Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

som han hade fostrats till metodistpredikant. Den amerikanska metodisthistorikern
John Dunstan kallar Carlson för an American of Swedish birth. 444
Eventuellt ligger det mer i detta uttryck än vad Dunstan avsett. Theodor Arvidsson
säger att Carlson präglades av en ”glödande hänförelse”. 445 Det är
knappast alltför långsökt att tänka sig att Carlson hade ett starkt självförtroende
pga de livserfarenheter, både på det andliga och allmänmänskliga planet,
han fått i Amerika.
Säkert gick en och annan helsingforsare till Carlsons predikotillfällen en gång
och kanske rentav ett par gånger bara för själva underhållningsvärdet. Något
nytt hade kommit till staden. Men det måste också ha funnits något som
kvarhöll folk även efter att den första nyhetens behag lagt sig. 446 Antagligen
representerade metodismen något annorlunda och modernt utöver bara rena
sensationsvärdet. Kopplingen till Amerika bidrog antagligen till intresset.
Emigranter hade haft kontakt med metodismen i den nya världen. Deras
berättelser gjorde att metodismen åtminstone indirekt förknippades med
framgång, möjligheter och ideal på många olika plan, ekonomiskt, men
sannolikt också politiskt. De amerikanska frihetsidealen verkade säkert attraherande.
I vilken mån folk i allmänhet verkligen gjorde en sådan koppling
mellan metodismen och drömmarna i framgångslandet Amerika är givetvis
omöjligt att veta. Men åtminstone i någon utsträckning torde denna associationstankekedja
ha bidragit till de första metodistpredikanternas framgång i
arbetet. Man kunde till och med tillämpa deprivationsteorin, vilken jag presenterat
i avsnitt 1.1.3, på den metodistiska väckelsen i Helsingfors. Förklaringen
skulle i så fall vara att huvudstadsbefolkningen kompenserade bristen
444
445
446
Dunstan 1995, s 56.
Svenska folkrörelser 1937, s 393.
Det kan noteras att Rafaël Hertzberg i sin år 1888 publicerade Helsingforsskildring
menar att ”det väl får antagas, att metodisternas religionslära är allmänt känd”.
Hertzberg 1888, s 180. Detta kunde antyda att folk i allmänhet kände till metodismen
redan innan de rikssvenska predikanterna upptog sin verksamhet i Finland.
Man måste i så fall räkna med att dels Scotts verksamhet i Sverige under början av
1800-talet och dels Amerikaemigranters vittnesmål bidragit till detta.
159