You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />
• O <strong>le</strong> Fesoasoani lona lua o Iesu Keriso, ma e sau se aso<br />
o <strong>le</strong> a Ia faaalia mai o Ia lava i e e alolofa ma auauna ia<br />
te Ia (tagai Ioane 14:18–23; tagai foi MFF 88:67–68; 93:1;<br />
130:3).<br />
• O <strong>le</strong> Faaola o <strong>le</strong> Vine Moni a o tatou o lala. Tatou te maua<br />
mai <strong>le</strong> ola mai ia te Ia, ma e <strong>le</strong> mafai ona tatou faia se mea<br />
e tasi e aunoa ma Ia (tagai Ioane 15:1–11, 16; tagai foi Filipi<br />
4:13; A<strong>le</strong>ma 26:12).<br />
• Sa i ai Iesu Keriso ma <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi i <strong>le</strong> mua’i olaga.<br />
Na Ia afio mai i <strong>le</strong> lalolagi e faia <strong>le</strong> finagalo o <strong>le</strong> Tama, ma<br />
ina ua mae’a Lana misiona, sa Ia toe fo’i i <strong>le</strong> Tama, ma<br />
maua ai <strong>le</strong> atoatoaga o <strong>le</strong> mamalu (tagai Ioane 16:16, 27–33;<br />
17:1–5; tagai foi Ioane 1:1–3; Galuega 7:55– 56).<br />
• O Iesu Keriso o <strong>le</strong> tatou puluvaga ma o <strong>le</strong> tatou fautua foi<br />
i <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi (tagai Ioane 17; tagai foi 1 Ioane 2:1;<br />
2 Nifae 2:9–10; Mosaea 15:7–9; MFF 62:1).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai i aitia nei pe faaaoga ni au lava, a o e saunia <strong>le</strong>sona<br />
mo <strong>le</strong> Ioane 13–17.<br />
Ioane 13:1–17. O Iesu o lo tatou<br />
faataitaiga i auala e auauna atu ai<br />
ma <strong>le</strong> lotomaualalo i isi. (25–30 minute)<br />
S M T W TH F S<br />
Faaali ni ata o ni ta’ita’i iloga i alaalafaga po o <strong>le</strong> lalolagi.<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega:<br />
• Aisea ua avea ai nei tagata ma ta’ita’i? (Ia faaautu <strong>le</strong><br />
talanoaga i mataupu faavae mo taitaiga a e <strong>le</strong> o <strong>le</strong> polokiki<br />
po o tagata polokiki taitoatasi.)<br />
• Afai o nei tagata ua <strong>le</strong> toe umia ia tulaga o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>, faamata<br />
e te aloaia pea i latou o ni ta’ta’i? Aisea o <strong>le</strong> a e aloaia ai po<br />
o <strong>le</strong> <strong>le</strong> aloaia foi?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> eseesega i auala e faatinoina ai e <strong>le</strong> lalolagi ma <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia ia taitaiga? (Talanoaina a latou tali)<br />
Uu i luga se ata o <strong>le</strong> Faaola ma fesili pe aisea ua latou<br />
manatu ai o Iesu o se ta’ita’i. Tusi <strong>le</strong> upu Taitaiga Faakeriso<br />
i luga o <strong>le</strong> laupapa faatasi ai ma mau nei: Mareko 10:42–44;<br />
Luka22:24– 30; Ioane 13:1–17. Faitau faatasi nei mau ma <strong>le</strong><br />
vasega, ona fesili <strong>le</strong>a:<br />
• O a mea na aoao mai e Keriso i nei mau e uiga i <strong>le</strong> taitaiga?<br />
• O <strong>le</strong> a sou manatu aisea na mulumulu ai e <strong>le</strong> Faaola vae<br />
o Ona soo?<br />
Faamanatu atu i <strong>le</strong> vasega na mulumuluina fo’i e Iesu vae<br />
o Iuta, tusa lava pe ua Ia mautinoa o <strong>le</strong> a faalataina o Ia e Iuta<br />
i se taimi lata mai (tagai Mataio 26:21–25; Ioane 13:23–30).<br />
Fesili: O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoaoina atu i <strong>le</strong>na faiga e uiga i <strong>le</strong><br />
manatu o <strong>le</strong> Faaola i <strong>le</strong> auauna atu ma taitaiga?<br />
Na saunoa Peresitene Tavita O. Makei e uiga i <strong>le</strong> mulumuluina<br />
e Iesu o vae o <strong>le</strong> au soo:<br />
