24 1922, s 190-
192; Vanhanen 1993, s 9-20. En intressant skildring av årskonferensen i Vuoksenlaakso
metodistförsamlings regi år 1923 – den sista gemensamma svensk-finska
årskonferensen – finns i Torsten Ekholms materialsamling. Han beskriver livfullt
den kulturkrock som ägde rum när rikssvenskar mötte den karelska kulturen. Kolsva,
Torsten Ekholms Vårt livs rika resa – Blad ur minnenas bok band I, s 101-102.
Vuoksenlaaksoförsamlingen hade som mest, i början av 1930-talet, över 800 medlemmar.
Efter andra världskriget och den karelska evakueringen återuppstad denna
metodistförsamling i Vesivehmaa söder om Lahtis. Rajamaa 1981, s 165-166.
Det bör också påpekas att unga och oerfarna finlandssvenska predikanter även blev
sända till nyligen etablerade stadsförsamlingar som den i Jakobstad.
303