Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fesili atu: E tusa ai ma <strong>le</strong> saunoaga a Iosefa Samita, o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea<br />
na tupu i luga o <strong>le</strong> Mauga o Liua e faatatau i <strong>le</strong> perisitua? Ia<br />
fetufaai atu <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia Peresitene Iosefa F. Samita:<br />
“O <strong>le</strong> Perisitua i lona tulaga laute<strong>le</strong> o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> <strong>le</strong>a ua<br />
tuuina atu i <strong>le</strong> tagata e galue ai mo <strong>le</strong> Atua. O alii uma<br />
e faauuina i soo se vaega o <strong>le</strong> Perisitua, ua ia te ia <strong>le</strong>a<br />
pu<strong>le</strong> ua tuuina atu ia te ia.<br />
“Ae e talafeagai mo galuega uma e faatinoina i lalo<br />
o <strong>le</strong>nei pu<strong>le</strong> e tatau ona faia i <strong>le</strong> taimi sa’o ma <strong>le</strong><br />
nofoaga sa’o, i <strong>le</strong> auala sa’o, ma <strong>le</strong> faatulagaga sa’o.<br />
O <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> taitaiina o nei galuega o loo aofia ai i ki<br />
o <strong>le</strong> Perisitua. I lo latou atoatoa, e na o <strong>le</strong> toatasi <strong>le</strong><br />
tagata e umiaina ia ki i <strong>le</strong>a taimi ma <strong>le</strong>a taimi, ma o <strong>le</strong><br />
perofeta ma <strong>le</strong> peresitene o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. E mafai ona ia<br />
faasafuaina atu soo se vaega o <strong>le</strong>nei mana i isi, <strong>le</strong>a e<br />
mafai ai e <strong>le</strong>a tagata ona umia ia ki o <strong>le</strong>na lava galuega<br />
faapitoa. O <strong>le</strong>a la, o <strong>le</strong> peresitene o se malumalu, o <strong>le</strong><br />
peresitene o se siteki, o <strong>le</strong> epikopo o se uarota, o <strong>le</strong><br />
peresitene o se misiona, o <strong>le</strong> peresitene o se korama,<br />
e tofu ma ki o loo umiaina e faataunuuina ai galuega<br />
i <strong>le</strong>na vaega patino po o <strong>le</strong> nofoaga” (Gospel Doctrine,<br />
5th ed. [1939], 136).<br />
Fesili atu:<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> eseesega i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> o <strong>le</strong> perisitua ma ki<br />
o <strong>le</strong> perisitua?<br />
• O ai o loo umiaina uma ia ki o <strong>le</strong> perisitua i aso nei?<br />
(tagai MFF 81:2).<br />
• O ai isi alii ia o loo umiaina ia ki o <strong>le</strong> perisitua?<br />
Ia fetufaai atu <strong>le</strong> tala <strong>le</strong>nei na faamatalaina mai e Elder Robert<br />
D. Ha<strong>le</strong>s, o se tasi o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Toasefululua:<br />
“I <strong>le</strong> konafesi faaeria i Copenhagen i Tenimaka na faia<br />
i <strong>le</strong> aso 3-5 o Aokuso, 1976, sa malaga atu ai ia<br />
Peresitene [Spencer W.] Kimball e maimoa i faatagata<br />
matagofie a Thorvaldsen. ... Ina ua mavae ni nai<br />
minute faa<strong>le</strong>agaga o <strong>le</strong> mata‘ia o <strong>le</strong> faatusa o Keriso,<br />
sa tuuina atu e Peresitene Kimball lana molimau i <strong>le</strong><br />
tagata o loo teuina ma vaaia <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lotu sa t°t° e<br />
latalata ane. A o ia faliu atu i <strong>le</strong> faatagata o Peteru ma<br />
faasino i ni ki lapopoa lava o loo i <strong>le</strong> lima taumatau o<br />
Peteru, ma ia faapea atu: ‘O ki o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> faaperisitua<br />
sa umia e Peteru a o avea ma Peresitene o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia<br />
o loo o’u umiaina nei i <strong>le</strong> avea ai ma Peresitene o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia i <strong>le</strong>nei tisipenisione.’ Ona ia faapea atu <strong>le</strong>a<br />
