You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tuu atu i au tamaiti o <strong>le</strong> vasega uma se fasi pepa o loo aofia ai ni<br />
mau nei e tolu (ave ese faaupuga o loo tusia ai):<br />
• Luka 11:37–39, 46. O se tagata pepelo o se tagata <strong>le</strong>a e sailia<br />
sese o isi ma e <strong>le</strong> salamo.<br />
• Luka 11:42–44. O se tagata pepelo e saili ina ia maua viiga<br />
o <strong>le</strong> lalolagi nai lo <strong>le</strong> auauna atu i <strong>le</strong> Atua.<br />
• Luka 11:53–54; 12:54–57; 13:14–16. O se tagata pepelo e<br />
feliuaia ia poloaiga ina ia sailia ai sese o isi o faia mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i.<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau a latou fuaiupu na<br />
tuuina atu i ai, mafaufau po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> uiga, ma talanoaina po<br />
o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea o loo aoao mai ai e uiga i <strong>le</strong> pepelo. Tusi ia<br />
faauigaga e tolu i luga o <strong>le</strong> laupapa, ma tuu atu i tamaiti<br />
e faafetaui a latou fuaiupu i <strong>le</strong> faauigaga sao.<br />
Ia tuu atu i nisi o tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia fesili nei:<br />
• O <strong>le</strong> a se lagona o <strong>le</strong> Faaola e uiga i <strong>le</strong> pepelo?<br />
• Faitau <strong>le</strong> Faaliliuga a Iosefa Samita o <strong>le</strong> Luka 11:52. O <strong>le</strong> a se<br />
malamalamaaga taua o loo faaopoopo mai e <strong>le</strong>nei fuaiupu<br />
i lo tatou malamalama i <strong>le</strong> pepelo?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea e mafai ona tatou faia ina ia aua ai nei avea<br />
i tatou ma ni tagata pepelo i <strong>le</strong> auala o loo tatou ola ai?<br />
Ia valaaulia tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau fi<strong>le</strong>mu <strong>le</strong> A<strong>le</strong>ma<br />
5:15–21, ma fesili atu:<br />
• E mafai faapefea e <strong>le</strong> manatuaina o nei fesili ona fesoasoani<br />
ia te oe ina ia aua ne’i pepelo?<br />
• O a faamanuiaga e oo mai ia i latou o e e <strong>le</strong> pepelo?<br />
Luka 12–13 (tagai foi Mataio 5:25–26; 6:19–34;<br />
16:1–12; 23:37–39; 24:40–51; Mareko 8:10–21;<br />
13:32–37). O <strong>le</strong> avea moni ma soo e moomia ai <strong>le</strong><br />
naunau e aoaoina o tatou lagona ina ia tutusa o<br />
tatou manaoga ma manaoga o <strong>le</strong> Faaola mo i<br />
tatou. (15–20 minute)<br />
Faitau ia faamatalaga nei pe tuuina atu i tamaiti o se pepa e<br />
tufaina atu. Ia talanoaina faatasi o se vasega pe aisea e moomia<br />
ai nei tulaga e fa mo <strong>le</strong> avea ai ma soo.<br />
O Nisi Uiga o <strong>le</strong> Avea Moni ma Soo<br />
O aoaoga a <strong>le</strong> Faaola i <strong>le</strong> Luka 12 e mafai ona faavasegaina<br />
i ni mea e tatau ona tatou faia ma mea e tatau ona<br />
tatou aloese mai <strong>le</strong> faia ina ia avea moni ai ma soo o<br />
Iesu Keriso. O nisi nei o uiga o <strong>le</strong> avea ma soo moni:<br />
1. Aloese mai <strong>le</strong> pepelo (tagai Luka 12:1–3). O <strong>le</strong><br />
pepelo o <strong>le</strong> faafoliga <strong>le</strong>a e faia pe talitonu i se mea<br />
ae o <strong>le</strong> mea moni lava o loo e faia pe talitonu foi i se<br />
isi mea (tagai foi 1 Korinito 5:7–8).<br />
2. Tuu <strong>le</strong> faatuatua i <strong>le</strong> Atua ae <strong>le</strong> o <strong>le</strong> tagata (tagai<br />
