Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

ducerade han år 1826 the Christian Advocate and Journal, vilken två år senare
blev metodistkyrkans officiella organ. 542
I ett tidigt skede av missionsarbetet i Norge hade missionssekreterare Durbin
påtalat bristen på metodistisk litteratur. Han menade att avsaknaden av lämplig
litteratur utgjorde ett stort hinder i rörelsens verksamhet. Även Inger Furseth
menar att denna brist på metodistisk litteratur under begynnelseskedet
måste ha haft en begränsande inverkan på den metodistiska rörelsens möjligheter
att expandera i Norge. 543
När metodistmissionen inleddes i Finland var man angelägen om att snabbt
få igång litteraturspridning. Presiderande äldste B A Carlson hade kommit i
kontakt med och vunnits för metodismen i Amerika. Han hade där sett hur
metodistkyrkan gjorde stora ansträngningar för att sprida budskapet genom
tidskrifts- och förlagsverksamhet. Även i Sverige hade man inom predikantkåren
verkat för att få igång liknande verksamhet efter amerikansk förebild.
Våren 1869 fick Sveriges metodister sin egen tidskrift i Lilla Sändebudet,
som år 1882 bytte namn till Svenska Sändebudet. Superindententen Victor
Witting, som själv under tiden i Förenta staterna startat det svensk-amerikanska
Sändebudet, var mån om litteraturarbetet i Sverige och sökte bidrag
från traktatsällskapet i Amerika. Brevledes till Amerika kunde han år 1875
rapportera att Lilla Sändebudet hade 4.000 prenumeranter. 544
För de finländska behoven började B A Carlson år 1886 utge Nya Budbäraren,
tidskrift för kristlig uppbyggelse och nykterhet. I sex års tid var han redaktör
för denna tidskrift. Under dessa år hade Nya Budbäraren en upplaga
542
543
544
Hatch 1989, s 202-204. Christian Advocate and Journal kom att på sin tid att bli
Förenta staternas mest spridda tidskrift med ungefär 25.000 prenumeranter. Hatch
1989, s 204.
Furseth 2002, s 235, 269.
Carlson 1921, s 85; Hurtig, M 1968, s 22, 24.
187