Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />
atu na mafai ona tali atu Peteru i <strong>le</strong> tali pei ona tali atu ai ona<br />
ua i ai lana molimau e ala i faaaliga (tagai Mataio 16:16–17).<br />
Faamalamalama e pau <strong>le</strong> mea e mafai ai ona tatou tali atu ma<br />
<strong>le</strong> malosi i <strong>le</strong> fesili a <strong>le</strong> Faaola e pei o <strong>le</strong> talitonuga maumaututu<br />
o Peteru, pe afai e i ai ni a tatou lava molimau. O sea ituaiga<br />
o molimau e na o faaaliga e maua ai, ma o sea faaaliga e faatoa<br />
mauaina pe a usitai ma tatalo. Fai i <strong>le</strong> vasega e mafaufau, o se<br />
isi taimi o <strong>le</strong> a feagai ai ma ni tulaga faigata, pe faapefea la<br />
ona latou tali atu pe afai e fesili <strong>le</strong> Alii ia te i latou, “Pe tou te<br />
fia o ese foi?”<br />
Usuina e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> pese “Fa’aola e, ia Ou Alofa” (Viiga, nu.<br />
150). Molimau atu o se tasi o faamoemoe autu o <strong>le</strong> ola<br />
faa<strong>le</strong>tino o <strong>le</strong> tofotofoina <strong>le</strong>a. Faitau <strong>le</strong> Aperaamo 3:25 ma<br />
faamatala atu o <strong>le</strong> feagai ma lu’itau o <strong>le</strong> auala <strong>le</strong>a tatou te<br />
faaali atu ai i <strong>le</strong> Alii o <strong>le</strong> a tatou faia mea uma Na te<br />
faatonuina ai i tatou.<br />
Soifua mai<br />
o Keriso<br />
Faatomuaga<br />
O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />
Tausaga<br />
muamua o <strong>le</strong><br />
galuega a <strong>le</strong> Alii<br />
Paseka<br />
Muamua<br />
Ioane 7–8<br />
Paseka<br />
Lona Lua<br />
Tausaga<br />
lona lua<br />
Paseka<br />
Lona Tolu<br />
O mea na tutupu i nei<br />
mataupu e foliga mai<br />
na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />
vaitaimi<br />
Tausaga<br />
lona tolu<br />
Paseka Mulimuli<br />
ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u<br />
O <strong>le</strong> Ioane 7–8 na faatinoina i <strong>le</strong> tautotogo i <strong>le</strong> tausaga lona<br />
tolu o <strong>le</strong> misiona a <strong>le</strong> Alii. E pei o Ona tagatanuu, sa fuafuaina<br />
e Iesu e auai i <strong>le</strong> Tausamiga o Fa<strong>le</strong> Apitaga i Ierusa<strong>le</strong>ma. E i ai<br />
nisi o Ona uso ua manatu o <strong>le</strong> aso <strong>le</strong>a o se taimi <strong>le</strong><strong>le</strong>i e maua<br />
ai se avanoa e fai ai e Iesu se tautinoga faalauaite<strong>le</strong> e tusa ai<br />
ma Lana Misiona paia (tagai Ioane 7:4). Na teena e Iesu <strong>le</strong><br />
manatu ma tolopo ai Lona alu ese mo ni nai aso, ma alu ai i se<br />
auala faalilolilo aua o loo saili ta’ita’i Iutaia e foua Lona soifua<br />
(tagai Ioane ff. 8–13). “Ua oo atu i ona po e siitia ai o ia, ona<br />
matua faasaga atu <strong>le</strong>a o ia a maliu atu i Ierusa<strong>le</strong>ma” (Luka<br />
9:51). E tatau ona toe aoao atu o Ia i Iutaia ma Perea a o <strong>le</strong>’i oo<br />
mai <strong>le</strong> faatumutumuga o mea e tutupu i Ketesemane ma<br />
Kolokota ae o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> toe foi atu lava i <strong>le</strong> Kalilaia e pe<strong>le</strong> ia te Ia<br />
seia mavae Lona Toetu.<br />
Suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> Ioane 7–8 ma manatunatu<br />
i mataupu faavae nei ae <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />
122<br />
