Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Faatomuaga<br />
Galuega 27–28<br />
Ina ua mae’a ia tausaga e lua na fa<strong>le</strong>puipui ai i Kaisareia, na<br />
avatu ai Paulo i Roma e faamasino e Kaisara. Na latou o atu<br />
i Roma i se vaafaila faatasi ma <strong>le</strong> i si 276 pagota ma seila. Na<br />
iloa e Paulo o <strong>le</strong> a i ai se faalavava<strong>le</strong> o <strong>le</strong> a tupu ma fautuaina<br />
ia seila e malolo latalata i Lasea se’i te’a <strong>le</strong> taumalulu. Na <strong>le</strong><br />
taliaina e <strong>le</strong> fitafita <strong>le</strong> fautuaga a Paulo, ma na i’u ai ina tuta’ia<br />
ma ma<strong>le</strong>pe <strong>le</strong> vaa i <strong>le</strong> nuu o Melita. Sa musuia ia Paulo<br />
e faamalosia atu i <strong>le</strong> pasese o <strong>le</strong> a faasaoina i latou uma (tagai<br />
Galuega 27:21–26). A o i ai i luga o <strong>le</strong> nuu o Melita, na<br />
faamaloloina e Paulo i latou na mama’i ma na uina o ia e se<br />
gata oona ma e <strong>le</strong>’i afaina. Ina ua taunuu atu i Roma, na nofo<br />
pea o ia o se tagatanuu ma na <strong>le</strong>o<strong>le</strong>oina o ia e se fitafita. Na ia<br />
tala’ia <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i mo <strong>le</strong> isi lua tausaga, mo <strong>le</strong> faataunuuina<br />
o <strong>le</strong> folafolaga a <strong>le</strong> Alii (tagai Galuega 23:11). O i e gata ai <strong>le</strong><br />
tusi a Galuega.<br />
Aoao i <strong>le</strong> agaga tatalo, <strong>le</strong> Galuega 27–28 ma manatunatu<br />
i mataupu faavae nei a e <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />
161<br />
O Nisi Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• O <strong>le</strong> usita’ia o fautuaga a perofeta e maua ai e i tatou <strong>le</strong><br />
puipuiga ma <strong>le</strong> saoga<strong>le</strong>mu (tagai Galuega 27).<br />
• O <strong>le</strong> faafetaia’ia o faigata ma <strong>le</strong> loto te<strong>le</strong> e mafai ai ona<br />
faamalosia o tatou tagata. O <strong>le</strong> faatuatua i <strong>le</strong> Atua e maua<br />
ai e i tatou <strong>le</strong> loto te<strong>le</strong>. (tagai Galuega 27:13–28:10).<br />
• Na tala’i muamua ia Paulo i <strong>le</strong> au Iutaia ona sosoo ai <strong>le</strong>a<br />
ma tagata o Nuuese (tagai Galuega 28:23–28).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
• Filifili mai i aitia nei pe faaaogaina ni au lava, a o e saunia<br />
<strong>le</strong>sona mo Galuega <strong>le</strong> 27–28<br />
Galuega 27. O <strong>le</strong> usita’i i fautuaga a perofeta<br />
e maua ai <strong>le</strong> puipuiga ma <strong>le</strong> saoga<strong>le</strong>mu.<br />
(20– 25 minute)<br />
Faitau <strong>le</strong> tala <strong>le</strong>nei i <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> vasega:<br />
Galuega 27–28<br />
“Ia Ianuari 1975, i se po pouliuli, ma <strong>le</strong> timu i<br />
Tasimania, na tutu’iina ai e se lagisi e 7,300-tane ni<br />
pou se lua o <strong>le</strong> Auala Laupapa o Tasimania e sosoo ai<br />
ia Hobart, Tasmania ma pitonuu i sasa’e i <strong>le</strong> isi itu o <strong>le</strong><br />
ava. E tolu ni vaega o <strong>le</strong> auala laupapa na pauu. O se<br />
aiga Ausetalia e igoa ia Ling sa laasia luga o <strong>le</strong> auala<br />
laupapa ina ua faafuase’ia ona pepe ia moli. I <strong>le</strong> na<br />
lava vaitaimi na pasia ai i latou e se taava<strong>le</strong> saoasaoa<br />
ma latou <strong>le</strong>iloa atu ai. Na tu malosi ia Murray Ling i<br />
<strong>le</strong> taofi o <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> ma sesee ai ma tu loa pe tusa o <strong>le</strong><br />
iata mai <strong>le</strong> si’ui o <strong>le</strong> auala laupapa’ (Stephen Johnson,<br />
“Over the Edge!” Readers’ Digest. Nov. 1977, 128).<br />
“Na o ese mai ia Murray ma lona aiga mai <strong>le</strong> latou<br />
taava<strong>le</strong> ma logoina ia isi taava<strong>le</strong> i <strong>le</strong> mea ua tupu i<br />
luma atu. A o ia talotalo atu ona lima mo <strong>le</strong> faasinoina<br />
o taava<strong>le</strong>, sa seu ese se taava<strong>le</strong> mai ona tafatafa ma<br />
pau loa i lalo’(itulau 128). O <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> lona lua na tu<br />
ae o <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> lona tolu na alu atu ma so’a <strong>le</strong> taava<strong>le</strong><br />
a Ling i <strong>le</strong> siui o <strong>le</strong> auala laupapa.<br />
“E <strong>le</strong>’i pine ae agai mai se pasi o loo tumu <strong>le</strong> pasese i <strong>le</strong><br />
mea o loo tu ai Murray e aunoa ma se amana’iaina o <strong>le</strong><br />
talotalo a Murray. I sana taumafaiga mulimuli ma <strong>le</strong><br />
<strong>le</strong> popo<strong>le</strong> i lona lava saoga<strong>le</strong>mu ‘na ia tamo’e ai i autafa<br />
o <strong>le</strong> pasi i <strong>le</strong> faamalama a <strong>le</strong> ave pasi. “O loo pau ese se<br />
vaega o <strong>le</strong> auala laupapa,” o lana faataio atu <strong>le</strong>a’ (i. 129).<br />
Na seu ese <strong>le</strong> pasi ma tu loa ma faalagolago i puipui<br />
o <strong>le</strong> auala laupapa. E to’ate<strong>le</strong> ni tagata na faaolaina”<br />
(Spencer J. Condie, Liahona, Ianuari 1994, 17).