20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

faatasi ma isi tamaiti o <strong>le</strong> vasega e tuufaatasi <strong>le</strong> paso. A uma<br />

loa <strong>le</strong> paso, ona aveese <strong>le</strong>a o se vaega e tasi ma fesili atu:<br />

• Pe o atoatoa pea <strong>le</strong> paso, pe afai e misi se vaega e tasi?<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> umi e te tauivi ai mo <strong>le</strong> atoatoa?<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> umi o <strong>le</strong> taimi e te manatu o <strong>le</strong> a alu ai ina<br />

ia mauaina?<br />

Faitau <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 67:13 ma <strong>le</strong> upusii <strong>le</strong>nei<br />

ina ia fesoasoani ai i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia malamalama o <strong>le</strong><br />

avea ma se tasi e atoatoa e umi lava se taimi o tau saili ma e<br />

na o <strong>le</strong> fesoasoani lava a <strong>le</strong> Alii e maua ai. Na faamalamalama<br />

mai e Elder Bruce R. McConkie:<br />

“E <strong>le</strong>ai se tasi e atoatoa i <strong>le</strong>nei olaga. ... O <strong>le</strong> atoatoa<br />

ia Keriso o se faagasologa.<br />

“Tatou te amataina i <strong>le</strong> tausia o poloaiga i <strong>le</strong> asõ, ma<br />

tatou tausia nisi poloaiga a taeao. ... E mafai ona<br />

tatou atoatoa i nisi mea laiti. ...<br />

“Afai tatou te fuafuaina se auala ina ia atoatoa ai, ma<br />

ia auauai, o <strong>le</strong>a laasaga ma <strong>le</strong>a laasaga, o loo tatou<br />

faaatoatoaina ai o tatou agaga e ala <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> faatoilaloina<br />

o <strong>le</strong> lalolagi, ona matuai faamautuina <strong>le</strong>a—e <strong>le</strong>ai ma<br />

se fesiligia—o lo tatou mauaina o <strong>le</strong> ola e faavavau. . . .<br />

Afai tatou te fuafuaina se auala ma mulimuli i ai i <strong>le</strong><br />

mea e gata mai ai lo tatou malosi i <strong>le</strong>nei olaga, ona<br />

tatou mavae atu <strong>le</strong>a ma <strong>le</strong>nei olaga o <strong>le</strong> a tatou faaauau<br />

ai pea lava i <strong>le</strong> <strong>le</strong>a lava auala. ...<br />

“Na tauina mai e <strong>le</strong> Perofeta o [Iosefa Samita] ia<br />

i tatou e faapea e te<strong>le</strong> mea e ao ona faia e tagata, e oo<br />

lava i talaatu o <strong>le</strong> tuugamau, ina ia galueaina ai lo<br />

latou faaolataga” (“Jesus Christ and Him Crucified,”<br />

1976 Devotional Speeches of the Year [1977], 399–401).<br />

Ina ia faatinoina <strong>le</strong>nei tulaga, ia faatulaga ia kesi po o nofoa<br />

i totonu o <strong>le</strong> potu e fai ai se pa e pupuni ai <strong>le</strong> auala. Ona fusi<br />

<strong>le</strong>a o mata o se tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega ma fai atu i ai e savali i <strong>le</strong><br />

auala ae na o au faatonuga lava e taitaiina ai o ia. A mae’a ona<br />

e fesili atu <strong>le</strong>a:<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fesoasoaniga na e moomia ina ia e uia ai <strong>le</strong> auala?<br />

• O <strong>le</strong> a se mea semanu e tupu pe anafai e na o au lava<br />

taumafaiga e te faalagolago i ai?<br />

Faitau <strong>le</strong> Mataio 7:15–27 ma vaai pe faafia ona faaaoga e <strong>le</strong><br />

Alii <strong>le</strong> upu “faia” i nei fuaiupu. O <strong>le</strong> a se taua o a tatou upu<br />

ma galuega i lo tatou faaolataga? Faitau <strong>le</strong> 2 Nifae 25:23 ma<br />

fesili atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faatusatusa i <strong>le</strong> faataitaiga <strong>le</strong>a<br />

na faia i <strong>le</strong> auala na pupunia.<br />

• O ai tagata e toalua ia e i ai <strong>le</strong> la vaega o loo faatinoina<br />

i lo tatou taumafai atu i <strong>le</strong> atoatoa?<br />

• O ai <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a o loo i <strong>le</strong>nei fuaiupu e pei o <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a<br />

sa fusi ona mata?<br />

• O ai <strong>le</strong> <strong>le</strong>o ta’iala?<br />

29<br />

Mataio 5:7; 6:14–15; 7:2, 12 (tagai foi Luka<br />

6:37–42). O mea tatou te faia i isi e <strong>le</strong> gata ina<br />

aafia ai mea e faia mai e isi ia i tatou ae faapea<br />

foi i <strong>le</strong> auala o <strong>le</strong> a tausia ai i tatou e <strong>le</strong> Alii.<br />

