20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Luka<br />

Ia fai atu i tamaiti uma o <strong>le</strong> vasega e faaaluina ni nai minute<br />

e tusi ai se “tusi faafetai:” i se tagata o <strong>le</strong> aiga, uo, po o se<br />

tagata o <strong>le</strong> vasega. Ia uunaia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e gauai atu<br />

i lagona latou te maua a o latou tusia a latou tusi faapea ma <strong>le</strong><br />

taimi e auina atu ai. IA faaiuina <strong>le</strong> vasega i <strong>le</strong> usuina o <strong>le</strong> “Ua<br />

Te<strong>le</strong> Na Ou Maua, Ou Foai Ai” (Viiga, nu. 124) ma ta’u atu i<br />

tamaiti <strong>le</strong> olioli <strong>le</strong>a e maua mai <strong>le</strong> faailoa atu o <strong>le</strong> loto faafetai.<br />

Luka 17:20–37; 18:1–14 (tagai foi Mataio<br />

24:17–41; Mareko 13:15–16, 21). Talu ai ona<br />

tatou te <strong>le</strong> iloa <strong>le</strong> taimi tonu o <strong>le</strong> Afio Faalua Mai,<br />

o <strong>le</strong>a e tatau ai ona tatou saunia i o tatou olaga<br />

atoa. (20–25 minute)<br />

Ae <strong>le</strong>’i amataina <strong>le</strong> vasega ia seti se uati e tatagi po o nisi uati<br />

tatagi ina ia faatatagi ae <strong>le</strong>’i <strong>le</strong>va ona amata <strong>le</strong> vasega. (Afai e <strong>le</strong><br />

maua se uati tatagi, ona fai atu <strong>le</strong>a i se tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega e ta<br />

se logo pe faia foi nisi mea e faapisapisao ai i ni nai minute talu<br />

ona amata <strong>le</strong> <strong>le</strong>sona.) Ia amataina <strong>le</strong> vasega e pei ona masani<br />

ai, e aunoa ma <strong>le</strong> ta’ua o <strong>le</strong> uati tatagi. Ia talanoaina e tamaiti<br />

o <strong>le</strong> vasega ia mea o loo tutupu nei i <strong>le</strong> latou aoga, <strong>le</strong> nuu, <strong>le</strong><br />

uarota, po o <strong>le</strong> paranesi i <strong>le</strong> tuuina atu i ai o fesili faapenei:<br />

• O a ni mea taua o loo tutupu i tala fou?<br />

• O a ni au fuafuaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i ua i ai mo <strong>le</strong> vaiaso?<br />

• Pe i ai ea ni faasalalauga <strong>le</strong><strong>le</strong>i po o ni faamatalaga<br />

e te manao e ta’u atu i isi?<br />

A tatagi mai loa <strong>le</strong> uati, ona taofi uma loa <strong>le</strong>a o talanoaga. Ta’u<br />

atu i <strong>le</strong> vasega o <strong>le</strong> tatagi a <strong>le</strong> uati o <strong>le</strong> faatusa <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> Afio<br />

Faalua Mai, ma fai atu ia i latou e manatunatu pe o <strong>le</strong> a faapei <strong>le</strong><br />

olaga pe afai e tupu nei lava <strong>le</strong> Afio Faalua Mai. Faitau <strong>le</strong> Luka<br />

17:34–37 ma <strong>le</strong> Faaliliuga a Iosefa Samita o <strong>le</strong> Luka 17:36–40 ma<br />

vaai ai po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoaoina mai e nei fuaiupu e uiga i<br />

<strong>le</strong> faafuaseia o <strong>le</strong> Afio Faalua Mai. Ia tuuina atu fesili e pei o nei:<br />

• Aisea o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> saunia ai tagata uma mo <strong>le</strong> Afio Faalua Mai?<br />

• O a ituaiga mea e faia e tagata pe afai o <strong>le</strong> a tupu?<br />

• O ai e te manatu o <strong>le</strong> a sili ona ofo? Aisea?<br />

Faitau <strong>le</strong> Luka 17:20–25, ona fetufaai <strong>le</strong>a ma tamaiti o <strong>le</strong> vasega<br />

ia <strong>le</strong> faamatalaga <strong>le</strong>nei mai ia Elder Bruce R. McConkie:<br />

“O valoaga na mua’i ta’u mai ai mea e tutupu e<br />

faatatau i <strong>le</strong> Afio muamua ma <strong>le</strong> Faalua Mai o <strong>le</strong> Mesia<br />

na fenumiai i mafaufau o tagata Iutaia. Sa latou<br />

taumatemate sese faapea o lona afio muamua mai o <strong>le</strong><br />

a avea ma se faaalia o <strong>le</strong> mana <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a faatafunaina<br />

ai malo uma o <strong>le</strong> lalolagi. O <strong>le</strong>a la, i <strong>le</strong> faavae ai o la<br />

latou mau i se manatu sese, faatasi ai ma nisi o<br />

faamatalaga faasausili, latou te moomia ai se tali i <strong>le</strong>nei<br />

fesili taufaifai: ‘Afai o oe o <strong>le</strong> Mesia folafolaina, e pei<br />

ona e ta’ua soo, o a fea la o <strong>le</strong> a faaalia ai lou mana,<br />

o afea o <strong>le</strong> a aveesea ai <strong>le</strong> pologa mai ia Roma, o afea<br />

tonu o <strong>le</strong> a oo mai ai <strong>le</strong> malo o <strong>le</strong> Atua?‘“ (Doctrinal<br />

