Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

varande vid detta tillfälle var förutom biskop William Burt och superintendent
George A Simons bland andra predikanterna Martin Prikask och Vassili Täht
från Estland, Georg Durdis från Litauen och Alexander Ivanov från St
Petersburg. 770
Vid ingången av 1910-talet hade något av den amerikanska metodistmissionens
ursprungliga förhoppningar rörande metodismens spridning till Ryssland
börjat gå i uppfyllelse. Men metodismens små landvinningar i St Petersburgsregionen
och Baltikum var inte utslag av någon spridningseffekt på basen av
den finländska metodismens framväxt. De i Finland verksamma rikssvenska
predikanterna hade ingen direkt del i det som skedde utanför storfurstendömets
gränser. Det fanns ett spänningsförhållande mellan vad de realistiskt
sett kunde åstadkomma och de förhoppningar som hade ställts på dem från
den amerikanska missionsledningen. Indirekt påverkade de rikssvenska metodistpredikanterna
dock den ryska metodistmissionen i en gynnsam riktning.
Genom sin verksamhet i Finland hade predikanterna skapat en organisation
som redan genom sin blotta existens kunde stöda den ryska och baltiska missionen.
Den finländska predikanten Hjalmar Salmi och andra unga finska metodister
som under början av 1900-talet verkade som missionärer i Ryssland
eller Baltikum var även de ett indirekt resultat av de rikssvenska
predikanternas missionsarbete i Finland.
Det faktum att strukturerna för metodistmissionen i Finland i allt högre grad
utvecklades till en missionsorganisation för hela det ryska riket under tidsperioden
1903–11 påverkade de rikssvenska predikanternas arbetssituation på två
sätt. Olika samlingar, möten och konferenser fick hädanefter ett betydligt brokigare
inslag genom närvaron av predikanter från helt andra kulturmiljöer.
Det direkta mötet med balter och ryssar som medarbetare inom rörelsens mission
måste rimligtvis ha gjort intryck, vidgat perspektiven och fördjupat käns-
770
258
Kimbrough 1995, s 133.