20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Mataio<br />

• O a isi tiutetauave e o mai faatasi ma <strong>le</strong>nei pu<strong>le</strong>?<br />

• E faapefea ona tuu mai <strong>le</strong>nei pu<strong>le</strong> e galue ai mo <strong>le</strong> Alii?<br />

(tagai Mataupu Faavae o <strong>le</strong> Faatuatua 1:5).<br />

• O fea o i ai <strong>le</strong>nei pu<strong>le</strong> i aso nei? Na faapefea ona oo mai?<br />

(tagai Talafaasolopito—Iosefa Samita 2:72).<br />

• O a ni faamaoniga o loo ia i tatou i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia i aso nei<br />

e faaalia ai na toefuataiina mai <strong>le</strong> perisitua?<br />

• Na faapefea ona e molimauina <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> perisitua i lou<br />

olaga? (Faaaliga: Aua ne’i faamalosia ia ni tali e matuai<br />

patino i <strong>le</strong> tagata lava ia.)<br />

Ia fetufaai atu ia <strong>le</strong> vaega <strong>le</strong>nei i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faamalamalama<br />

atu ai <strong>le</strong> tulaga moni <strong>le</strong>nei faapea o <strong>le</strong> mana lava o <strong>le</strong><br />

perisitua <strong>le</strong>a na tuuina atu e Iesu i Ana Aposetolo o loo i ai pea<br />

i aso nei. O <strong>le</strong> mea na tupu, na ma’i tigaina toetoe a oti ia Ella<br />

Jensen, <strong>le</strong> tama a <strong>le</strong> tuafafine o Peresitene Lorenzo Snow<br />

e sefuluiva ona tausaga <strong>le</strong> matua i <strong>le</strong> fiva. Na talosagaina<br />

e matua o Ela ia Peresitene Snow, o lå na o mai faatasi ma<br />

Rudger Clawson, o <strong>le</strong> peresitene o <strong>le</strong> siteki a Ela ma mulimuli<br />

ane avea ma Peresitene o <strong>le</strong> Korama a Aposetolo e Toasefululua.<br />

Na faamatalaina e Peresitene Clawson:<br />

“Ina ua ma ulufa<strong>le</strong> atu i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>, sa matou feiloai ma <strong>le</strong><br />

Tuafafine o Jensen, o lå sa matuai lå mautonu lava ma<br />

mataalia. Na ma oo atu i tafatafa o <strong>le</strong> moega o Ela. . . .<br />

“Na faliu mai Peresitene Snow ma faapea mai ia te au:<br />

‘Le Uso e Clawson, pe e te faauuina o ia,’ ona ou faia loa<br />

<strong>le</strong>a. Ona ma faaee <strong>le</strong>a o o ma lima i luga o <strong>le</strong> ulu ma sa<br />

faamauina <strong>le</strong> faauuga e Peresitene Snow, o lå na faamanuiaina<br />

o ia faapea ma isi mea, ma faaaogaina <strong>le</strong>nei<br />

faaupuga, i se faa<strong>le</strong>oga faapoloa‘iina, ‘Foi mai Ela, foi<br />

mai. O lau galuega i <strong>le</strong> lalolagi e <strong>le</strong>’i mae’a, fo’i mai.’“<br />

Na faaauauina e <strong>le</strong> tama o Ela, o Jacob Jensen <strong>le</strong> tala:<br />

“Ina ua maea <strong>le</strong> tuuina atu e Peresitene Snow o <strong>le</strong><br />

faamanuiaga, sa ia faliu mai i lo’u toalua ma a’u ma<br />

faapea mai; ‘Ia aua loa ne’i toe faanoanoa pe toe tagi.<br />

O <strong>le</strong> a <strong>le</strong><strong>le</strong>i mea uma. O loo pisi lava i ma’ua ma <strong>le</strong><br />

Uso o Clawson ma ua tatau ona ma o. ...’<br />

“Na tumau ai ia Ela i <strong>le</strong> tulaga <strong>le</strong>nei mo <strong>le</strong> sili atu ma se<br />

itula ina ua mavae ona faamanuiaina o ia e Peresitene<br />

Snow, po o <strong>le</strong> silia atu foi ma <strong>le</strong> tolu itula talu ona oti<br />

o ia. Sa ma nonofo ai iina i tafatafa o lona moega ma<br />

maitauina o ia, ae na faateia i ma’ua ma lona tina ina<br />

ua ma vaaia <strong>le</strong> pupula o ona mata. Sa fetilotilofai solo<br />

o ia i totonu o <strong>le</strong> potu, ma iloa ai i ma’ua o loo ma<br />

nonofo ai iina, ae o loo i ai lava <strong>le</strong> tagata o loo ia sailia,<br />

