Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Trots de rikssvenska försöken att stoppa självständighetsprocessen blev frågan
definitivt avgjord vid årsmötet i Tammerfors 1903. Ordinarie biskop John
H Vincent var på plats och inledde årsmötet med ett tal om ”en metodistpredikants
i Finland säregna ställning och en rätt uppfattning därav”. 750 Första
ärende blev att välja årsmötessekreterare och för första gången i missionens
historia utsågs två sekreterare, en svensk och en finsk, dock så att det svenska
protokollet skulle vara det officiella. Detta visar med all önskvärd tydlighet
vilken spänning som uppstått mellan de två predikantgrupperna. Under
årsmötets tredje dag kom så beslutet. Årsmötesprotokollets 33:e paragraf
lyder:
N J Rosén föreslog, att årsmötet måtte med biskopens välsignelse organiseras till
missionskonferens, efter en långvarig och vidtomfattande diskussion, hvari skäl anfördes
både för och emot förslaget, företogs omröstning medelst slutna sedlar, i hvilken
omröstning biskopen uppmanade alla medlemmar i full förening att deltaga. Resultatet
af omröstningen utföll sålunda, att sex röster afgåfvos för och tre emot bildandet
af missionskonferens. Därefter afslöts sammanträdet med välsignelsens uttalande
af K A Jansson. 751
När det blev klart att den finländska missionen skulle bilda egen missionskonferens,
ville de flesta rikssvenska predikanterna återvända hem till Sverige.
I ett i relation till den svenska årskonferensen helt självständigt missionssammanhang
i Finland upplevde de sig vara överflödiga. Vid den första missionskonferensen
i augusti 1904 i Hangö hade biskop William Burt flera överläggningar
med de rikssvenska predikanterna och slutligen gick de med på att
stanna i Finland och bli överflyttade till den nya finländska missionskonferensen.
Endast B A Carlson vände, nu för andra gången, åter till Sverige. 752
750
751
752
252
KKA Helsingfors, Årsmötesprotokoll MEK Finland och St Petersburgs mission
1903, ingressen före § 1.
KKA Helsingfors, Årsmötesprotokoll MEK Finland och St Petersburgs mission
1903, § 33.
Elfving 1984, s 24, 25; NB nr 9 1904, s 133.