You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mataio 1:1–17 (tagai foi Luka 3:23–38). O <strong>le</strong><br />
iloaina o o tatou gafa ma <strong>le</strong> mea na tatou omai<br />
ai e taua te<strong>le</strong>. (10–15 minute)<br />
Ia valaaulia ni nai tamaiti o <strong>le</strong> vasega e o mai i <strong>le</strong> laupapa ma<br />
otooto mai o latou gafa. Ia vaai po o ai e mafai ona te<strong>le</strong> ni<br />
augatupulaga na te lisiina mai. Pe talosaga atu foi i ni nai<br />
tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faamatala atu se mea uiga ese i se tasi<br />
o loo i <strong>le</strong> talafaasolopito o lo latou aiga. (Talu ai ona o <strong>le</strong>nei<br />
<strong>le</strong>sona o <strong>le</strong> a faia i <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> tausaga, afai e te <strong>le</strong>’i maua<br />
<strong>le</strong> avanoa e faailoa atu ai ia tagata o <strong>le</strong> vasega, atonu o se<br />
auala <strong>le</strong><strong>le</strong>i lava <strong>le</strong>nei e faia ai. Ia valaaulia uma au tamaiti o <strong>le</strong><br />
vasega e faamatala atu o latou igoa ma faamatala faapuupuu<br />
atu se tasi o o latou augatuaa.) Faamatala atu se tala puupuu<br />
mai lou lava talafaasolopito <strong>le</strong>a e faaalia ai <strong>le</strong> matagofie<br />
e mafai ona oo i ai <strong>le</strong> sailia o talafaasolopito o aiga.<br />
Ia faamalamalama atu na amataina e Mataio lana molimau<br />
e ala <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> tusia i lalo o <strong>le</strong> gafa o Iesu Keriso. Fai atu i<br />
tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau vave <strong>le</strong> Mataio 1:1–17 e saili ai ia<br />
igoa latou te iloaina i <strong>le</strong> gafa o <strong>le</strong> Faaola (mo se faataitaiga,<br />
Aperaamo, Isaako, Iakopo, Ruta). Fesili atu:<br />
• O ai na sailia i ai e Mataio <strong>le</strong> gafa o <strong>le</strong> Faaola?<br />
• O ai tagata e toalua ia o loo i <strong>le</strong> gafa o <strong>le</strong> Faaola o loo taulai<br />
i ai ia Mataio?<br />
• O a ituaiga taitai sa i ai ia Tavita ma Aperaamo? (O se tasi<br />
na avea ma se tupu, o <strong>le</strong> isi o se perofeta.)<br />
• Aisea e taua ai <strong>le</strong> avea o Iesu Keriso ma suli e <strong>le</strong> gata mai<br />
se taitai faa<strong>le</strong>malo ae o se taitai faa<strong>le</strong>lotu o Isaraelu?<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Faaaliga 19:16 ma<br />
mafaufau pe faapefea ona mafai ona faatatauina ia igoa o loo<br />
faaaoga i <strong>le</strong>nei fuaiupu e faamatalaina ai <strong>le</strong> Mesia e <strong>le</strong> gata<br />
o Ia o se taitai faa<strong>le</strong>malo ae o se taitai faa<strong>le</strong>lotu.<br />
Ua maua e tamaiti <strong>le</strong> fafine <strong>le</strong>a sa ta’ua i <strong>le</strong> Mataio 1:5 ma<br />
<strong>le</strong> Ruta 1:4.<br />
• O fea <strong>le</strong> nuu e sau ai <strong>le</strong>nei augatuaa o Iesu?<br />
• O <strong>le</strong> a lona atunuu?<br />
Faamatala atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega faapea o Iesu Keriso e i ai<br />
ni ona augatuaa o e sa lototoa faapea ma isi na gauai atu i<br />
faaosoosoga. Ia mafaufau i <strong>le</strong> tuuina atu o fesili nei:<br />
• O <strong>le</strong> a se taua o <strong>le</strong> fanau mai i totonu o se aiga ua<br />
augatupulagã o i ai i totonu o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia?<br />
• O a ni tulaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i o loo i ai iina i <strong>le</strong> i ai o ni<br />
augatuaa amiotonu?<br />
• O a ni aafiaga o ni mea sese a o tatou augatuaa i lo tatou<br />
malosiaga e faia <strong>le</strong> mea sa’o?<br />
Mataio 1:18–23. O Iesu Keriso o <strong>le</strong> alo paia<br />
o <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi ma Maria. O Maria na<br />
ia maua mai ai Lona soifuaga faa<strong>le</strong>tino, <strong>le</strong>a na<br />
faatagaina ai ona Ia maliu. Mai Lona Tama<br />
Faa<strong>le</strong>lagi na Ia maua mai ai <strong>le</strong> ola pea ma <strong>le</strong><br />
mana e toetu ai. (10–15 minute)<br />