ma o <strong>le</strong> mea muamua lava sa ia tautala ai: ‘O fea o ia?<br />

O fea o ia?‘ Na ma fesili atu, ‘O ai? O fea ia ai?‘ ’Aisea,<br />

34<br />

o Brother Snow,’ na ia tali mai ai. ‘Na ia toe faafoi<br />

mai a’u.’“ (i <strong>le</strong> LeRoi C. Snow, “Raised from the Dead,”<br />

Improvement Era, Sept. 1929, 885–86).<br />

Na toe manuia ia Ela mai <strong>le</strong> ma’i, sa auauna i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, ma<br />

faaipoipo atu ia Henry Wright, ma sa maua se fanau e toavalu.<br />

Manatunatu i <strong>le</strong> tuuina tau o fesili nei:<br />

• E mafai faapefea e <strong>le</strong> iloaina o <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> Atua o loo i ai<br />

i <strong>le</strong> lalolagi i aso nei ona aafia ai i tatou?<br />

• E mafai faapefea e <strong>le</strong>na malamalamaaga ona avea ma se<br />

faamanuiaga i faifeautalai?<br />

• E mafai faapefea ona aafia ai <strong>le</strong> tama po o <strong>le</strong> tina o se<br />

tamaitiiti ma’i?<br />

• O <strong>le</strong> a se suiga ua faia e <strong>le</strong>nei mana i lou olaga?<br />

• O a sauniga o <strong>le</strong> perisitua ua e mauaina i lou olaga?<br />

Ia molimau atu i <strong>le</strong> moni o <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> Atua i <strong>le</strong> lalolagi<br />

i aso nei.<br />

Mataio 10:5–15, 21–35 (tagai foi Mareko 6:8–11;<br />

Luka 9:3–5). Na filifilia e <strong>le</strong> Alii Ana Aposetolo ma<br />

tuuina atu ia i latou <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> perisitua.<br />

(20–25 minute)<br />

Faaali atu se ata o Aposetolo e Toasefululua o loo i ai nei. Afai<br />

o au ata o loo i ai ma igoa, ona ufiufi <strong>le</strong>a o igoa. Tuu atu i<br />

tamaiti latou te ta’u maia ma faailoa mai ia ni Aposetolo latou<br />

te mafaia ma tusi ia igoa o loo ufiufia. A maea ona e lisiina<br />

uma ia igoa, ona tuuina atu <strong>le</strong>a o fesili e pei o nei:<br />

• O a mea taua e te iloaina e uiga i soo se Aposetolo?<br />

• O a nisi o tala e te fiafia lava i ai e uiga i soo se tasi o nei alii?<br />

• O a ni lauga na latou tuuina mai na aafia ai lou olaga?<br />

Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> mataupu faavae e lima<br />

o <strong>le</strong> faatuatua ma vaai po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoao mai ai e uiga<br />

i <strong>le</strong> auala e valaauina ai se Aposetolo (tagai foi Luka 6:12–13).<br />

Sue faatasi ma tamaiti o <strong>le</strong> vasega i <strong>le</strong> Mataio 10:1–4 ma vaai<br />

ia igoa o uluai Aposetolo a Iesu Keriso. A o sailia e tamaiti o <strong>le</strong><br />

vasega o latou igoa, ia faapea ona lisiina i luga o <strong>le</strong> laupapa. Ia<br />

molimau atu faapea o nei alii o ni tagata moni lava, ma, e pei<br />

foi o a tatou Aposetolo i aso nei e matuai te<strong>le</strong> so latou aafiaga<br />

i olaga o <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o tagata.<br />

Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Mataio 10:5–7 ma vaai<br />

ai mo se mafuaaga tonu na filifilia ai e <strong>le</strong> Alii ia Aposetolo<br />

e Toasefululua (tagai foi MFF 29:12). Ia faailoa atu faapea o <strong>le</strong><br />

aofaiga o Aposetolo e faatatau <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> aofaiga o ituaiga<br />

o Isaraelu aua o Aposetolo e Toasefululua e aoaoina ma o <strong>le</strong><br />

a fesoasoani i <strong>le</strong> faamasinoina o Isaraelu. Faitau <strong>le</strong> saunoaga<br />

<strong>le</strong>nei mai ia Elder Orson Pratt, o se tasi o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong><br />

Toasefululua:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!