Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

ningen av väckelserörelsernas sångböcker 171 och inte minst vid skapandet av
organisationer som verkade för inre och yttre mission. Men det dröjde ett tag
innan metodismen etablerades som ett religionssamfund i Norden.
Hovpredikanten Carl Magnus Wrangel 172 hade 1758–1768 verkat som svensk
kyrkoherde i Wicaco och prost över samtliga svenska lutherska församlingar
i Delawareregionen i Amerika. Dessa församlingar fanns sedan 1600-talet
kvar som ett minne av det svenska koloniseringsförsöket Nya Sverige 173 i
Nordamerika. På hemväg från Amerika sammanträffade Wrangel med John
Wesley i England i oktober 1768 och predikade i det nya metodistkapellet i
Bristol, vilket enligt Wesleys omdöme utföll ”till allmän tillfredsställelse”.
Wrangel var imponerad av John Wesleys verksamhet och ville omsätta en del
av dennes idéer i det kyrkliga livet i Sverige. För detta ändamål grundade han
efter engelskt mönster år 1771 samfundet Societas Svecana pro fide et
Christianismo, i vilket John Wesley även blev medlem. 174
Som ett resultat av Napoleonkrigen blev ca 7.000 norrmän och danskar, av
vilka det stora flertalet var norrmän, strandsatta och tagna i krigsfångenskap
i Storbritannien under tidsperioden 1807–14. De allra flesta av dem var
171
172
173
174
Sven-Åke Selander har undersökt den anglosachsiska väckelsesångens genombrott
i Sverige. Redan under 1800-talets första hälft började metodistiska influenser göra
sig gällande vid valet av andlig sångrepertoar inom väckelsekretsar i Sverige. Selander
1973, s 31-33, 45-66.
Carl Magnus Wrangel var född år 1727 i Möklinta. Han utnämndes till hovpredikant
år 1758 och verkade som prost för de svenska församlingarna i Amerika
1759–1768. Han dog som prost i Sala år 1786. Hurtig, M 1968, s 12; Lindmark
2000, s 222.
För en beskrivning av Nya Sverige-kolonin och dess historia, se Ahnlund 1938;
Loit 1984, s 379-382; Åberg 1987. Beträffande de kyrkliga förhållandena i kolonin,
se Granberg 2000, s 208-211.
Hurtig, M 1968, s 12-13; Lindmark 2000, s 221-223; Granberg 2000, s 209-211;
Westin 1928–29 I, s 74-75; Westin 1958, s 66-67. Hanna Hodacs verkar i sitt arbete
inte känna till Wrangels kontakter direkt med Wesley. Hodacs 2003, s 87-88.
71