Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

tiden för sin egen död år 1906, ett utrymme på över fyrtio sidor åt denna
skildring. 391 Lindborgs pionjärverksamhet däremot ägnas enbart några korta
textstycken på ungefär en och en halv boksida i Carlsons självbiografi. 392 I ett
avsnitt där Carlson berättar om Gamlakarleby metodistförsamlings uppkomst
och verksamhet lyckas han helt undvika att nämna Lindborgs namn. 393 Gustaf
Wagnsson gör däremot Lindborgs banbrytande arbete i Finland större rättvisa
i sin skrift Bilder från Finland (1889). 394
Orsakerna till varför B A Carlson är något njugg med att lyfta fram Lindborgs
betydelse i det historiska sammanhanget kan vara flera. Klart är att Carlson
och Lindborg kände varandra väl. Carlson var vårdhavande predikant i St
Paulsförsamlingen i Stockholm när Lindborg blev metodist och medlem i församlingen
år 1872. Det verkar som om de två senare av olika anledningar inte
skulle ha varit särskilt goda vänner. Lindborg säger rent ut flera gånger i sin
självbiografi att Carlson hindrade honom gång på gång i hans missionsverksamhet.
395 I sin självbiografi ondgör sig Lindborg över hur Carlson hade
uttryckt sig i sin rapport rörande verksamheten i Finland till årskonferensen
i Motala år 1885. Carlson skulle ha menat att han för verksamheten i Gamlakarleby
”lyckats anställa en lokalpredikant från Sverige vid namn K. Lindborg”.
Lindborg tillägger att Carlson gott och väl kände till hans tidigare
verksamhet i Finland, men ändå undlät att med ett ord omnämna denna i
391
392
393
Carlson 1921, s 95-140.
Carlson 1921, s 99-100.
Carlson 1921, s 120-122.
394 Wagnsson 1889, s 42-52.
395
142
Lindborg 1910, s 6. Även minnesteckningen i metodistkyrkans årsbok vid Lindborgs
frånfälle år 1926 omnämner missämjan med B A Carlson utan att nämna
Carlson vid namn. Minnesteckningen är skriven av N J Rosén som mycket väl lär
ha känt till personrelationerna predikanterna emellan. Årsbok Finland 1926, s 74-
75.