Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Luka<br />
• O <strong>le</strong> auai i totonu o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia e <strong>le</strong> aumaia ai <strong>le</strong> atoatoa<br />
o faamanuiaga o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i; e tatau ona tatou tausia ma <strong>le</strong><br />
faamaoni a tatou feagaiga ina ia maua ai na faamanuiaga<br />
(tagai Luka 3).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai manatu nei, pe faaaoga ni ou lava manatu<br />
a o e saunia au <strong>le</strong>sona mo <strong>le</strong> Luka 1–3.<br />
Luka 1:1–2:20 (tagai foi Mataio 1:18–24; Ioane<br />
1:1–5). O Iesu Keriso, o Ioane <strong>le</strong> papatiso,<br />
o Maria, ma <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o isi na muai faauuina<br />
i <strong>le</strong> muai olaga ina ia faataunuuina ni misiona<br />
patino i <strong>le</strong> lalolagi. (25–35 minute)<br />
Faaali atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ituaiga faasilasilaga eseese (mo<br />
se faataitaiga valaaulia o se faaipoipoga, faasalalauga i se<br />
nusipepa, ma faasilasilaga o taui). Fesili atu: Afai e mafai ona<br />
e mauaina soo se faasilasilaga i <strong>le</strong> aso <strong>le</strong>nei, o <strong>le</strong> a se mea e te<br />
manao ina ia i ai? Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong><br />
Luka 1:5–17, 26–31 ma vaai mo faasilasilaga na maua e Maria<br />
ma Sakaria. Fesili atu: O a ni pogai o loo i ai i nei fuaiupu na<br />
mafua ai ona la mauaina nei faasilasilaga faapitoa?<br />
Ia fetufaai atu i <strong>le</strong> vasega ia saunoaga nei mai ia Elder Bruce<br />
R. McConkie:<br />
“O <strong>le</strong> tina o lo tatou Alii,o Maria, e pei o Keriso, na<br />
filifilia ma muai faauuina i <strong>le</strong> muai olaga mo <strong>le</strong> vaega<br />
sa ia faataunuuina i <strong>le</strong> ata sili o <strong>le</strong> faaolataga. O lona<br />
tofiga o <strong>le</strong> saunia <strong>le</strong>a o se tino faa<strong>le</strong>tino mo <strong>le</strong> Alii<br />
Silisiliese, e tausi ma faape<strong>le</strong>pe<strong>le</strong> ia te ia i lona fanau<br />
mai ma lona laitiiti, ma ia fesoasoani ia te ia mo <strong>le</strong>na<br />
misiona te<strong>le</strong> <strong>le</strong>a e na o ia e mafai ona faia. O <strong>le</strong> mea<br />
moni lava o ia o se tasi o fanau agaga sili ona taualoa<br />
a <strong>le</strong> Tama” (Mormon Doctrine, 471).<br />
“E ui i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o tagata Iutaia i <strong>le</strong> vaeluaga o taimi sa<br />
i se tulaga o <strong>le</strong> <strong>le</strong> mautonu ma <strong>le</strong> matuai liliuese, o <strong>le</strong>a<br />
ituaiga pouliuli o <strong>le</strong> mafaufau ma <strong>le</strong> agaga sa <strong>le</strong>’i<br />
aofia ai <strong>le</strong> lalolagi atoa. E <strong>le</strong>’i lofia ai <strong>le</strong> malo atoa.<br />
O Elisapeta ma Sakaria o ni au paia amiotonu. O i laua<br />
uma o nisi e tupuga mai ia Arona, ma o Sakaria sa<br />
umia <strong>le</strong> tofi o <strong>le</strong> ositaulaga i <strong>le</strong> Perisitua Arona”<br />
(Doctrinal New Testament Commentary, 1:78).<br />
Fesili atu: O <strong>le</strong> a se mea tatou te aoaoina mai e uiga ia Maria,<br />
Sakaria, ma Elisapeta mai nei faamatalaga?<br />
Ia faailoa atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega o <strong>le</strong> toalua o Sakaria, o<br />
Elisapeta, e pa ( e <strong>le</strong> fanau) ae o Maria o se taupou. Fesili atu:<br />
• E faapefea ona faaopoopo atu nei tulaga i <strong>le</strong> tulaga ese<br />
o nei fananau mai?<br />
• E te silafiaina soo se tasi na fanau mai i ni tulaga<br />
ofoofogia faapea?<br />
76<br />
• O a ni manatu po o ni lagona ua fetufaai atu e ou matua ia<br />
