20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tuu atu i au tamaiti o <strong>le</strong> vasega uma se fasi pepa o loo aofia ai ni<br />

mau nei e tolu (ave ese faaupuga o loo tusia ai):<br />

• Luka 11:37–39, 46. O se tagata pepelo o se tagata <strong>le</strong>a e sailia<br />

sese o isi ma e <strong>le</strong> salamo.<br />

• Luka 11:42–44. O se tagata pepelo e saili ina ia maua viiga<br />

o <strong>le</strong> lalolagi nai lo <strong>le</strong> auauna atu i <strong>le</strong> Atua.<br />

• Luka 11:53–54; 12:54–57; 13:14–16. O se tagata pepelo e<br />

feliuaia ia poloaiga ina ia sailia ai sese o isi o faia mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i.<br />

Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau a latou fuaiupu na<br />

tuuina atu i ai, mafaufau po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> uiga, ma talanoaina po<br />

o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoao mai ai e uiga i <strong>le</strong> pepelo. Tusi ia<br />

faauigaga e tolu i luga o <strong>le</strong> laupapa, ma tuu atu i tamaiti<br />

e faafetaui a latou fuaiupu i <strong>le</strong> faauigaga sao.<br />

Ia tuu atu i nisi o tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia fesili nei:<br />

• O <strong>le</strong> a se lagona o <strong>le</strong> Faaola e uiga i <strong>le</strong> pepelo?<br />

• Faitau <strong>le</strong> Faaliliuga a Iosefa Samita o <strong>le</strong> Luka 11:52. O <strong>le</strong> a se<br />

malamalamaaga taua o loo faaopoopo mai e <strong>le</strong>nei fuaiupu<br />

i lo tatou malamalama i <strong>le</strong> pepelo?<br />

• O <strong>le</strong> a se mea e mafai ona tatou faia ina ia aua ai nei avea<br />

i tatou ma ni tagata pepelo i <strong>le</strong> auala o loo tatou ola ai?<br />

Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau fi<strong>le</strong>mu <strong>le</strong> A<strong>le</strong>ma<br />

5:15–21, ma fesili atu:<br />

• E mafai faapefea e <strong>le</strong> manatuaina o nei fesili ona fesoasoani<br />

ia te oe ina ia aua ne’i pepelo?<br />

• O a faamanuiaga e oo mai ia i latou o e e <strong>le</strong> pepelo?<br />

Luka 12–13 (tagai foi Mataio 5:25–26; 6:19–34;<br />

16:1–12; 23:37–39; 24:40–51; Mareko 8:10–21;<br />

13:32–37). O <strong>le</strong> avea moni ma soo e moomia ai <strong>le</strong><br />

naunau e aoaoina o tatou lagona ina ia tutusa o<br />

tatou manaoga ma manaoga o <strong>le</strong> Faaola mo i<br />

tatou. (15–20 minute)<br />

Faitau ia faamatalaga nei pe tuuina atu i tamaiti o se pepa e<br />

tufaina atu. Ia talanoaina faatasi o se vasega pe aisea e moomia<br />

ai nei tulaga e fa mo <strong>le</strong> avea ai ma soo.<br />

O Nisi Uiga o <strong>le</strong> Avea Moni ma Soo<br />

O aoaoga a <strong>le</strong> Faaola i <strong>le</strong> Luka 12 e mafai ona faavasegaina<br />

i ni mea e tatau ona tatou faia ma mea e tatau ona<br />

tatou aloese mai <strong>le</strong> faia ina ia avea moni ai ma soo o<br />

Iesu Keriso. O nisi nei o uiga o <strong>le</strong> avea ma soo moni:<br />

1. Aloese mai <strong>le</strong> pepelo (tagai Luka 12:1–3). O <strong>le</strong><br />

pepelo o <strong>le</strong> faafoliga <strong>le</strong>a e faia pe talitonu i se mea<br />

ae o <strong>le</strong> mea moni lava o loo e faia pe talitonu foi i se<br />

isi mea (tagai foi 1 Korinito 5:7–8).<br />

2. Tuu <strong>le</strong> faatuatua i <strong>le</strong> Atua ae <strong>le</strong> o <strong>le</strong> tagata (tagai<br />

