Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O LE TALALELEI E TUSA MA LE FAAMATALAGA A MATAIO<br />
Tusitala: O Mataio <strong>le</strong> atalii o A<strong>le</strong>faio o nisi taimi sa valaau ai<br />
o ia i lona faaiu, o Levi (Mareko 2:14; Luka 5:27). Sa nofo o ia<br />
i Kapanaumi ma o se telona, po o <strong>le</strong> ao lafoga. O Mataio o se<br />
tasi o uluai Aposetolo e Toasefululua a <strong>le</strong> Alii ma o ia foi o se<br />
molimau vaaitino i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o mea sa ia faamatalaina (tagai<br />
Mataio 9:9). Sa matuai malamalama <strong>le</strong><strong>le</strong>i Mataio i <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong><br />
Tuai ma o <strong>le</strong>a sa ia siitia mai ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o faamatalaga mai <strong>le</strong><br />
<strong>Feagaiga</strong> Tuai i totonu o lana Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i. I <strong>le</strong> avea ai ma se ao<br />
lafoga, sa moomia ona ia fesootai atu i tagata Iutaia ma Roma<br />
ma sa ia tautala ai i <strong>le</strong> gagana Aramaika ma <strong>le</strong> faaE<strong>le</strong>ni. O se<br />
tasi faamaoniga o <strong>le</strong> tautala o Mataio i <strong>le</strong> faaE<strong>le</strong>ni o lona<br />
faaaogaina <strong>le</strong>a o igoa E<strong>le</strong>ni, e pei o Isaia (Mataio 12:17), Iona<br />
(Mataio 12:39–40), Elia (Mataio 17:3), ma “Iesu” mo Iesua, o <strong>le</strong><br />
faaAramaika <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> suafa o <strong>le</strong> Alii.<br />
O e na tusi atu i ai: O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Mataio na faaautu lava<br />
agai i tagata Iutaia. Na talitonu Mataio ua masani ia lana au<br />
faitau i tu ma aganuu faaIutaia. Sa ia siitia soo mai faamatalaga<br />
mai <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai i se taumafaiga ina ia fesoasoani ai i<br />
tagata Iutaia ia iloaina <strong>le</strong> Mesia folafolaina. Na ia faamamafaina<br />
atu <strong>le</strong> gafa o <strong>le</strong> Faaola e tau ia Tavita ma faatulagaina ana<br />
tusitusiga ina ia mafai e tagata Iutaia ona latou vaaia se atagia<br />
o lo latou talafaasolopito i <strong>le</strong> soifuaga o Iesu Keriso.<br />
Talaaga Faasolopito: I <strong>le</strong> taimi o mea na tutupu sa faamatalaina<br />
mai e Mataio, sa taumafai ai ia tagata Iutaia e sailia se saolotoga<br />
mai pu<strong>le</strong>ga a Roma. E toate<strong>le</strong> tagata Iutaia na latou iloaina<br />
o Iesu o lo latou laveai <strong>le</strong>a seia oo ina ua latou iloaina o <strong>le</strong> a Ia<br />
lå aveeseina i latou mai tagata Roma.<br />
Uiga e <strong>le</strong> Masani Ai: Talu ai ona sa tusi atu ia Mataio i tagata<br />
Iutaia, sa masani ona ia tusia soo ia mea na tutupu ma<br />
mataupu faavae i lana molimau e avea ma se talosaga ia i<br />
latou. Na ia tuuina atu se faamamafa faapitoa i valoaga o <strong>le</strong><br />
<strong>Feagaiga</strong> Tuai e uiga i <strong>le</strong> Mesia <strong>le</strong>a na faataunuuina i <strong>le</strong><br />
soifuaga o Iesu Keriso (tagai Taiala i Tusitusiga Paia). O nisi<br />
o nei valoaga e faapea o <strong>le</strong> a fanaua mai Keriso i se taupou<br />
(tagai Mataio 1:21–23; Isaia 7:14), e faapea o <strong>le</strong> a fanau mai<br />
o Ia i Pete<strong>le</strong>ema (tagai Mataio 2:6; Mika 5:2), ma o <strong>le</strong> a sosola<br />
atu o Ia i Aikupito ma Lona aiga (tagai Mataio 2:15; Hosea<br />
11:1). E na o Mataio <strong>le</strong> tusitala o Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i o loo aofia ai <strong>le</strong><br />