(10–15 minute)<br />

Ia valaaulia ni tamaiti o <strong>le</strong> vasega se toatolu ina ia auai i <strong>le</strong><br />

faatinoina o se tala. Ia valaaulia se tasi o tamaiti o <strong>le</strong> vasega<br />

e tutu i fafo o <strong>le</strong> potu mo se minute <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a ia <strong>le</strong> mafai ai<br />

ona lagonaina mea o loo e ta’uina atu i isi. A alu loa i fafo <strong>le</strong><br />

tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega, ona e faamalamalamaina atu loa <strong>le</strong>a i isi<br />

tamaiti o <strong>le</strong> vasega e toalua e faapea, afai e toe foi mai i totonu<br />

<strong>le</strong> tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega muamua, e tatau i se tasi o i laua ona<br />

fai faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i o ia i se auala faauo (mo se faataitaiga ia faatalofa<br />

atu i ai, ataata atu i ai, vaai atu i ai, ma fesili atu i ai po o a<br />

mai o ia) ae o <strong>le</strong> isi tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega e tatau ona <strong>le</strong><br />

amanaiaina o ia (’aua ne’i vaai atu i ai, u i ai lona tua, ma isi<br />

mea faapea). A maea ona toe valaauliaina atu <strong>le</strong> tamaitiiti o <strong>le</strong><br />

vasega o loo i fafo i totonu o <strong>le</strong> potu ma maitauina uiga o isi<br />

tamaiti o <strong>le</strong> vasega e toalua, ia fesili atu:<br />

• O <strong>le</strong> a sou lagona ina ua uma ona outou “feiloai” ma nei<br />

tamaiti o <strong>le</strong> vasega e toalua?<br />

• O <strong>le</strong> fea o <strong>le</strong> toalua <strong>le</strong>nei e te manao e faatasi atu i ai?<br />

• O a ni mea na e manao e fai i <strong>le</strong> tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong>a na<br />

faaali atu ni uiga faauo?<br />

• O a ni ituaiga lagona na oo ia te oe i <strong>le</strong> tamaitiiti<br />

o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong>a sa faasiasia atu ia te oe?<br />

Ia valaaulia <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Mataio 7:12 ma vaai ai pe<br />

faapefea ona faatatau <strong>le</strong>nei fuaiupu i <strong>le</strong> tala sa faatinoina. Ta’u<br />

atu ia i latou faapea o <strong>le</strong> apoapoaiga ina ia e faia atu i isi e pei<br />

ona e manao i isi e fai mai ia te oe ua lauiloa o <strong>le</strong> Tulafono<br />

Faaauro. ia fetufaai atu <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia Peresitene<br />

Ezra Taft Benson:<br />

“O <strong>le</strong> fua faatatau mo fega<strong>le</strong>ga<strong>le</strong>aiga faamanuiaina<br />

ma isi e mafai ona aote<strong>le</strong>ina i <strong>le</strong> tulafono <strong>le</strong>na ua<br />

lauiloa o <strong>le</strong> Tulafono Faaauro. ... O <strong>le</strong> auauna atu<br />

i isi ma <strong>le</strong> naunautai ma <strong>le</strong> lå manatu faapito e tatau<br />

ona avea <strong>le</strong>a ma se tasi o o tatou uiga silisili. E <strong>le</strong> o se<br />

mea tatou te filifili pe fai pe <strong>le</strong>ai. O se tiute, o se<br />

poloaiga paia” (The Teachings of Ezra Taft Benson, 447).<br />

• I lou lava malamalama, pe ua e faamaonia ea <strong>le</strong> moni<br />

o <strong>le</strong>nei mataupu faavae?<br />

Mataio 1–2<br />

• E faapefea ona tatou taulimaina i latou o e ua aga<strong>le</strong>aga mai<br />

ia i tatou?<br />

• O a ni uiga faaalia o tagata o e na e aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i atu i ai ina<br />

ua maea ona latou aga<strong>le</strong>aga mai ia te oe?<br />

Faitau <strong>le</strong> Mataio 5:7; 6:14–15; 7:2 ma vaai ai pe faapefea ona<br />

faatatau ia <strong>le</strong> mataupu faavae na aoaoina i nei fuaiupu i lo<br />

tatou va ma <strong>le</strong> Alii.<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoao mai e nei fuaiupu e uiga i <strong>le</strong> Alii?

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!