New Testament Commentary, 1:539).<br />

102<br />

Faitau <strong>le</strong> Luka 17:26–33 ma fesili atu:<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea ua tatou iloa e uiga i <strong>le</strong> Afio Faalua Mai<br />

o Iesu Keriso?<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo ta’u mai e <strong>le</strong> Faaola ia i tatou i nei<br />

fuaiupu? (E tatau ona tatou saunia pea aua o <strong>le</strong> a faafuaseia<br />

lava ona Ia oo mai.)<br />

• Aisea e sili atu ai ona fesoasoani pe taua atu <strong>le</strong> savali ina ia<br />

saunia nai lo se savali e faaali tonu mai ai <strong>le</strong> taimi o <strong>le</strong> Afio<br />

Faalua Mai?<br />

Na faaaoga e <strong>le</strong> Faaola ia tala nei e aoao atu ai e uiga i Lona<br />

Afio Faalua Mai. Ia tuuina atu se vaaiga laute<strong>le</strong> puupuu o tala<br />

taitasi, ona vaevae <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> vasega i ni vaega se fa ma tofi atu<br />

i vaega taitasi se poloka o mau o loo auina atu faatasi ai:<br />

• Noa (Luka 17:26–27; tagai foi Kenese 6:11–21; 7:11–24)<br />

• Lota (Luka 17:28–32; tagai foi Kenese 19:1–26)<br />

• O <strong>le</strong> faataoto i <strong>le</strong> faamasino amio<strong>le</strong>tonu (Luka 18:1–8)<br />

• O <strong>le</strong> faataoto i <strong>le</strong> Faresaio ma <strong>le</strong> telona (Luka 18:9–14)<br />

Tuu atu ia i latou e faitauina ia fuaiupu ma vaai pe faapefea<br />

ona aoao mai ia mau taitasi i <strong>le</strong> saunia mo <strong>le</strong> Afio Faalua Mai.<br />

Ia valaaulia vaega taitasi e fetufaai atu mea na latou mauaina.<br />

Soifua mai<br />

o Keriso<br />

Faatomuaga<br />

O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />

Tausaga<br />

muamua o <strong>le</strong><br />

galuega a <strong>le</strong> Alii<br />

Paseka<br />

Muamua<br />

Luka 19–21<br />

Paseka<br />

Lona Lua<br />

Tausaga<br />

lona lua<br />

Paseka<br />

Lona Tolu<br />

O mea na tutupu i nei<br />

mataupu e foliga mai<br />

na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />

vaitaimi<br />

Tausaga<br />

lona tolu<br />

Paseka Mulimuli<br />

ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u<br />

A o e faitauina <strong>le</strong> Luka 19–21, ia mafaufau loloto i <strong>le</strong> fiafia<br />

e o faatasi ma <strong>le</strong> ulufa<strong>le</strong> mai ma <strong>le</strong> manumalo o Keriso<br />

i Ierusa<strong>le</strong>ma i <strong>le</strong> vaiaso faaiu o Lona soifuaga faa<strong>le</strong>tino. Na toe<br />

tomanatu ia Elder Bruce R. McConkie i <strong>le</strong>nei vaaiga i upu nei:<br />

“‘Faauta,’ O Ierusa<strong>le</strong>ma, <strong>le</strong> Aai Paia, aua ‘ua afio mai lo oe<br />

Tupu.’ Na malaga mai o ia mai Petania i <strong>le</strong> itu i sasae, <strong>le</strong>a sa ia<br />

nofo ai i lalo ananafi ma tausasami faatasi ma Lasalo, o <strong>le</strong> sa<br />

ia toe faatuina mai <strong>le</strong> oti; <strong>le</strong>a sa uuina ai e Maria i totonu o <strong>le</strong><br />

fa<strong>le</strong> o Simona <strong>le</strong> <strong>le</strong>pela lona ao ma sasaa <strong>le</strong> uu nato taute<strong>le</strong><br />

i luga o ona aao—o faata’imuaga uma o lona maliu, <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />

a faataunuuina i se taimi o <strong>le</strong>nei vaiaso.<br />

“Ia viia o ia o lo outou Tupu; ia faalogo i ana upu, aua e tonu<br />

o ia, ma o loo i ai <strong>le</strong> faaolataga.’ Ia talia o ia o <strong>le</strong> ua Sa’o ma

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!