Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
“A’o tatou ositaulagaina o tatou manaoga faapito,<br />
auauna atu i lo tatou Atua ma isi, o <strong>le</strong> a avea ai atili<br />
i tatou e pei [o <strong>le</strong> Alii], sa aoao mai e Elder Russell<br />
M.Nelson [o se uso o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Toasefululua]<br />
se faamatalaga e faapea:<br />
“‘O lo o poloaiina pea i tatou ina ia ositaulaga, ae <strong>le</strong><br />
faia i <strong>le</strong> faamaligiina o toto o manu. O lo tatou lagona<br />
aupito i maualuga e uiga i <strong>le</strong> ositaulaga e faataunuuina<br />
<strong>le</strong>a a’o avea i tatou lava ma tagata e sili atu ona paia.<br />
“‘Ua tatou faia <strong>le</strong>nei mea e ala i lo tatou usiusita’i<br />
i poloaiga a <strong>le</strong> Atua. O <strong>le</strong> faia faapea, ua fusia faatasi<br />
ai <strong>le</strong> tulafono o <strong>le</strong> usiusita’i ma <strong>le</strong> ositaulaga. . . .a’o<br />
tatou usiusita’i atu i nei mea ma isi poloaiga, e oo<br />
mai se mea matagofie lava ia i tatou. . . .e oo ina paia<br />
i tatou – [e avea atili] e faapei o lo tatou Alii!’<br />
(“Lesona mai ia Eva,” Liahona, Ianuari 1988, 84). ...<br />
“Nai lo <strong>le</strong> manaomia e <strong>le</strong> Alii o se manu po o se saito<br />
a se tagata, a ua finagalo nei <strong>le</strong> Alii ia tatou tuuina<br />
atu a tatou mea uma e mama. O se faiga sili atu ona<br />
maualuga o <strong>le</strong> tulafono o <strong>le</strong> ositaulaga; e pa’i atu i <strong>le</strong><br />
agaga o <strong>le</strong> tagata. Ua faamatalaina e Elder Neal A.<br />
Maxwell <strong>le</strong>nei mea e faapea: ‘O <strong>le</strong> mea moni e uiga<br />
i <strong>le</strong> faitaulaga o <strong>le</strong> tagata e <strong>le</strong> o <strong>le</strong> tuuina <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
manu i luga o <strong>le</strong> fata faitaulaga. A’o <strong>le</strong> tuuina o <strong>le</strong><br />
manu o loo i o tatou loto i luga o <strong>le</strong> fata faitaulaga<br />
ma faaumatia!’ (Liahona Iulai, 1995, 90). ...<br />
“O <strong>le</strong> ositaulaga o se faailoga <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> alofa mama. O <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o lo tatou alofa i <strong>le</strong> Alii ma o tatou uso a tagata<br />
e mafai ona iloa i <strong>le</strong> mea o loo tatou loto e faitaulaga<br />
ai mo i latou” (Law of Sacrifice, 3, 5–6).<br />
Ia fai atu i tagata o <strong>le</strong> vasega e fuli a latou pepa ma tusi ai i tua<br />
se taulaga a <strong>le</strong> tagata lava ia ua latou manatu ua finagalo <strong>le</strong><br />
Atua latou te faia ina ia fesoasoani i <strong>le</strong> faalatalataina atu atili<br />
o i latou ia te Ia. Ia uunaiina i latou ina ia faia <strong>le</strong>na taulaga<br />
i vaiaso e te<strong>le</strong> o loo sosoo ai ma ia o<strong>le</strong> atu i <strong>le</strong> Alii mo <strong>le</strong> malosi<br />
e fai ai <strong>le</strong>a mea. Ia mafaufau i <strong>le</strong> fai atu i tagata o <strong>le</strong> vasega<br />
e ta’u mai ni mea na latou fai faapea foi ma ni molimau i <strong>le</strong><br />
vasega i se aso mulimuli ane.<br />
Ia mafaufau e uiga i <strong>le</strong> tuuina atu i tagata taitoatasi o <strong>le</strong> vasega<br />
o se kopi o <strong>le</strong> faamatalaga o loo i lalo na tusia e Elder Ballard:<br />
“O <strong>le</strong> taulaga ua manaomia e <strong>le</strong> Alii mai ia i tatou o <strong>le</strong><br />
lafoa’i <strong>le</strong>a atoatoa mai ia te’i tatou lava o <strong>le</strong> ‘tagata o <strong>le</strong><br />
lalolagi’ ma uiga <strong>le</strong>aga uma e tusa ma <strong>le</strong>a mea. Afai<br />
tatou te tuuina atu atoatoa i tatou lava i <strong>le</strong> Alii, o lona<br />
uiga o <strong>le</strong> a ia faia se suiga uiga ese ia te’i tatou ma o <strong>le</strong><br />
a avea i tatou ma se tagata fou, ta’u amiotonuina,<br />
