Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

i Vasa färdades Lindborg till fots och någon kortare delsträcka med hästskjuts
till Kristinestad. Han kände nämligen till den i Amerika omvände metodisten
Gustaf Bärnlunds existens i denna stad. Han sammanträffade med Bärnlund
och bedrev predikoverksamhet i Kristinestad under någon veckas tid, och for
sedan över till metodistkyrkans årskonferens i Eskilstuna för att tala för Finlandsmissionens
sak. 368
Besöket vid årskonferensen i Eskilstuna blev en besvikelse för Lindborg. Han
fick inget som helst löfte om hjälp vare sig finansiellt eller resursmässigt i
form av predikohjälp för metodistisk verksamhet i Finland. Lindborg återvände
dock, och nu tillsammans med sin familj, till Finland via Åland. De
kom att vistas en tid på Åland, 369 och han hade enligt egen uppgift en viss
framgång i predikoverksamheten där. Han berättar i självbiografin:
Ett par veckors tid upplefdes nu med Guds ords predikande här och där i byarna och
sådan hunger efter ordet har jag sällan sett. Fastän det var skördetid lämnade folket
sin tröskning i riorna midt på dagen och kommo så sotiga de voro för att lyssna till
predikan. 370
Lindborg valde dock att inte stanna någon längre tid på Åland, då han gett ett
löfte till sina nya vänner i Sydösterbotten om predikoverksamhet i Kristinestad
och Närpes. Efter att ha lämnat hustrun och barnen i omvårdnad hos tre
kvinnor i Yttermark, reste han någon tid omkring och predikade i byarna i
368
369
370
136
predikoverksamhet har ansetts vara ett av de första tecknen på hennes läromässiga
brytning med baptistsamfundets ledande predikanter. Edén 1930, s 86-88; Forsberg
1952, s 98-100; Lindfors 1983, s 17; Sundqvist 1980, s 8-12.
Ekholm, H 1971, s 9; Elfving 1984, s 10; Lindborg 1910, s 11-14; Wagnsson 1889,
45-46.
Närmare bestämt var på Åland Lindborg vistades under sensommaren eller förhösten
år 1880 förblir oklart, då han i självbiografin inte säger det klart ut. Möjligen
kan det ha rört sig om Föglö, som han kände till från tidigare och där han kände
baptister, vilka dock tidigare har varit lite tveksamt inställda emot honom. Lindborg
1910, s 15-17.
Lindborg 1910, s 17; Wagnsson 1889, s 47.