O Nisi Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• Tatou te iloaina <strong>le</strong> moni o aoaoga a Iesu i <strong>le</strong> ola ai (tagai<br />
Ioane 7:14–17).<br />
• O molimau ia Iesu Keriso e tatau ona faavae i <strong>le</strong> molimau a <strong>le</strong><br />
Agaga (tagai Ioane 7:24–53; tagai foi Iakopo 4:8–11, 14–16).<br />
• Nai lo <strong>le</strong> tatou faafiaamiotonu ma faasala i latou e agasala,<br />
e tatau ona tatou faamalosiauina ma <strong>le</strong> alofa i latou e lafoai<br />
pe fulitua i <strong>le</strong> agasala (tagai Ioane 8:1–11; tagai foi Mataio<br />
7:1–5, MFF 58:43).<br />
• A’o tatou sailia ma mulimuli i <strong>le</strong> mea moni, o <strong>le</strong> a<br />
faasa’olotoina mai i tatou i <strong>le</strong> pologa o <strong>le</strong> agasala ma sese<br />
(tagai Ioane 8:21–24, 31–36).<br />
• Ina ia faaolaina, e tatau ona tatou taliaina ma mulimuli ia<br />
Iesu Keriso ma Ana perofeta soifua (tagai Ioane 8:33–39;<br />
tagai foi Mataio 23:29–31; Ioane 9:28–29).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai i aitia nei pe faaaogaina foi ni au lava, a’o e saunia<br />
<strong>le</strong>sona mo <strong>le</strong> Ioane 7–8.<br />
Ioane 7:1–9. O <strong>le</strong> alofa ma <strong>le</strong> faatuatuaina<br />
e lagona e isi tagata mo i tatou e masani ona<br />
tuputupu pea pe a tatou ola ai pea i <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i.<br />
(10–15 minute)<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega pe i ai se taimi ua masalomia ai i latou pe<br />
a latou ta’uina atu <strong>le</strong> mea moni i e latou te alolofa i ai. Fesili:<br />
O <strong>le</strong> a sou faalogona?<br />
Vavae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se lua. Ia faitauina e se tasi o <strong>le</strong><br />
vaega <strong>le</strong> Ioane 7:1–9 ma fai se aote<strong>le</strong>ga mo <strong>le</strong> vasega. Ia faitau<br />
ma otooto mo <strong>le</strong> vasega e <strong>le</strong> isi vaega <strong>le</strong> Talafaasolopito—<br />
Iosefa Samita 2:48–50. Fesili i <strong>le</strong> vasega e faatusatusa ia ni<br />
lagona na ia Iesu ma Iosefa Samita ona o <strong>le</strong> auala na tali atu ai<br />
o la’ua aiga ia la’ua molimau. Faitau <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia<br />
Elder Bruce R. McConkie:<br />
“O se molimau i <strong>le</strong> paia o Keriso ma <strong>le</strong> mana laveai o<br />
lana tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e <strong>le</strong> mauaina fua ona o sootaga faa<strong>le</strong>aiga.<br />
E faatoa mauaina i <strong>le</strong> usiusitai o <strong>le</strong> tagata lava ia i <strong>le</strong><br />
tulafono e faavavau o loo autu i ai. E toetoe o<br />
augatupulaga uma e i ai perofeta ma alii amiotonu<br />
ua lafoaia e o latou atalii ma afafine <strong>le</strong> faatuatuaga o<br />
o latou tama ma ua filifili e savavali i ala o <strong>le</strong> lalolagi.<br />
“I <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o taimi e ta’ua faapitoa ai atalii o Iosefa ma<br />
Maria o ‘uso’ o Iesu, e ui o i latou o ona uso latou te<br />
tina faatasi (Mataio 12:46; 13:55; Ioane 2:12; Galuega<br />
1:14; 1 Korinito 9:5.) E ui sa ola faatasi i latou i <strong>le</strong> aiga<br />
e tasi ma sa mauaina se mafutaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i ma <strong>le</strong> alofa i<br />
lalo o <strong>le</strong> vaavaaiga a Iosefa ma Maria, e ui ina latou<br />
iloaina o aoaoga, misiona, ma vavega a Iesu, ae oo mai