Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

1866 återkom Gustaf och Wilhelm Bärnlund till hemstaden och inledde metodistisk
verksamhet. 213
En beskrivande ögonvittnesskildring från ett av Hedström lett klassmöte på
Bethelskeppet i oktober 1847 finns hos Victor Witting214 :
Der hölls klassmöte. Utom oss voro der kanske tjugu eller tjugufem personer, män
och qvinnor, närvarande – eller inalles omkring ett fyratiotal – de allra flesta
svenskar. Men der voro också norskar, danskar, finnar, amerikaner och två eller tre
negrer. Pastor Hedström sjelf ledde klassen, och det gjorde han på gammaldags,
äkta metodistiskt sätt med anda och lif, ömsom talande, förmanande eller tröstande
och ömsom jublande. Man vittnade, bad och sjöng, än på svenska än på engelska;
och man var icke rädd eller blyg, han icke minst, för att nu och då utbrista i ett
ljungande ”halleluja!” eller i ett hjertinnerligt ”pris ske Gud!” Det var för mig ett
underbart möte! Hela min själ var idel uppmärksamhet. Någonting sådant hade jag
aldrig tänkt mig. Huru olika alla andra gudstjänster jag någonsin bevistat! 215
Sitt första möte med metodismen fick även Bengt August Carlson från Tydje
socken i Dalsland på Bethelskeppet i New Yorks hamn. Han blev omvänd genom
Hedströms verksamhet år 1862. 216 Denne B A Carlson skulle längre fram
komma att betyda mycket för metodismens etablering i Helsingfors.
2.3.4 En annan bakgrund till den svenska metodismen i Amerika
Bethelskeppsmissionen i New Yorks hamn var av betydelse för metodismens
spridning till Nordeuropa. Men det finns också en annan bakgrundsfaktor av
213
Carlson 1921, s 98; Elfving 1984, s 9; Wagnsson 1889, s 40.
214
Witting 1902, s 161-162. Beträffande Victor Witting, se den fortsatta framställningen
i avsnitt 2.3.4.
215 Witting 1902, s 162.
216
Thunström 1935, s 41.
85