te oe e uiga i <strong>le</strong> paia ma <strong>le</strong> faapitoa o <strong>le</strong> aumaia o se<br />
tamaitiiti i <strong>le</strong> lalolagi? (Mafaufau e fesili atu i se matua e<br />
asiasi atu i <strong>le</strong> vasega e fetufaai atu ai nei manatu ma lagona.)<br />
Faitau faatasi o se vasega <strong>le</strong> Luka 1:38–55, 67–79. Fai atu<br />
i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e taulai atu i <strong>le</strong> faamatalaina o <strong>le</strong> fi<strong>le</strong>mu,<br />
olioli, ma <strong>le</strong> faamoemoe sa faaalia e Maria ma Sakaria. Ona<br />
fesili atu <strong>le</strong>a:<br />
• E faapefea ona e manatunatu i ni ou lagona o <strong>le</strong> a i ai i <strong>le</strong><br />
avea ai ma se matua?<br />
• E mafai faapefea ona ono faamalosia ia ituaiga lagona ona<br />
o nei tamaiti e toalua o Iesu ma Ioane <strong>le</strong> Papatiso?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea o loo aoaoina mai e nei fuaiupu e uiga i <strong>le</strong><br />
faatuatua o Maria ma Sakaria?<br />
• O a <strong>le</strong>sona e mafai ona e aoaoina mai ia i latou e fesoasoani<br />
ai i lou faatuatua ina ia faatupuina?<br />
Tuu atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e toe faamanatu mai ia tala a<br />
Mataio ma Mareko i nei mea na tutupu, ma fesili atu: O <strong>le</strong> a se<br />
mea e tulaga ese ai <strong>le</strong> molimau a Luka? Faitau <strong>le</strong> faamatalaga<br />
o loo i <strong>le</strong> “au faitau” ma “uiga e <strong>le</strong> masani ai” o loo i <strong>le</strong><br />
Faatomuaga i <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Luka (i. 75). Fesili atu: E faapefea<br />
ona fesoasoani <strong>le</strong>nei faamatalaga ia te oe ia malamalama ai i<br />
<strong>le</strong> mafuaaga ua na o Luka ai <strong>le</strong> tusitala o loo ta’ua ia<br />
feutagaiga a Maria ma Sakaria ma se agelu?<br />
Faaali atu se ata po o nisi mea mai se vaaiga o <strong>le</strong> Kerisimasi,<br />
ma valaaulia tanmaiti aoga e faalogo a o e faitauina <strong>le</strong> Fanau<br />
mai o Keriso mai <strong>le</strong> Luka 2:1–20. Ia molimau atu i <strong>le</strong> Faaola<br />
ma faatagaina ia tamaiti o <strong>le</strong> vasega o e r mananao e fetufaai<br />
mai a latou molimau ina ia faia.<br />
Luka 1:13. O tatalo e <strong>le</strong> masani ona taliina vave<br />
maia. O nisi taimi e tatau ai ona tatou faatali mo<br />
se taimi umia e maua ai tali i a tatou tatalo.<br />
(10–15 minute)<br />
A maea <strong>le</strong> tatalo amata, ona fesili atu <strong>le</strong>a i tamaiti:<br />
• Pe faafofogaina ea e <strong>le</strong> Atua ia tatalo uma lava?<br />
• Pe Na te taliina ea ia tatalo uma?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea e tatau ona tatou faia pe afai e <strong>le</strong> maua vave<br />
mai se tali?<br />
Faitau <strong>le</strong> Luka 1:13. O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoao mai e <strong>le</strong>nei fuaiupu<br />
e uiga i <strong>le</strong> Atua? (Na te faafofoga ma tali mai i tatalo.) Ia<br />
iloiloina <strong>le</strong> fuaiupu 5–12 ma vaai ai po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> umi na tatalo<br />
ai ia Sakaria ma Elisapeta ae faatoa oo mai se tali. O <strong>le</strong> a se mea<br />
o loo aoaoina mai ai oe e uiga i <strong>le</strong> taliina e <strong>le</strong> Atua o tatalo?<br />
Ia fetufaai atu <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia Bishop H. Burke<br />
Peterson, a o avea ma se tasi o <strong>le</strong> Au Epikopo Pu<strong>le</strong>faamalumalu:<br />
“E faafofoga <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi i tatalo uma mai lana<br />
fanau. ... E tusa lava po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea sese tatou te<br />
faia, e faafofoga mai o ia ia te i tatou. ...