177<br />
Roma 12–16<br />
faapaiaina, ma toe fanaufouina ma o <strong>le</strong> a faaalia Lona<br />
faatusa i o tatou mata (tagai Mosaea 5:2; A<strong>le</strong>ma 5:14;<br />
Mose 6:59–60).<br />
“E pei lava ona i ai i mea uma, sa faaalia e lo tatou<br />
Alii ma <strong>le</strong> Faaola <strong>le</strong> faataitaiga silisili o <strong>le</strong> faitaulaga.<br />
Sa faamautuina i Lona soifua ma Lana galuega se<br />
faataitaiga mo i tatou e ao ona tatou mulimuli i ai. O<br />
lana misiona paia o <strong>le</strong> faaiuina <strong>le</strong>a i se galuega silisili<br />
o <strong>le</strong> alofa e pei ona sa ia tuuina atu ai Lona ola mo <strong>le</strong><br />
Togiolaina o i tatou. O <strong>le</strong> osia o <strong>le</strong> taulaga ia te ia lava,<br />
na ia saunia ai se auala mo i tatou mo <strong>le</strong> faamagaloina<br />
o a tatou agasala ma toe foi atu i <strong>le</strong> afioaga o lo tatou<br />
Tama....<br />
“. . . .O <strong>le</strong> mataupu faavae o <strong>le</strong> ositaulaga o se tulafono<br />
a <strong>le</strong> Atua. Ua tatau ona tatou malamalama i ai ma aoao<br />
atu ma faatinoina. Afai e avea ma mea ua faigofie<br />
na’ua <strong>le</strong> avea ma se tagata o <strong>le</strong>nei Eka<strong>le</strong>sia, o <strong>le</strong> a avea<br />
molimau ma se mea papa’u, o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> o ifo aa o <strong>le</strong><br />
molimau i <strong>le</strong> e<strong>le</strong>e<strong>le</strong> e pei ona sa latou faia i ona po<br />
o o tatou augatama. Ia tuuina atu e <strong>le</strong> Atua ia te outou<br />
se malamalamaga e uiga i <strong>le</strong> tulafono o <strong>le</strong> taulaga ma<br />
o <strong>le</strong>na mea o lo o ia i tatou i aso nei. E matua taua lava<br />
lo tatou malamalama i <strong>le</strong>a mea, ia aoao atu, ma ia ola<br />
ai” (M.Russell Ballard, The Law of Sacrifice, 9–10).<br />
Roma 12:3–8;16:17–18. Ua tofu tagata o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia ma meaalofa faa<strong>le</strong>agaga. Ua pei i tatou<br />
o vaega o se tino, ua sosoo faatasi e maua ai se<br />
mea atoa. E tatau ia te’i tatou taitoatasi ona<br />
tuuina atu a tatou ta<strong>le</strong>ni e aunoa ma <strong>le</strong> manatu<br />
ua sili atu ona taua i tatou i lo isi. (30–35 minute)<br />
Ia faaaoga soo se <strong>le</strong>sona faatino po o <strong>le</strong>sona uma o loo i lalo<br />
e faaalia ai i tagata o <strong>le</strong> vasega o vaega taitasi e manaomia ina<br />
ia maua ai <strong>le</strong> mea atoa:<br />
• Ia aumaia se paso i <strong>le</strong> vasega ma ia talanoaina <strong>le</strong> taua o<br />
vaega taitasi o <strong>le</strong>a paso. Afai e i ai se vaega e misi, o <strong>le</strong> a <strong>le</strong><br />
atoatoa <strong>le</strong> paso.<br />
• Ia aumaia se ata o se au taaalo sili ona fiafia i ai (po o <strong>le</strong><br />
talanoa fo’i e uiga i <strong>le</strong>a au). Ia talanoa e uiga i <strong>le</strong> taua o tagata<br />
taaalo taitoatasi mo <strong>le</strong> faamanuiaina o taumafaiga a <strong>le</strong> au.<br />
• Ia aumaia se meaai na e saunia i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>. Ia faaali atu i tagata<br />
o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> fua po o <strong>le</strong> faiga o <strong>le</strong>a meaai, ma ia talanoa<br />
e uiga i <strong>le</strong> taua o mea o loo faia ai <strong>le</strong>a meaai ma o ia vaega<br />
uma e tatau ona i ai.<br />
Ia ta’u atu i tagata o <strong>le</strong> vasega e faapea sa faaaoga foi e Paulo<br />
se isi faatusatusaga ina ia faaalia ai o tagata taitoatasi o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia e taua, e ui lava ina eseese ta<strong>le</strong>ni ma tiutetauave ua<br />
ia i tatou. Ia fai atu i tagata o <strong>le</strong> vasega e faitau mai <strong>le</strong> Roma<br />
12:3–5 ma ia saili <strong>le</strong> faatusatusaga sa faaaoga e Paulo. Fesili atu: