Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Frigörelsen ifrån beroendeförhållandet till den svenska årskonferensen var en
svår process. Det måste väl anses förståeligt att de rikssvenska metodistpredikanter
som verkade i Finland ville bibehålla den klara relationen till Sverige.
För dem var det fråga om anställningstrygghet men troligen mycket mer än så.
Det handlade även om identitet och lojalitetsfrågor. Kände man starkare
samhörighet med det land där man arbetade eller det land varifrån man kom?
Det är värt att notera att även den baptistiska rörelsen i Finland ungefär samtidigt
upplevde en svår intern kris. Nils Näsman har beskrivit tiden 1900–1905
som ”söndringens tid” inom baptismen. Det fanns många ingredienser i den
baptistiska konfliktsituationen, bland annat juridiska spörsmål. Men även
bland baptisterna handlade det hela i stor utsträckning om en brytning mellan
de rikssvenska predikanterna vilka var verksamma i Finland och de finska
predikanterna. En intressant detalj i sammanhanget är att även bland
baptisterna ställde sig en del av de finlandssvenska predikanterna, nämligen
Erik Jansson och Johan Liljestrand, på de finskspråkigas sida. 753
6.1.2 En missionsorganisation för det ryska riket
I flera tidigare avsnitt i detta arbete har jag visat på det faktum att man från
amerikanskt håll hoppades att den finländska metodistmissionen skulle få betydelse
för det metodistiska budskapets spridning i hela det ryska riket. B A
Carlsons inledande predikoverksamhet i St Petersburg liksom biskop Charles
H Fowlers varma intresse för Rysslandsmissionen behandlades i avsnitt 5.1.9.
Under 1890-talet kom en någorlunda regelbunden metodistisk verksamhet
igång i St Petersburg och en liten metodistförsamling grundades.
753
Näsman 1962, s 455-481.
253