i <strong>le</strong> tagata o loo vaaia <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lotu,‘O loo outou galulue<br />
i aso uma ma Aposetolo o loo faia i maa, ae o <strong>le</strong> aso<br />
<strong>le</strong>nei o loo e faatasi ai ma Aposetolo soifua.’ Ona ia<br />
faailoaina atu <strong>le</strong>a o Peresitene N. Eldon Tanner, Elder<br />
Thomas S. Monson, ma Elder Boyd K. Packer. Na ia<br />
tuuina atu i <strong>le</strong> tagata e vaaia <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lotu se Tusi a<br />
45<br />
• O a ni tulaga e mafai ai e i latou taitoatasi o loo umia <strong>le</strong><br />
perisitua ona faataunuuina ia sauniga paia ma isi vaega<br />
faapitoa o <strong>le</strong> perisitua?<br />
• E faapefea ona tatou ava ma lagolagoina i latou o e o loo<br />
umiaina ia “ki o <strong>le</strong> malo”?<br />
Mataio 17:1–13 (tagai foi Mareko 9:2–13;<br />
Luka 9:28–36). O isi mea taua na tutupu<br />
i luga o <strong>le</strong> Mauga o Liua. (40–45 minute)<br />
S M T W TH F S<br />
Mataio 16–18<br />
Mamona i <strong>le</strong> gagana Danish, ma tuuina atu lana<br />
molimau i <strong>le</strong> Perofeta o Iosefa Samita. Sa ootia <strong>le</strong> tagata<br />
e vaaia <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lotu ma sa maligi ona loimata i lona<br />
lagonaina o <strong>le</strong> i ai o <strong>le</strong> Agaga i <strong>le</strong> faatasi ai o se<br />
perofeta ma Aposetolo. Na ia faailoa mai ia te au ina<br />
ua matou o ese mai <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lotu, ‘O <strong>le</strong> asõ sa matou<br />
faatasi ai ma auauna a <strong>le</strong> Atua.’“ (i <strong>le</strong> Conference<br />
Report, Oke. 1981, 27; po o <strong>le</strong> Liahoa, Ian. 1982, 20).<br />
Sii atu i luga se tusi o loo i ai se faatomuaga po o se<br />
faamaoniga na sainia e se tasi ua sili atu lona lauiloa nai lo <strong>le</strong><br />
tusitala o <strong>le</strong> tusi.<br />
• Aisea e masani ai ona talosaga ia tusitala i se tagata ua<br />
lauiloa latou te tusia ia faatomuaga o a latou tusi? (Ina ia<br />
matuai faate<strong>le</strong>ina <strong>le</strong> alu ma <strong>le</strong> faatauina o <strong>le</strong> tusi.)<br />
• Afai e te tusia se tusi, o ai <strong>le</strong> tagata sili ona lauiloa e te iloa<br />
e mafai ona e talosaga atu i ai na te tusia se faatomuaga?<br />
• O ai o <strong>le</strong> a e talosaga atu i ai pe afai e te talosaga atu i se tasi?<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Mataio 3:17 ma tali<br />
i fesili nei:<br />
• O ai na faailoaina atu (pe molimau atu) ia Iesu i tagata?<br />
• O fea <strong>le</strong> faatasiga na tuuina atu ai <strong>le</strong>nei faatomuaga?<br />
(Papatisoga o Keriso.)<br />
• Aisea na matuai taua ai <strong>le</strong>nei mea na tupu?<br />
• O a ni tulaga na molimau mai ai <strong>le</strong> Tama i Lona Alo?<br />
(tagai Talafaasolopito—Iosefa Samita 2:17; 3 Nifae 11:7).<br />
Faitau <strong>le</strong> Mataio 17:5 ma faamalamalama atu faapea i tamaiti<br />
o <strong>le</strong> vasega o <strong>le</strong> aso o <strong>le</strong> a outou suesueina ai se isi mea taua<br />
na tupu <strong>le</strong>a na toe molimau mai ai <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi i Lona Alo.<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau ma <strong>le</strong> faaeteete <strong>le</strong> Mataio<br />
17:1–13 ma tali i fesili nei:<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na tupu ia Iesu i luga o <strong>le</strong> mauga? (tagai f. 2).<br />
• E tusa ai ma <strong>le</strong> Mose 1:11, aisea e liuaina ai tagata faa<strong>le</strong>tino?<br />
• O ai Aposetolo e toatolu ia e masani lava ona i ai ma Iesu<br />
i faatasiga taua? (tagai Mareko 5:22– 23, 37; 14:32–34.<br />
• O ai Aposetolo sa faatasi ma Iesu i <strong>le</strong> taimi o Lona Liuaina?<br />
• O ai isi na faaali mai i <strong>le</strong> Mauga o Liua?<br />
• O a ituaiga tino sa ia Mose ma Elia ina ua la faaali mai?