Luka 12:4–9). O malosiaga o <strong>le</strong> tagata e faatapulaaina,<br />
ae o loo i <strong>le</strong> Atua ia mana uma. O <strong>le</strong>a la e tatau ai<br />
ona tatou faatuatua i <strong>le</strong> vaavaaiga a lo tatou Tama<br />
Faa<strong>le</strong>lagi, aua e silafia e Ia mea uma lava (tagai<br />
v. 7; FIS, Luka 10:9–12).<br />
3. Aua <strong>le</strong> manao i ‘oa o <strong>le</strong> lalolagi (tagai Luka 12:13–34).<br />
Na aoaoina e Iesu ona soo e tatau ona aloese mai <strong>le</strong><br />
93<br />
matapeapea. O <strong>le</strong> faataoto o loo i fuaiupu e 16–20<br />
o loo faaali mai ai <strong>le</strong>a tulaga. Na saunoa mai ia<br />
Elder James E. Talmage e faatatau i <strong>le</strong> tagata mauoa<br />
i <strong>le</strong> faataoto <strong>le</strong>nei:<br />
“O ana fuafuaga mo <strong>le</strong> tausia <strong>le</strong><strong>le</strong>i o fua o ana faatoaga<br />
ma ana mea ua maua e <strong>le</strong> faapea e <strong>le</strong>aga, e ui lava<br />
atonu sa manatunatu o ia i ni auala e sili atu ona <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
e tufatufa atu ai ana faasiliga, e avea ma faaolatotoga<br />
i e matitiva. O lana agasala e lua ona vaega; muamua,<br />
na ia manatu i lana fa<strong>le</strong> teu oloa o <strong>le</strong> autu <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
puipuia o <strong>le</strong> ola faigofie ma <strong>le</strong> faaloloto;lona lua, o<br />
lona lauolaola i mea faa<strong>le</strong>tino na toilalo ai o ia e<br />
faailoa <strong>le</strong> Atua, ma ua oo lava i <strong>le</strong> faitaulia o tausaga<br />
ua pei lava o ana mea. I <strong>le</strong> taimi lava o lona olioli<br />
manatu faapito na taia ai o ia” (Jesus the Christ, 439).<br />
4. Ia saunia mo <strong>le</strong> Afio Faalua Mai o <strong>le</strong> Alii (tagai<br />
Luka 12:35–59; FIS, Luka 12:41–57). O i latou o e<br />
atamamai e vaavaai mo <strong>le</strong> toe afio mai o <strong>le</strong> Faaola.<br />
Vaevae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se fitu. Ia tofiaina atu i vaega<br />
taitasi se tasi o mau nei:<br />
• Luka 12:1–12<br />
• Luka 12:13–21<br />
• Luka 12:22–31<br />
• Luka 12:32–40<br />
• Luka 12:41–48<br />
• Luka 13:1–9<br />
• Luka 13:24–35<br />
Tuu atu i vaega e sailia mai ni tali i fesili nei i totonu o a latou<br />
mau. A maea, ona tuu atu <strong>le</strong>a i vaega taitasi e faailoa mai<br />
a latou tali i <strong>le</strong> vasega.<br />
• O <strong>le</strong> a se mea o loo aoao mai e nei fuaiupu e uiga i <strong>le</strong> avea<br />
ai ma se soo o Iesu?<br />
• Aisea atonu o <strong>le</strong> a faigata ai ia i tatou ona mulimuli<br />
i <strong>le</strong>nei aoaoga?<br />
• O ai tou te iloaina na faia se faataitaiga <strong>le</strong><strong>le</strong>i o nei aoaoga?<br />
• O a faamanuiaga e te talitonu e oo mai i soo o e latou te<br />
faatinoina nei aoaoga?<br />
Soifua mai<br />
o Keriso<br />
O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />
Tausaga<br />
muamua o <strong>le</strong><br />
galuega a <strong>le</strong> Alii<br />
Paseka<br />
Muamua<br />
Luka 14–15<br />
Paseka<br />
Lona Lua<br />
Tausaga<br />
lona lua<br />
Paseka<br />
Lona Tolu<br />
O mea na tutupu i nei<br />
mataupu e foliga mai<br />
na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />
vaitaimi<br />
Tausaga<br />
lona tolu<br />
Luka 14–15<br />
Paseka Mulimuli<br />
ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u