Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O fautuaga mo <strong>le</strong> aoaoina atu ua fuafuaina e fesoasoani<br />
e aveesea ai soo se mafaufauga lå <strong>le</strong><strong>le</strong>i i <strong>le</strong> faapupulaina atu<br />
<strong>le</strong>a o <strong>le</strong> auaunaga mata’utia ma <strong>le</strong> ofoofogia a Peteru i <strong>le</strong> Alii<br />
pei ona tusia i <strong>le</strong> tusi o Galuega.<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega:<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea muamua e oo mai i lou mafaufau pe<br />
a e manatunatu ia Peteru. (Tusi tali i <strong>le</strong> laupapa)<br />
• E faapefea i nei mea na tutupu ona aafia ai ou mafaufauga<br />
ia Peteru?<br />
Molimau atu i <strong>le</strong> maoae o Peteru, ma uuna’ia <strong>le</strong> vasega ina ia<br />
aoao atili e uiga ia Peteru a’o faia <strong>le</strong> <strong>le</strong>sona.<br />
Ta’u atu i <strong>le</strong> vasega talu ai ona o <strong>le</strong> oti o Iuta <strong>le</strong> Sekara, o <strong>le</strong>a<br />
sa tatau ai loa ona faatumu <strong>le</strong> avanoa ua i ai i <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong><br />
Toasefululua. Faitau <strong>le</strong> Galuega 1:13–16 ma sailia po o ai na<br />
faatonutonuina <strong>le</strong> filifilia o se Aposetolo fou. Fesili: O <strong>le</strong> a se<br />
mea tatou te aoaoina mai e uiga i <strong>le</strong> tulaga o Peteru i <strong>le</strong>nei<br />
faamatalaga?<br />
Faitau e se tasi o <strong>le</strong> vasega ia <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei a Elder James<br />
E. Faust:<br />
“O se faiga malosi ua uma ona faatulagaina mai<br />
anamua e lagolagoina ai <strong>le</strong> faasologa i <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>. Ina ua<br />
uma ona faasatauroina <strong>le</strong> Faaola, o Peteru i <strong>le</strong> avea ai<br />
ma aposetolo sinia, na avea ma peresitene o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
Talu mai lava i <strong>le</strong> toefuataiina mai o ki o <strong>le</strong> perisitua ia<br />
Iosefa Samita, o <strong>le</strong> ala lava <strong>le</strong>a e tasi o loo mulimulita’ia<br />
i <strong>le</strong> faasologa o e na mauaina <strong>le</strong>na tofi.” (Reach Up for<br />
the Light [1990], 22).<br />
Tuuina atu i <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> siata ua taua “O Mea Na Tutupu i <strong>le</strong><br />
Soifuaga o Peteru” mai <strong>le</strong> faaiuga (itulau 290). Faatumuina<br />
ma faasa’o e <strong>le</strong> vasega. (O tali, 1–G, 2–O, 3–M, 4–E, 5–U, 6–N,<br />
7–A, 8–F, 9–L, 10–I.)<br />
Valaaulia <strong>le</strong> vasega e talanoaina ia mea ua latou aoaoina<br />
e uiga ia Peteru ua faate<strong>le</strong>ina ai lo latou faatauaina o ia. Faai’u<br />
i <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei a Neal A. Maxwell, o <strong>le</strong> na avea ma se tasi<br />
o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Toasefululua i se taimi na mulimuli ane.<br />
“I lalo o <strong>le</strong> aafiaga i aoaoga a Keriso, na atina’eina ai<br />
ia Peteru mai <strong>le</strong> avea ma se tagata fai faiva e avea<br />
ma peresitene o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. Sa i ai se vaitaimi sa <strong>le</strong><br />
maumanatu ai o ia ma maua i <strong>le</strong> fefe ae na avea o ia<br />
o se tagata matua <strong>le</strong> fefe i se mea” (“…A More<br />
Excel<strong>le</strong>nt Way”; Essays on Leadership for Latter-day<br />
Saints [1973], 38).<br />
