Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Mataio<br />
“E tatau ona tatou galulue e taofiofia <strong>le</strong> tai fana’e<br />
o agasala ma <strong>le</strong> amio<strong>le</strong>aga nai lo <strong>le</strong> taitaieseina atu ai<br />
o i tatou. Tatou te manaomia uma <strong>le</strong> fesoasoani e foia<br />
ai faafitauli nai lo <strong>le</strong> <strong>le</strong> amanaiaina po o <strong>le</strong> teenaina.<br />
Ou te fiafia i si tamai solo <strong>le</strong>nei:<br />
“O vai uma lava i <strong>le</strong> lalolagi<br />
E tusa lava po o <strong>le</strong> a lona mat°t°<br />
E <strong>le</strong> mafai lava ona goto ai se tamai vaa<br />
Seiloga lava e sao i totonu.<br />
O mea <strong>le</strong>aga uma lava o loo i <strong>le</strong> lalolagi<br />
Ma ituaiga agasala uma<br />
E <strong>le</strong> mafai ona faa<strong>le</strong>againa ai <strong>le</strong> agaga o <strong>le</strong> tagata<br />
Seiloga tatou te faatagaina i totonu”<br />
(i <strong>le</strong> Conference Report, Ape. 1989, 101;<br />
po o <strong>le</strong> Liahona, Iulai 1989, 80).<br />
Mataio 16:15–19 (Mau Tauloto tagai foi<br />
Mareko 8:29; Luka 9:20). O molimau<br />
e maua mai i faaaliga e ala mai <strong>le</strong> Agaga Paia.<br />
(20–25 minute)<br />
Faaaliga: O <strong>le</strong>nei fautuaga e aoao atu ai e mulimuli tonu lava<br />
i <strong>le</strong> Mataio 16:1–4.<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e mafaufau ia Nifae ma ona<br />
uso i totonu o <strong>le</strong> Tusi a Mamona. Fesili atu:<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na faia e uso matutua o Nifae ia te ia ina ua<br />
faatoilaloina faalua i latou e taumafai e aumai ia papatusi<br />
apamemea? (Sa latou sasa ia te ia; tagai 1 Nifae 3:28.)<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> isi mea na tupu? (Sa faaali atu se agelu; tagai f. 29.)<br />
• O ai o <strong>le</strong> au uso na vaai i <strong>le</strong> agelu?<br />
• Faitau <strong>le</strong> 1 Nifae 3:31. Tou te manatu o <strong>le</strong> vaai i se agelu<br />
na maua ai e Lamana ma Lemuelu se molimau? Aisea na<br />
maua ai pe aisea foi na <strong>le</strong> maua ai?<br />
Faatusatusa <strong>le</strong> Mataio 16:1–4 i <strong>le</strong> Mataio 16:15–17 ma tali<br />
i fesili nei:<br />
• O <strong>le</strong> a so outou manatu aisea na mananao ai <strong>le</strong> au Faresaio<br />
ma <strong>le</strong> au Satukaio e vaai i se faailoga?<br />
• Pe o <strong>le</strong> vaai ea i se faailoga e maua ai e i latou <strong>le</strong> faatuatua?<br />
Aisea na maua ai pe aisea foi na <strong>le</strong> maua ai?<br />
• Na faapefea ona faaalia e Peteru lona faatuatua o Iesu<br />
o <strong>le</strong> Keriso?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fetalaiga a Iesu i <strong>le</strong> mafuaaga o <strong>le</strong> malamalama<br />
o Peteru?<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitauina <strong>le</strong> 1 Tupu 19:9–12,<br />
ma fai atu ia i latou e faatatau mea na latou aoaoina mai nei<br />
fuaiupu i Faresaio faapea ma Peteru. Na faapea mai ia<br />
Peresitene Iosefa Filitia Samita o <strong>le</strong> iloaina o Iesu o <strong>le</strong> Alo o <strong>le</strong><br />
Atua ma <strong>le</strong> Faaola o tagata “e oo mai i <strong>le</strong> na o <strong>le</strong> molimau lava<br />
a <strong>le</strong> Agaga Paia. E mafai e tagata ona talitonu o Iesu o <strong>le</strong> Keriso,<br />
44<br />
ae o <strong>le</strong> iloaina e moomia ai faaaliga mai <strong>le</strong> Agaga Paia”<br />
(The Way to Perfection [1978], 158).<br />