asiasiga a makoi i <strong>le</strong> pepe o Keriso faapea ma <strong>le</strong> faailoga<br />
o <strong>le</strong> fetu i sasa’e (tagai Mataio 2:1–12), o <strong>le</strong> fasiotia o tamaiti<br />
i Pete<strong>le</strong>ema (tagai Mataio 2:16), o nisi o faataoto a <strong>le</strong> Faaola<br />
(tagai Mataio 13:24–30, 36- -52), o <strong>le</strong> faamaumauga aupito sili<br />
ona sa’o o <strong>le</strong> Lauga i luga o <strong>le</strong> Mauga (tagai Mataio 5–7), ma<br />
<strong>le</strong> mea moni “ua avanoa foi tuugamau, ua toe tutu mai foi<br />
tino o tagata paia e toate<strong>le</strong> na momoe, ina ua mavae lona<br />
toetu mai” (Mataio 27:52–53).<br />
Autu: Na molimau Mataio faapea o Iesu o Nasareta o <strong>le</strong><br />
Mesia <strong>le</strong>a na valoia i <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai (tagai Taiala i Tusitusiga<br />
Paia, “Mataio,”).<br />
20<br />
O mea na tutupu i nei<br />
mataupu e foliga mai<br />
na tutupu lava i <strong>le</strong>nei<br />
vaitaimi<br />
Soifua mai<br />
o Keriso<br />
Faatomuaga<br />
O <strong>le</strong> Soifuaga o Iesu Keriso<br />
Tausaga<br />
muamua o <strong>le</strong><br />
galuega a <strong>le</strong> Alii<br />
Paseka<br />
Muamua<br />
Mataio 1–2<br />
Paseka<br />
Lona Lua<br />
Tausaga<br />
lona lua<br />
O <strong>le</strong> Mataio mataupu 1–2 o loo tusia ai faamatalaga e uiga i <strong>le</strong><br />
fanau mai ma <strong>le</strong> soifuaga o <strong>le</strong> Alii a o tamaitiiti. O tulaga e <strong>le</strong><br />
masani ai na siomia ai Lona fanau mai o loo faaalia ai e ese ai<br />
lava o Ia mai isi tagata uma sa ola ai i <strong>le</strong> lalolagi. E toate<strong>le</strong><br />
perofeta na latou faia vavega e pei foi o vavega na faia e <strong>le</strong><br />
Faaola. Ae o <strong>le</strong> soifua mai o <strong>le</strong> Alii, o <strong>le</strong> Togiola, ma <strong>le</strong> toetu<br />
o mea ia na tutupu e matuai manino ai lava <strong>le</strong> molimau<br />
o Lona paia.<br />
Suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> Mataio 1–2 ma mafaufau<br />
i mataupu faavae nei ae <strong>le</strong>’i sauniaina au <strong>le</strong>sona.<br />
O Nisi Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• O Iesu Keriso o <strong>le</strong> alo paia o <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi ma Maria<br />
(tagai Mataio 1:18–25; tagai foi Luka 1:32, 35; 1 Nifae<br />
11:13–22; Mosaea 3:8; A<strong>le</strong>ma 7:10).<br />
• O <strong>le</strong> fanau mai, soifuaga, ma <strong>le</strong> misiona a Iesu Keriso na<br />
faataunuuina ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o folafolaga na tuuina atu i perofeta<br />
anamua (tagai Mataio 1:21–23; 2:6, 15–18, 23; tagai foi Isaia<br />
7:14; Ieremia 31:15; Hosea 11:1; Mika 5:2; 2 Nifae 10:3).<br />
• O i latou o e e malamalama ma mulimuli i aoaoga a<br />
tusitusiga paia o <strong>le</strong> a saunia <strong>le</strong><strong>le</strong>i i latou e fetaiai ma <strong>le</strong> Alii<br />
(tagai Mataio 2:1–11; tagai foi MFF 18:34–36).<br />
• O <strong>le</strong> faamoemoega o <strong>le</strong> Alii e <strong>le</strong> mafai ona faafememeaiina<br />
pe taofia (tagai Mataio 2:13–21; tagai foi MFF 121:33).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Paseka<br />
Lona Tolu<br />
Tausaga<br />
lona tolu<br />
Paseka Mulimuli<br />
ma <strong>le</strong> vaiaso faai’u<br />
Filifili mai manatu nei, pe faaaoga foi ni ou lava manatu,<br />
a o e saunia ia <strong>le</strong>sona mo <strong>le</strong> Mataio 1– 2.