Galuega 1:1–3. E toate<strong>le</strong> tagata i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia<br />
anamua na molimauina <strong>le</strong> Alii i lona tino toetu.<br />
(20–25 minute)<br />
Tuuina atu <strong>le</strong> siata <strong>le</strong>nei i <strong>le</strong> vasega po o <strong>le</strong> tusia fo’i i luga o <strong>le</strong><br />
laupapa ae faaavanoaina <strong>le</strong> vaega o loo tusia ai ia “Molimau”.<br />
141<br />
O Mau O Molimau<br />
Mareko 16:9–10;<br />
Ioane 20:11–14<br />
Maria <strong>le</strong> Makatala, i tafatafa<br />
o <strong>le</strong> tuugamau<br />
Mataio 28:1, 9 O Maria <strong>le</strong> Makatala, ma Maria<br />
i se mea i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> tuugamau<br />
ma Ierusa<strong>le</strong>ma.<br />
Mareko 16:12;<br />
Luka 24:13–15<br />
Luka 24:34;<br />
1 Korinito 15:5<br />
Luka 25:36;<br />
Ioane 20:19<br />
Mareko 16:14;<br />
Ioane 20:26<br />
O soo e to’alua<br />
i <strong>le</strong> auala i Emau.<br />
Peteru i Ierusa<strong>le</strong>ma po<br />
o <strong>le</strong> latalata ane i ai<br />
O Aposetolo e Toasefulu<br />
i Ierusa<strong>le</strong>ma<br />
O Aposetolo e toasefulutasi<br />
i Ierusa<strong>le</strong>ma<br />
Ioane 21 O Aposetolo i <strong>le</strong> Sami<br />
o Tiperia, i Kalilaia.<br />
Mataio 28:16–17 O Aposetolo i luga<br />
o se mauga i Kalilaia<br />
1 Korinito 15:6 O <strong>le</strong> usoga e lima selau i <strong>le</strong> taimi<br />
e tasi, atonu i se mea o Kalilaia<br />
1 Korinito 15:7 Iakopo<br />
Mareko 16:19;<br />
Luka 24:50–51<br />
O Aposetolo e toasefulutasi,<br />
latalata i Petania<br />
Fai i <strong>le</strong> vasega e mafaufau faapea o loo i ai ni a latou uo ua<br />
faafaigata ona talitonuina <strong>le</strong> Toetu mai o Iesu. Faitau e <strong>le</strong><br />
vasega ia <strong>le</strong> Galuega 1:1–3 ma sailia po o ai na faaali i ai <strong>le</strong><br />
Alii ina ua mavae Lona Toetu mai. Fesili: Faamata o a mea<br />
e faasino i ai <strong>le</strong> “te<strong>le</strong> o mau ua mautinoa”?<br />
Ia faatumuina e <strong>le</strong> vasega ia avanoa i <strong>le</strong> siata. Faamalamalama<br />
atu o nei mea na tutupu e uiga i <strong>le</strong> Toetu ua matua faamalosia<br />
<strong>le</strong> moni ona o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> ma <strong>le</strong> aloaia o molimau. Fesili:<br />
• E mafai faapefea ona e faaaogaina nei mau e fesoasoani<br />
i au uo ina ia latou talitonu i <strong>le</strong> Toetu?<br />
• O <strong>le</strong> a sona aafiag ai o lau lava molimau?<br />
Mafaufau i <strong>le</strong> usuina po o <strong>le</strong> faitauina o <strong>le</strong> “Ua Toe Tu Mai <strong>le</strong><br />
Alii” (Viiga, nu. 112). Faamanatu i <strong>le</strong> vasega o <strong>le</strong> Togiola a Iesu<br />
Keriso ua mafai ai e i tatou taitoatasi ona toetu. Fesili: O <strong>le</strong> a se<br />
eseesega e mafai ona faia ai i <strong>le</strong> tulaga e te ola ai i aso taitasi<br />
ina ua e iloa o <strong>le</strong> a e toetu?<br />
Galuega 1:4–8; 2:1–21. O <strong>le</strong> a folafola atu <strong>le</strong><br />
tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i “i soo se itu o <strong>le</strong> fogae<strong>le</strong>e<strong>le</strong>” e ala atu<br />
i <strong>le</strong> mana o <strong>le</strong> Agaga. (25–30 minute)<br />
Uu i luga se mol∏ (po soo se isi lava mea e maua ai se<br />
malamalama) ma fesili i tagata e mata’ituina ona foliga.<br />
Ia ki pe faaola fo’i <strong>le</strong> moli. Fesili:<br />
Galuega 1–2