You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />
Faitau <strong>le</strong> <strong>le</strong>oa <strong>le</strong> MFF 138:1–19, 29–31, 57. A mae’a ona fesili<br />
atu <strong>le</strong>a: E faapefea e <strong>le</strong>nei faaaliga ona aumaia <strong>le</strong> fi<strong>le</strong>mu i se<br />
tasi ua toesea se isi e pe<strong>le</strong> ia te ia.?<br />
Ia faia e tagata o <strong>le</strong> vasega se faasologa o mau i <strong>le</strong> faatusatusaina<br />
<strong>le</strong>a o mau i <strong>le</strong> lisi <strong>le</strong>nei i <strong>le</strong> lisi lona lua, o <strong>le</strong> lona lua i <strong>le</strong> lona<br />
tolu, ma faasolo atu ai se’ia oo i <strong>le</strong> faaiuga ma faatusatusa <strong>le</strong><br />
mau mulimuli i <strong>le</strong> mau muamua.<br />
• Ioane 5:25–30<br />
• Isaia 24:22<br />
• Isaia 25:8<br />
• Isaia 42:7<br />
• Isaia 61:1<br />
• Peteru 3:18–21<br />
• 1 Peteru 4:6<br />
• Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 138:1–19, 29–31, 57<br />
• Mose 7:37–39<br />
Faaiu i <strong>le</strong> fesili: O <strong>le</strong> a se mea e ta’u mai ia i tatou e uiga i <strong>le</strong><br />
tatou Tama oi <strong>le</strong> Lagi, ina ua tatou iloa Na te saunia se auala<br />
mo i tatou uma e faalogo ma malamalama i <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i.?<br />
Ioane 5:31–40. Na faaaloalo ma usita’i Iesu<br />
i <strong>le</strong> tulafono o molimau (20–25 minute)<br />
Ae <strong>le</strong>’i amataina <strong>le</strong> vasega, tuu se pinati po o se isi fualaau fai<br />
fatu e <strong>le</strong>’i aveesea lona pa’u i totonu o se taga pepa. Ta’u atu i <strong>le</strong><br />
vasega o loo i totonu o <strong>le</strong> taga pepa se mea e <strong>le</strong>’i vaai muamua<br />
i ai ni mata o se tagata ola. Valaaulia se tagata faatuatuaina o <strong>le</strong><br />
vasega e tilotilo i totonu o <strong>le</strong> taga pepa pe mo’i <strong>le</strong> mea sa e fai<br />
atu ai. (Afai e <strong>le</strong> o mautinoa <strong>le</strong><strong>le</strong>i e <strong>le</strong> tagata, musumusu atu i ai<br />
o totonu o <strong>le</strong> pinati po o <strong>le</strong> fualaau fai fatu e <strong>le</strong>’i vaai muamua<br />
i ai ni mata o ni tagata ola.) Fesili i <strong>le</strong> vasega pe talitonu i <strong>le</strong><br />
tagata o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong>a na tilotilo i totonu o <strong>le</strong> taga pepa.<br />
Valaaulia se i si tagata o <strong>le</strong> vasega e sau e tilotilo i totonu o <strong>le</strong><br />
taga pepa. Ia faamautuina e <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a <strong>le</strong> molimau a <strong>le</strong> tagata<br />
muamua. Fesili i <strong>le</strong> vasega pe toafia ua talitonu nei. Faaali atu<br />
<strong>le</strong> pinati po o <strong>le</strong> fualaau fai fatu ma faamatala atu o totonu o <strong>le</strong><br />
pinati po o <strong>le</strong> fualaau e <strong>le</strong>’i vaai muamua i ai ni mata o se tagata<br />
ola. Fesili: Faamata e fesoasoani <strong>le</strong> avea o ni molimau e silia<br />
ma <strong>le</strong> tasi e faamautu ai <strong>le</strong> molimau?<br />
(Manatua: Afai ua e faaaogaina <strong>le</strong> fautuaga mo <strong>le</strong> aoaoina atu<br />
i <strong>le</strong> Mataio 16:1–4 [itulau 41-42], o loo aofia ai se <strong>le</strong>sona faatino<br />
e tali tutusa, e mafai ona e faia se mea e faapei o <strong>le</strong>nei. Ia vave<br />
saunia se tagata o <strong>le</strong> vasega ae <strong>le</strong>’i faia <strong>le</strong> vasega na te tuuina<br />
maia se lipoti o se tala e ofo ai i <strong>le</strong> vasega. E mafai ona faapea<br />
o se mea na e aoaoina mai i se faasalalauga o talafou e <strong>le</strong> maua<br />
e <strong>le</strong> vasega se avanoa e faalogo ai i ai, pe o se mea mata’utia na<br />
