01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

svar vare sig <strong>för</strong> rekrytering och utbildning av missionärer eller initiativtagande<br />

rörande nya missionsprojekt. Gradvis började dock sällskapet och dess styrelse<br />

hävda sin auktoritet inom vidare ansvarsområden. Exempel på detta<br />

finns från mitten av 1830-talet. Med biskoplig utnämning hade Melville B<br />

Cox sänts ut som den <strong>för</strong>ste missionären till Liberia år 1833. 116 När problemen<br />

inom Liberiamissionen ökade och behoven tilltog, tog missionssällskapet,<br />

tydligen i linje med en ökad självmedvetenhet, helt egna initiativ som respons<br />

på hänvändelser som kommit ifrån detta missionsfält. 117 Metodistkyrkans generalkonferens<br />

år 1832 hade fattat flera riktningsgivande beslut angående utökade<br />

missionsoperationer, vilket drev på utvecklingen. Klart är även att anställningen<br />

av Nathan Bangs som sekreterare hade en positiv inverkan på sällskapets<br />

arbete från senare delen av 1830-talet. Trots att tiderna var ekonomiskt<br />

svåra, ökade de insamlade medlen avsevärt. På flera håll inom den amerikanska<br />

metodismen vaknade ett nytt missionsintresse till liv under 1830talet.<br />

118<br />

När metodistkyrkan i USA pga den allt överskuggande slaverifrågan stod in<strong>för</strong><br />

sin oundvikliga tudelning år 1844 hade man 360 missionärer på hemmafronten,<br />

men bara en handfull utomlands. Den enda utlandsmissionen var inriktad<br />

på Liberia. Under senare delen av 1830-talet hade man haft ett kortlivat<br />

experiment med en missionsverksamhet i Sydamerika med baser i Buenos<br />

Aires och Montevideo. 119 Först efter uppdelningen av den amerikanska metodismen<br />

i två separata kyrkosamfund, ett nordstats- och ett sydstatssamfund,<br />

fick missionsarbetet riktigt ordentlig vind i seglen. Den omfattande missionsverksamheten<br />

i Kina, bedriven av bägge riktningarna, kom till exempel i gång<br />

1847–48. Gradvis skedde en integrering av missionsverksamheten i kyrkosamfundens<br />

strukturer och beslutsapparat. Missionssällskapen var inte längre<br />

116<br />

117<br />

118<br />

119<br />

Den <strong>för</strong>sta Afrikamissionären blev alltså utsänd och fick sin stationering på liknande<br />

sätt som övriga metodistpredikanter, dvs på basen av beslut av en av biskoparna.<br />

Barclay 1949, s 283-286, 306; Hogg 1964, s 65-66.<br />

Barclay 1949, s 312, 316.<br />

Barclay 1949, s 307; Norwood 1974, s 330; Hogg 1964, s 65.<br />

53

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!