20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Luka 4:14–32 (tagai foi Mataio 4:12; Mareko<br />

1:14, 21–22; Ioane 4:3). E tatau ona tatou<br />

lagolagoina o tatou taitai faa<strong>le</strong>Eka<strong>le</strong>sia ma<br />

usiusitai i a latou fautuaga. (25–30 minute)<br />

Faaali atu <strong>le</strong> ata o Iesu Keriso o loo lauga i totonu o <strong>le</strong> sunako<br />

i Nasareta (tagai faaopoopoga, i. 300). E aunoa ma <strong>le</strong> ta’uina<br />

atu o <strong>le</strong> mea o loo faaalia mai <strong>le</strong> ata, ia valaaulia ia tamaiti o <strong>le</strong><br />

vasega e sailia ia mau mo faamaoniga i <strong>le</strong> mea sa i ai <strong>le</strong> Faaola<br />

ma <strong>le</strong> mea sa Ia faia.<br />

• Mai <strong>le</strong> ata, o <strong>le</strong> a sou manatu, o a ni lagona o tagata sa<br />

faatasi ma Ia?<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea e sili ona e fiafia i ai i <strong>le</strong> ata?<br />

Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Luka 4:16–21 ma vaai<br />

mo <strong>le</strong> fuaiupu <strong>le</strong>na o loo faaalia mai <strong>le</strong> ata.<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> aai na tutupu ai nei mea? (tagai f. 16).<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> sootaga i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> Faaola ma nei tagata?<br />

• O <strong>le</strong> a “<strong>le</strong> tusi a <strong>le</strong> perofeta o Isaia”?<br />

Ia faailoa atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega faapea o <strong>le</strong> “Esaia” o <strong>le</strong><br />

faaE<strong>le</strong>ni <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> igoa “Isaia.” Faasino i latou i <strong>le</strong> Isaia 61:1(1-2)<br />

e iloa ai <strong>le</strong> fuaiupu sa faitauina e Keriso. Vaevae ia mau nei<br />

i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ma tuu atu ia i latou e sailia po o ai na<br />

faataunuuina ia <strong>le</strong> valoaga a Isaia: Mataio 9:27–31; 11:5; Luka<br />

5:18–24; Galuega 10:38.<br />

Ia faamalamalama atu faapea o upu a Isaia na matuai<br />

malamalama ai tagata Iutaia o <strong>le</strong> faaMesia, ma sa vavalo i se<br />

Faaola o <strong>le</strong> a oo mai. Faitau <strong>le</strong> Luka 4:22–24 ma fesili atu:<br />

• Na faapefea ona tali atu tagata i <strong>le</strong> faasilasilaga a <strong>le</strong> Faaola<br />

o Ia o <strong>le</strong> Mesia folafolaina?<br />

• O <strong>le</strong> a sou manatu aisea na latou teenaina ai Lana molimau?<br />

• Aisea atonu e faigata ai ona taliaina se tagata na outou<br />

tutupu a’e faatasi e avea o se taitai filifilia?<br />

• E mafai faapefea ona faatatau <strong>le</strong>nei mea ia i tatou i aso nei?<br />

Faaali atu se ata o <strong>le</strong> perofeta o loo i ai nei. Ia valaaulia <strong>le</strong> vasega<br />

e faamatala mai ia uiga o <strong>le</strong> perofeta e tulaga ese lava i isi tagata,<br />

ma lisiina i luga o <strong>le</strong> laupapa. Ia faia foi se lisi o uiga e patino<br />

lava ia te ia ma lona valaauga. Ta’u atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega<br />

o <strong>le</strong> perofeta e te<strong>le</strong> lava auala e pei ai o isi tagata. Fesili atu:<br />