S M T W TH F S<br />
21<br />
Tusi ia fuaitau nei, e aunoa ma ni mau e faatatau i ai, i luga<br />
o <strong>le</strong> laupapa:<br />
Anapogi mo aso e fasefulu (Esoto 34:28)<br />
Faamaloloina e mama’i (2 Tupu 5:10–14)<br />
Faate<strong>le</strong>ina meaai (1 Tupu 17:10–16)<br />
Savali i luga o <strong>le</strong> vai (Mataio 14:25–29)<br />
Faatuina e ua oti (3 Nifae 19:4)<br />
Sa faamuina ma fasiotia<br />
ona o <strong>le</strong> upumoni (Mosaea 17:13, 20)<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega po o <strong>le</strong> fea vavega o loo lisiina i luga<br />
o <strong>le</strong> laupapa e patino i <strong>le</strong> Faaola. Fesoasoani i tamaiti o <strong>le</strong> vasega<br />
e taliina <strong>le</strong> fesili mo mea taitasi e ala <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> faaaliina atu ia<br />
i latou o se ata o se perofeta o loo faia <strong>le</strong>na vavega po o <strong>le</strong> oo<br />
foi i <strong>le</strong>na tulaga pe faitau atu i ai ia mau o loo tusia atu i luga.<br />
Fesili atu: Afai na faia e isi nei foi vavega, na faapefea ona ese<br />
mai ai ia Iesu? Faitau <strong>le</strong> Mosaea 3:7 ma <strong>le</strong> A<strong>le</strong>ma 34:8–10 e saili<br />
ai po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na faia e <strong>le</strong> Faaola e <strong>le</strong>’i mafaia e se tasi ona<br />
fai. Faitau <strong>le</strong> Mataio 1:18–23 ma <strong>le</strong> Luka 1:32, 35 ma saili ai po<br />
o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na Ia maua ai <strong>le</strong> malosiaga e faia ai <strong>le</strong> Togiola.<br />
Ina ia fesoasoani i tamaiti e vaai faa<strong>le</strong>mafaufau i <strong>le</strong>nei mataupu<br />
faavae, ia tusi <strong>le</strong> ata <strong>le</strong>nei. Fesoasoani i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia<br />
malamalama o Iesu o <strong>le</strong> alo moni lava o <strong>le</strong> Atua, ma o lona<br />
malosiaga e faataunuuina ai <strong>le</strong> Togiola ma aumaia ai <strong>le</strong> Toetu<br />
o ni faamaoniga ia o lona avea ma alo paia.<br />
Atua <strong>le</strong> Tama<br />
Ola pea<br />
(pu<strong>le</strong>a <strong>le</strong> oti)<br />
Iesu Keriso<br />
Mataio 1–2<br />
Maria<br />
Faa<strong>le</strong>tino<br />
(oo atu ai i <strong>le</strong> oti)<br />
Mataio 1:18–25. O ni uiga patino e avea ai ma ni<br />
matua <strong>le</strong><strong>le</strong>i. (10–20 minute)<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega se toalua e faamatala mai se uiga<br />
latou te fiafia ai i o latou matua. Ia valaaulia se tama po o se<br />
tina o se tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega e sau i <strong>le</strong> vasega ma tautala atu<br />
mo <strong>le</strong> tolu i <strong>le</strong> lima minute ma faamatala atu o latou lagona ina<br />
ua fanau mai se la tamaitiiti, faamatala atu pe faape’∏ foliga o <strong>le</strong><br />
tamaitiiti a o pepe, ma faailoa atu lo la alolofa mo <strong>le</strong> tamaitiiti.<br />
(Afai foi e maua, ia faaaoga se te<strong>le</strong>foni e valaau atu ai i nisi<br />
matua ina ia faia foi <strong>le</strong> mea lava <strong>le</strong>a e tasi. Pe fai atu foi i nisi<br />
matua e tusi mai pe pu’eina foi i se laau pu’e<strong>le</strong>o-po o <strong>le</strong> vitio,<br />
ona fetufaai atu <strong>le</strong>a o tali a matua i <strong>le</strong> vasega.)<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e lisi atu uiga o se matua <strong>le</strong><strong>le</strong>i.<br />
Vaevae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se lua. Fai atu i <strong>le</strong> isi afa e faitauina<br />
<strong>le</strong> Mataio 1:18–25 e sailia ai uiga <strong>le</strong><strong>le</strong>i o Iosefa i <strong>le</strong> avea ai ma<br />
se tane ma se tama. Ia valaaulia <strong>le</strong> isi afa e faitauina <strong>le</strong> Luka<br />
1:28–30, 38, 46–55 e sailia ai uiga <strong>le</strong><strong>le</strong>i o Maria.<br />
Faitau <strong>le</strong> Roma 8:16–17 ma saili ai lo tatou sootaga ma lo<br />
tatou Tama o i <strong>le</strong> Lagi a o taitaiina ai i tatou e Lona Agaga.