You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fesili atu i tagata o <strong>le</strong> vasega: Pe faapefea ona avea <strong>le</strong>a mea<br />
ma mea e suia ai lau filifiliga i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> polofesa ma <strong>le</strong> tagata<br />
o <strong>le</strong> vasega?<br />
Ia faitau e tagata o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> 1 Korinito 1:17–31 ma saili<br />
fuaiupu o loo faaalia ai <strong>le</strong> pogai e filifilia ai e <strong>le</strong> Atua mea vaivai<br />
o <strong>le</strong> lalolagi. Ia talanoa i mea ua latou maua. Ia faamatala atu<br />
o mea vaivai o <strong>le</strong> lalolagi o tagata ia o e lotomaualalo, e <strong>le</strong> o <strong>le</strong><br />
tulaga o <strong>le</strong> lauiloa i mea o <strong>le</strong> lalolagi, <strong>le</strong> aoaoina e tusa ai ma<br />
mea o <strong>le</strong> lalolagi. O i latou o e e faatatau i ai <strong>le</strong>nei faamatalaga<br />
o “tagata vaivai” e sili atu lo latou faalagolago i <strong>le</strong> Atua nai lo<br />
latou lava atamai. Talu ai ona o <strong>le</strong>na faalagolago i <strong>le</strong> Alii ua<br />
mafai ai ona faaaoga i latou e “faafememea’i e popoto” (ia<br />
tagai foi MFF 35:13).<br />
Faitau <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 1:18–20, 23 ma ia saili<br />
mo e e filifilia e <strong>le</strong> Atua e talai <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i i aso e gata ai. Ia<br />
fesili atu:<br />
• O ai ua e iloa mai <strong>le</strong> talafaasolopito o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia po o ona<br />
po nei o <strong>le</strong> ua valaauina e fai <strong>le</strong> galuega a <strong>le</strong> Alii peitai o se<br />
sa ta’ua o se tagata vaivai i manatu o <strong>le</strong> lalolagi? (O tali<br />
e mafai ona tuuina mai e aofia ai <strong>le</strong> perofeta o Iosefa Samita,<br />
Peresitene Gordon B.Hinck<strong>le</strong>y, ma isi Perofeta o aso e gata<br />
ai, o faifeautalai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, taitai o uarota ma paranesi.)<br />
• Aisea e ono ta’ua ai oe o se tagata faatauvaa po o <strong>le</strong> vaivai?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea e tatau ona e faia e avea ai oe ma se auupega<br />
malosi i aao o <strong>le</strong> Alii?<br />
Ia tautino atu i tagata o <strong>le</strong> vasega e manaomia e <strong>le</strong> Alii i latou<br />
ina ia lotomaualalo ma agamalu ina ia mafai ai ona Ia<br />
faalagolago ia i latou e faia Lana galuega i <strong>le</strong> lalolagi i aso nei.<br />
1 Korinito 2. O <strong>le</strong> poto o <strong>le</strong> Atua e sili atu <strong>le</strong>a nai<br />
lo <strong>le</strong> poto o <strong>le</strong> tagata ma e faato’a mafai ona<br />
aoaoina e ala i <strong>le</strong> Agaga Paia. O <strong>le</strong> pogai <strong>le</strong>a<br />
o <strong>le</strong> malamalama o loo taitaiina ai <strong>le</strong><strong>le</strong>i i tatou<br />
e ala i <strong>le</strong>nei olaga ma faaauau ai i <strong>le</strong> mamalu<br />
se<strong>le</strong>sitila. (20–25 minute)<br />
Ia e sau ma aumai ni kopi o <strong>le</strong> tusi te<strong>le</strong>foni a lo outou atunuu<br />
i <strong>le</strong> vasega. Ia tusia i ni pepa eseese ni faamatalaga o ni<br />
faafitauli o loo manaomia ai <strong>le</strong> fesoasoani a se tagata atamai<br />
(mo se faataitaiga ua <strong>le</strong> ola lau taava<strong>le</strong>, faato’a faate’a oe ma<br />
lau galuega, ua faalogoina e lau tama <strong>le</strong> tiga o <strong>le</strong> fatafata). Ia<br />
tuuina atu fasi pepa i tagata o <strong>le</strong> vasega ma fai atu ia i latou<br />
e filifili po o fea e te alu i ai mo se fesoasoani e ala i <strong>le</strong> saili i <strong>le</strong><br />
tusi te<strong>le</strong>foni. Fesili atu:<br />
• O ai <strong>le</strong> tagata na tonu ia te oe e faafesoota’i? Aisea?<br />
• Pe aisea ua taua ai <strong>le</strong> avea o <strong>le</strong> tagata o <strong>le</strong> a e alu i ai mo se<br />
fesoasoani ma se tagata atamai te<strong>le</strong> i <strong>le</strong> fo’ia o lou faafitauli?<br />
Ina ia fesoasoani i tagata o <strong>le</strong> vasega ina ia malamalama o <strong>le</strong><br />