tupu i <strong>le</strong> tagata na te <strong>le</strong>’i taua i se isi. Saunia se isi tagata o <strong>le</strong><br />
vasega na te faamaonia <strong>le</strong> tala.)<br />
Faitau e se tasi o <strong>le</strong> vasega ia <strong>le</strong> Teuteronome 19:15. Faamatala<br />
atu o <strong>le</strong> tulafono o molimau e mai anamua ma e te<strong>le</strong> fuaitau<br />
i tusitusiga paia o loo ta’ua ai (tagai Mataio 18:16; 2 Korinito<br />
13:1; Eteru 5:4; MFF 6:28). Tusi <strong>le</strong> siata <strong>le</strong>nei i <strong>le</strong> laupapa e iloa<br />
118<br />
ai molimau o loo ta’ua e Iesu i <strong>le</strong> Ioane 5:31–40, ma aua <strong>le</strong><br />
tusia se mea i <strong>le</strong> koluma o “Molimau”.<br />
Tofi se tagata o <strong>le</strong> vasega e faitauina <strong>le</strong>ote<strong>le</strong> <strong>le</strong> mau muamua i <strong>le</strong><br />
koluma “Mau Faatusatusa” ma tusia <strong>le</strong> molimau o loo taua.<br />
Tusi <strong>le</strong> tali i <strong>le</strong> koluma o “Molimau” ona toe tofi fo’i <strong>le</strong>a o se<br />
isi tagata o <strong>le</strong> vasega e faitaua <strong>le</strong> mau e sosoo ai seia mae’a <strong>le</strong><br />
siata. Fesili:<br />
• Ina ua fetalai mai <strong>le</strong> Faaola e su’esu’e i tusitusiga paia, o <strong>le</strong> a<br />
<strong>le</strong> mea o loo faasino i ai Lana fetalaiga? (O <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai.)<br />
• Aisea na Ia manao ai e suesue tagata i <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai?<br />
(O perofeta o <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai na latou valoia <strong>le</strong> afio mai<br />
o <strong>le</strong> Faaola: tagai Iakopo 4:4–5.)<br />
• O a nisi molimau o <strong>le</strong> Paia o Iesu e mafai ona e manatua?<br />
(Tali talafeagai, o matua, perofeta soifua, o <strong>le</strong> Agaga Paia,<br />
o <strong>le</strong> Malamalama o Keriso.)<br />
Faai’u i <strong>le</strong> tuuina atu o lau molimau i <strong>le</strong> paia o Iesu Keriso.<br />
Soifua mai<br />
o Keriso<br />
Mau Faatusatusa Molimau<br />
Ioane 4:25–26 O Iesu lava Ia<br />
Ioane 5:33–35 Ioane <strong>le</strong> Papatiso<br />
Ioane 5:36 Galuega a Iesu<br />
Ioane 5:37 O Le Tama<br />
Ioane 5:39 O Mau<br />
Faatomuaga<br />
O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />
Tausaga<br />
muamua o <strong>le</strong><br />
galuega a <strong>le</strong> Alii<br />
Paseka<br />
Muamua<br />
Ioane 6<br />
Paseka<br />
Lona Lua<br />
Tausaga<br />
lona lua<br />
O mea na tutupu i nei<br />
mataupu e foliga mai<br />
na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />
vaitaimi<br />
Paseka<br />
Lona Tolu<br />
Tausaga<br />
lona tolu<br />
Paseka Mulimuli<br />
ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u<br />
Manatunatu i <strong>le</strong> faasologa o mea nei na tutupu: sa mulimuli<br />
<strong>le</strong> motu o tagata i <strong>le</strong> perofeta i se nofoaga tuufua, na saunia<br />
e Ieova ni falaoa i se tulaga faavavega e taumamafa ai i latou,<br />
ua alu atu <strong>le</strong> perofeta na’o ia i <strong>le</strong> mauga, na laveaiina e <strong>le</strong> Alii<br />
Ona soo a’o latou laasia <strong>le</strong> sami i se tulaga faavavega, sa<br />
muimui tagata ma fefinauai i latou lava ma faitio i perofeta<br />
ma na tuuina atu e <strong>le</strong> perofeta se aoaoga e faamatala ai <strong>le</strong> uiga<br />
o nei mea na tutupu. O <strong>le</strong>nei faasologa e taua ai <strong>le</strong> Malaga Ese<br />
mai o Isaraelu mai i Aikupito. O loo otootoina ai fo’i ia mea<br />
na tuputupu i <strong>le</strong> Ioane 6. O <strong>le</strong> Evagelia a Ioane na faailoa mai<br />
ai o Iesu o <strong>le</strong> taiulu o se Malaga Ese fou, i <strong>le</strong> ta’itaieseina mai