Luka 12:4–9). O malosiaga o <strong>le</strong> tagata e faatapulaaina,<br />

ae o loo i <strong>le</strong> Atua ia mana uma. O <strong>le</strong>a la e tatau ai<br />

ona tatou faatuatua i <strong>le</strong> vaavaaiga a lo tatou Tama<br />

Faa<strong>le</strong>lagi, aua e silafia e Ia mea uma lava (tagai<br />

v. 7; FIS, Luka 10:9–12).<br />

3. Aua <strong>le</strong> manao i ‘oa o <strong>le</strong> lalolagi (tagai Luka 12:13–34).<br />

Na aoaoina e Iesu ona soo e tatau ona aloese mai <strong>le</strong><br />

93<br />

matapeapea. O <strong>le</strong> faataoto o loo i fuaiupu e 16–20<br />

o loo faaali mai ai <strong>le</strong>a tulaga. Na saunoa mai ia<br />

Elder James E. Talmage e faatatau i <strong>le</strong> tagata mauoa<br />

i <strong>le</strong> faataoto <strong>le</strong>nei:<br />

“O ana fuafuaga mo <strong>le</strong> tausia <strong>le</strong><strong>le</strong>i o fua o ana faatoaga<br />

ma ana mea ua maua e <strong>le</strong> faapea e <strong>le</strong>aga, e ui lava<br />

atonu sa manatunatu o ia i ni auala e sili atu ona <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />

e tufatufa atu ai ana faasiliga, e avea ma faaolatotoga<br />

i e matitiva. O lana agasala e lua ona vaega; muamua,<br />

na ia manatu i lana fa<strong>le</strong> teu oloa o <strong>le</strong> autu <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />

puipuia o <strong>le</strong> ola faigofie ma <strong>le</strong> faaloloto;lona lua, o<br />

lona lauolaola i mea faa<strong>le</strong>tino na toilalo ai o ia e<br />

faailoa <strong>le</strong> Atua, ma ua oo lava i <strong>le</strong> faitaulia o tausaga<br />

ua pei lava o ana mea. I <strong>le</strong> taimi lava o lona olioli<br />

manatu faapito na taia ai o ia” (Jesus the Christ, 439).<br />

4. Ia saunia mo <strong>le</strong> Afio Faalua Mai o <strong>le</strong> Alii (tagai<br />

Luka 12:35–59; FIS, Luka 12:41–57). O i latou o e<br />

atamamai e vaavaai mo <strong>le</strong> toe afio mai o <strong>le</strong> Faaola.<br />

Vaevae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se fitu. Ia tofiaina atu i vaega<br />

taitasi se tasi o mau nei:<br />

• Luka 12:1–12<br />

• Luka 12:13–21<br />

• Luka 12:22–31<br />

• Luka 12:32–40<br />

• Luka 12:41–48<br />

• Luka 13:1–9<br />

• Luka 13:24–35<br />

Tuu atu i vaega e sailia mai ni tali i fesili nei i totonu o a latou<br />

mau. A maea, ona tuu atu <strong>le</strong>a i vaega taitasi e faailoa mai<br />

a latou tali i <strong>le</strong> vasega.<br />

• O <strong>le</strong> a se mea o loo aoao mai e nei fuaiupu e uiga i <strong>le</strong> avea<br />

ai ma se soo o Iesu?<br />

• Aisea atonu o <strong>le</strong> a faigata ai ia i tatou ona mulimuli<br />

i <strong>le</strong>nei aoaoga?<br />

• O ai tou te iloaina na faia se faataitaiga <strong>le</strong><strong>le</strong>i o nei aoaoga?<br />

• O a faamanuiaga e te talitonu e oo mai i soo o e latou te<br />

faatinoina nei aoaoga?<br />

Soifua mai<br />

o Keriso<br />

O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />

Tausaga<br />

muamua o <strong>le</strong><br />

galuega a <strong>le</strong> Alii<br />

Paseka<br />

Muamua<br />

Luka 14–15<br />

Paseka<br />

Lona Lua<br />

Tausaga<br />

lona lua<br />

Paseka<br />

Lona Tolu<br />

O mea na tutupu i nei<br />

mataupu e foliga mai<br />

na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />

vaitaimi<br />

Tausaga<br />

lona tolu<br />

Luka 14–15<br />

Paseka Mulimuli<br />

ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!