Atua e pogai mai ai <strong>le</strong> malamalama e taitaiina ai i tatou i <strong>le</strong><br />
mamalu se<strong>le</strong>sitila, ia talanoaina fesili nei:<br />
• Pe e te fesili atu i <strong>le</strong> Atua i <strong>le</strong> ofu e te ofu ai i aso taitasi? Le<br />
mea e te ‘ai ai i <strong>le</strong> aoauli, po o <strong>le</strong> fesili atu fo’i mo tali sa’o<br />
i au meaaoga? Aisea po o <strong>le</strong> aisea e <strong>le</strong> faapea ai?<br />
181<br />
• O ai e te alu atu i ai mo tali i nei fesili?<br />
• O a ituaiga o faamatalaga e tatau ona tatou o<strong>le</strong> atu ai<br />
i <strong>le</strong> Atua?<br />
Faitau 1 Korinito 2:1–5 ma ia saili i mea na faavae ai <strong>le</strong><br />
faatuatua o Paulo. Fesili atu:<br />
• O a ni auala ua tatou faaaogaina ai lo tatou faatuatua i nisi<br />
taimi “ina ia <strong>le</strong> i ai lo outou faatuatua i <strong>le</strong> poto o <strong>le</strong> tagata”?<br />
• Pe aisea ua tatou faatagaina ai i nisi taimi lo tatou<br />
faatuatua e fai <strong>le</strong>nei mea?<br />
• Pe mafai faapefea ona tatou õ ese mai <strong>le</strong> <strong>le</strong> faia o <strong>le</strong>nei mea?<br />
Faitau 1 Korinito 2:9–10; Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong><br />
1:38;18:33–36 ma ia saili mo ni auala e faailoa mai ai ia i tatou<br />
<strong>le</strong> siufofoga o <strong>le</strong> Alii. Fesili atu: Pe mafai faapefea e <strong>le</strong> lagona<br />
o <strong>le</strong> siufofoga o <strong>le</strong> Atua ona fesoasoani ia i tatou ia atiina’e i <strong>le</strong><br />
faavae o Keriso?<br />
Faitau 1 Korinito 2:11–16 ma talanoaina nisi o fesili o loo i lalo:<br />
• Aisea ua e manatu ai e taua <strong>le</strong> saili o <strong>le</strong> Agaga o <strong>le</strong> Alii<br />
e taitaia ai o tatou olaga?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> pogai e faigata ai i se tasi ona aoao upumoni<br />
faa<strong>le</strong>agaga?<br />
• O <strong>le</strong> a se auala e mafai ai e <strong>le</strong> tagata faa<strong>le</strong>tino ona aloa’ia<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i?<br />
• Pe mafai faapefea ona tatou maua <strong>le</strong> “afioga a Keriso”?<br />
(Ia tagai foi i <strong>le</strong> 2 Nifae 32:2–3).<br />
Ia faitau <strong>le</strong> faamatalaga o loo i lalo a Elder Iosefa Filitia<br />
Samita ma molimau atu e uiga i lona faamaoni:<br />
1 Korinito 1–4<br />
“Ua na o <strong>le</strong> fesoasoani lava a <strong>le</strong> Agaga Paia, ma <strong>le</strong><br />
usiusita’i i mataupu faavae o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i, o <strong>le</strong> a mafai ai e<br />
se tagata ona maua <strong>le</strong> malamalama o <strong>le</strong> upumoni atoatoa.<br />
O lona uiga, o i latou o e o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> ogatasi o latou<br />
olaga i mea uma ma <strong>le</strong> Soifuaga Paia; o i latou ia o <strong>le</strong><br />
a <strong>le</strong> fetuutuuna’i o latou olaga e ala i <strong>le</strong> faatuatua ma<br />
<strong>le</strong> salamo ma <strong>le</strong> usiusita’i i tulafono paia uma lava, o<br />
<strong>le</strong> a <strong>le</strong> mafai ona i ai i se tulaga e malamalama ai i <strong>le</strong><br />
upumoni i lona tulaga atoatoa” (Doctrines of<br />
Salvation, 1:298).<br />
1 Korinito 3:1–15, 21–23. O <strong>le</strong> malamalama o <strong>le</strong><br />
Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e atiinae <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> faavae o Iesu Keriso<br />
ma e tuputupu a’e i <strong>le</strong>a fuaiupu ma <strong>le</strong>a fuaiupu.<br />
(20–25 minute)<br />
Faaali atu i tagata o <strong>le</strong> vasega se ipu malamalama e tumu<br />
i <strong>le</strong> susu faapea ma se fasi aano o manu. Fesili atu:<br />
• O <strong>le</strong> fea o ia mea e te fafagaina ai se pepe? Aisea?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea e ono tupu pe afai e te fafaga se pepe i se<br />
aano o manufasi?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea e mafai ona saunia e <strong>le</strong> susu se’ia oo ina<br />
mafai e se tamaitiiti ona ai i se aano o manufasi?