E tusa ai ma <strong>le</strong> saunoaga a Peresitene Samita, o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> auala<br />
e tasi <strong>le</strong>a e mafai ona tatou maua ai se molimau? Faitau <strong>le</strong><br />
Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 8:2; 9:8 ma fesili atu: O <strong>le</strong> a<br />
faapefea ona tatou lagonaina <strong>le</strong> molimau a <strong>le</strong> Agaga Paia ia<br />
i tatou i <strong>le</strong> moni o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i?<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Mataio 16:18–19 ma<br />
vaai i ai po o a faamanuiaga na maua e Peteru ina ua uma<br />
ona fetufaai atu lana molimau. Faitau fuaiupu nei ina ia iloa<br />
ai nisi o faamanuiaga faaopoopo tatou te mauaina mai <strong>le</strong> i ai<br />
o <strong>le</strong> faatuatua ma se molimau:<br />
• Roma 5:1 (fi<strong>le</strong>mu e ala mai ia Iesu Keriso).<br />
• Mamona 9:21 (o <strong>le</strong> faatuatua e moomia e maua ai tali<br />
i a tatou tatalo).<br />
• Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 42:12–14 (o <strong>le</strong> malosi e aoao<br />
atu ai e ala i <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> Agaga Paia).<br />
• Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 52:9 (o <strong>le</strong> malosi e aoaoina<br />
ai i <strong>le</strong>a lava Agaga e tasi).<br />
• Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 121:45 (o <strong>le</strong> talitonuga e tu ai<br />
i luma o <strong>le</strong> Atua).<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e tusi i luga o se fasi pepa se lisi<br />
o suiga e mafai ona latou faia i o latou olaga <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a fesoasoani<br />
ai ia i latou ina ia maua pe faamalosia ai a latou molimau.<br />
Mataio 16:19; 17:1–13 (tagai foi Mareko 9:2–13;<br />
Luka 9:28–36). Ua tuuina mai e <strong>le</strong> Alii ia ki o <strong>le</strong><br />
malo i Ana perofeta ma aposetolo. (20–25 minute)<br />
Ia uu atu i luga se laisene avetaava<strong>le</strong>, ia pe i ai foi se tamaitiiti<br />
o <strong>le</strong> vasega e i ai sona laisene avetaava<strong>le</strong>, fai atu i ai e faaali atu<br />
i <strong>le</strong> vasega. Fesili atu:<br />
• O <strong>le</strong> a se mea tatou te taumateina e uiga i se tagata e i ai<br />
sona laisene avetaava<strong>le</strong>? (O <strong>le</strong>na tagata ua i ai <strong>le</strong> “pu<strong>le</strong>”<br />
e ave ai se taava<strong>le</strong>.)<br />
• O <strong>le</strong> uiga o <strong>le</strong>na mea afai ua i ai sou laisene ma e i ai se<br />
taava<strong>le</strong> a ou matua po o lou pu<strong>le</strong>, e mafai lava ona e aveina<br />
i soo se taimi e te manao ai?<br />
Ia uu atu i luga se fuifui ki. Fesili atu: Afai e i ai sou laisene ma ua<br />
tuuina atu e ou matua po o lou pu<strong>le</strong> ia ki i <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> ma fai atu<br />
ia te oe e te alu i se feau, e mafai nei ona e aveina <strong>le</strong> la taava<strong>le</strong>?<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Mataio 16:19 ma<br />
vaai po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na folafola e Iesu e tuuina atu ia Peteru.<br />
Tuu atu ia i latou e faitau <strong>le</strong> Mataio 17:1–3. Ia fetufaai atu <strong>le</strong><br />
saunoaga <strong>le</strong>nei mai <strong>le</strong> Perofeta o Iosefa Samita:<br />
“O <strong>le</strong> Faaola, Mose, ma Elia, na tuuina atu ki [o <strong>le</strong><br />
malo] ia Peteru, Iakopo ma Ioane, i luga o <strong>le</strong> mauga,<br />
ina ua liuaina i latou i ona luma” (Teachings of the<br />
Prophet Joseph Smith, 158).