Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

missionskonferens. 927 Beslutet om denna delning hade fattats under årskonferensen
i Åbo 5-10 juli 1922. 928 Den svenskspråkiga grenen av den finländska
metodistkyrkan återgick därmed formellt till att vara en missionskonferens,
därför att den enligt metodistkyrkans regelverk inte hade ett tillräckligt antal
av predikanter för att kunna fungera som årskonferens. Den metodistiska rörelsen
som under drygt fyrtio års tid av missionsarbete varit en organisatorisk
helhet blev därmed uppspjälkt i två olika grenar. Det var emellertid i samförstånd
och i en tid som präglades av optimism pga den starka medlemsökningen
som man skiljdes åt. 929
Att metodistkyrkan i Finland delades upp i en finsk och en svensk årskonferens
år 1923 var på intet sätt en unik företeelse. Fria Missionen delades redan
två år tidigare. De svenskspråkiga frikyrkliga lämnade år 1921 den tvåspråkiga
organisationen och bildade Fria Missionsförbundet. De finskspråkiga frikyrkliga
organiserade sig i början av år 1923 som ett religionssamfund kallat
Vapaakirkko. 930 Överlag delades många finländska organisationer på språklig
grund vid denna tid. Denna utveckling hade startat redan omkring 20 år
tidigare. Bengt Klemets har undersökt delningen av Kristliga Föreningen av
Unga Kvinnor (KFUK). Denna delning skedde år 1906. KFUK-rörelsen var
en av de första kristliga föreningarna i Finland inom vilken en uppdelning
ägde rum på språkbasis. 931
927
928
929
930
931
Elfving 1984, s 36; Årsbok Finland 1923, s 27-28.
Årsbok Finland 1922, s 22-24.
Den finländska metodismen fortsatte att växa medlemsstatistiskt sett under slutet
av 1920-talet. Den högsta sammanlagda medlemsantalet hade de två årskonferenserna
i början av 1930-talet då man hade 2.600 medlemmar i full förening. Haavio
1965, s 134.
Holm & Söderlund 1989, s 24-25.
Klemets 1982, s 209-221.
309