132<br />
“O se faataitaiga maoae i na auauna taua, o e e<br />
mulimuli ia Keriso! A i ai se sili ia te outou, ia avea<br />
o ia ma så aupito itiiti. Ua ia i tatou <strong>le</strong> matafaioi o <strong>le</strong><br />
matua auauna atu i tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, ma tuuina<br />
atu o tatou ola i <strong>le</strong> faaalualuina i luma o <strong>le</strong> malo o <strong>le</strong><br />
Atua i luga o <strong>le</strong> fogae<strong>le</strong>e<strong>le</strong>” (Lipoti Konafesi, Aperila<br />
1951, 159).<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega:<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fautuaga a Peresitene Makei i <strong>le</strong> mea e tatau ona<br />
tatou faia e faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i atili ai la tatou auaunaga?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea tatou te faia ina ia faaaogaina ai <strong>le</strong> faataitaiga<br />
a <strong>le</strong> Faaola i o tatou olaga?<br />
• O a ni faataitaiga o <strong>le</strong> auaunaga na faia lata mai e oe lava,<br />
lou aiga po o se tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia?<br />
• Aisea e tatau ai ona tatou manatunatu o tatou o ni ta’ita’i<br />
po o ni tagata e mafai ona avea ma ta’ita’i?<br />
Valaaulia <strong>le</strong> vasega ina ia tusi i se fasi pepa ia mea e ono mafai<br />
ona latou faia e auauna atu ai i isi. Tofi ni nai tagata e mananao<br />
e faamatala mai i <strong>le</strong> vasega mea na latou tusia. Uunai <strong>le</strong> vasega<br />
e faataunuu mea e tatau ona latou faia ma ia avea i latou ma<br />
taitai faa-Keriso.<br />
Ioane 13:34–35; 15:8–13. E faaalia lo tatou<br />
alolofa ia Keriso i <strong>le</strong> alolofa atu <strong>le</strong>a i isi pei ona<br />
Ia alofa mai ia i tatou. (30-35 minute)<br />
A’o <strong>le</strong>’i faia <strong>le</strong> vasega, ia saunia ni ituaiga meaalofa eseese<br />
e faaalia ai <strong>le</strong> alofa (mo se faataitaiga o meaalofa e manaomia<br />
e i ai ia mama faaipoipo, fualaau, o se pusa e foliga i se fatu<br />
(heart) e tuu ai ni lo<strong>le</strong>). Ia tuuina i se mea e faigofie e <strong>le</strong><br />
vasega ona vaai i ai a’o ulufa<strong>le</strong> mai i totonu o <strong>le</strong> potuaoga.<br />
I <strong>le</strong> ogatotonu o ia meaalofa ia tuu ai se ata o Iesu o loo tatalo<br />
i Ketesemane (Mataio 26:36–45) (aitema numera 80612) po<br />
o se ata tau talafeagai. Fai ni fesili faapea:<br />
• E faapefea ona e faaalia <strong>le</strong> alofa i au uo, aiga ma ou tuaoi?<br />
• E faapefea ona aoao atu e <strong>le</strong> lalolagi <strong>le</strong> faaalia o <strong>le</strong> alofa?<br />
• O a ni faataitaiga na aoao mai ai e <strong>le</strong> Faaola <strong>le</strong> alofa?<br />
Faamalamalama na aoaoina e Iesu Ona soo e uiga i <strong>le</strong> alofa<br />
i Ona itula mulimuli a o faatasi o Ia ma i latou.<br />
Faitau e se tagata <strong>le</strong> Mataio 22:36–40. Faamalamalama, i <strong>le</strong><br />
taimi mulimuli a o faatasi ia Iesu ma Ana Aposetolo i <strong>le</strong> olaga<br />
faa<strong>le</strong>tino, na Ia toe faamamafaina ai <strong>le</strong> taua o nei poloaiga.<br />
• Faitau <strong>le</strong> Ioane 13:34–35; 15:12, 17. E tusa ma nei mataupu,<br />
aisea ua matua faatauaina ai e <strong>le</strong> Alii <strong>le</strong> alofa?<br />
• Faitau <strong>le</strong> Ioane 14:15, 21, 23. O <strong>le</strong> a se ala sili e faaalia<br />
lo tatou alolofa i <strong>le</strong> Atua?<br />
• Faitau <strong>le</strong> Ioane 15:9–10. Na faapefea ona faia e Iesu<br />
<strong>le</strong> faataitaiga?