81<br />

• E faapefea ona avea <strong>le</strong>nei mea ma pogai e faigata ai i nisi<br />

tagata ona taliaina ana upu?<br />

• Pe avea ea <strong>le</strong> faigofie po o <strong>le</strong> faigata o <strong>le</strong> mea e talosaga<br />

mai ai <strong>le</strong> perofeta e fai ma eseesega i <strong>le</strong> auala tatou te<br />

faalogo atu ai ia te ia? Aisea?<br />

Faitau <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 1:38 ma fesili atu<br />

i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e fuafua pe faapefea ona faatatau <strong>le</strong>nei<br />

fuaiupu i o latou taitai i iunite (mo se faataitaiga o matua,<br />

epikopo, peresitene o <strong>le</strong> siteki). Ia fetufaai atu <strong>le</strong> saunoaga<br />

<strong>le</strong>nei mai ia Elder James E. Faust:<br />

“O tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia . . . o e tumau i <strong>le</strong> faatuatua . . .<br />

latou te talia ma <strong>le</strong> fiafia <strong>le</strong> silisiliese o <strong>le</strong> Atua ma<br />

faalagolago i tusitusiga paia ma fautuaga a Ana<br />

auauna, o taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. O nei taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia<br />

o tagata e i ai vaivaiga, e <strong>le</strong> atoatoa foi i lo latou atamai<br />

ma faaiuga latou te faia. Aua e <strong>le</strong>ai se tagata e atoatoa<br />

i <strong>le</strong> lalolagi. Peitai o nei taitai faamaoni, loto maualalo,<br />

ma <strong>le</strong> agaga tatalo ua faia a latou galuega i <strong>le</strong> agaga<br />

faaKerisiano i <strong>le</strong> mea sili latou te mafaia. O <strong>le</strong> mea sili<br />

ona taua, ua umia e i latou <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> paia e mafai ai ona<br />

oo mai faamanuiaga sili o <strong>le</strong> faavavau i e latou te<br />

lagolagoina ma mulimuli ia i latou. O i latou o auauna<br />

moni a <strong>le</strong> Atua” (i <strong>le</strong> Conference Report, Oke. 1985, 8;<br />

po o <strong>le</strong> Liahona, Ian. 1986, 4–5).<br />

• Faitau <strong>le</strong> Luka 4:25–32. O a faamanuiaga na <strong>le</strong> maua<br />

e tagata ona o o latou uiga na faaalia i aoaoga a <strong>le</strong> Faaola?<br />

(Na tuua e <strong>le</strong> Faaola i latou.)<br />

• Aisea na <strong>le</strong> fiafia ai tagata o Nasareta ina ua faatusatusa<br />

e <strong>le</strong> Faaola ia Isaraelu i <strong>le</strong> taimi o <strong>le</strong> fafine Sarefata ua oti<br />

lana tane ma Naamanu <strong>le</strong> <strong>le</strong>pela?<br />

Toe iloilo <strong>le</strong> tala i <strong>le</strong> fafine Sarefata ua oti lana tane i <strong>le</strong> 1 Tupu 17<br />

ma <strong>le</strong> tala ia Naamanu <strong>le</strong> Lepela i <strong>le</strong> 2 Tupu 5:1–14. Faaaoga <strong>le</strong><br />

faamalamalamaga <strong>le</strong>nei mai ia Elder Bruce R. McConkie<br />

e fesoasoani ai i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia malamalama i <strong>le</strong><br />

mafuaaga na siitia mai ai e <strong>le</strong> Faaola nei tala:<br />

“E maeu <strong>le</strong> atamai o <strong>le</strong> filifilia e Iesu o ana faataitaiga!<br />

O nei perofeta uma anamua, sa <strong>le</strong> faamamaluina e o<br />

latou lava tagata, sa tuuina atu ia faamanuiaga silisili<br />

i luga o tagata ese. O <strong>le</strong>a o tagata Nasareta; o isi, ae <strong>le</strong><br />

o i latou, na vaai i nei galuega ofoofogia” (Doctrinal<br />

New Testament Commentary, 1:162).<br />

Luka 4–6<br />

• O a ni auala tatou te tutu ai i se tulaga faa<strong>le</strong>tonu i <strong>le</strong> <strong>le</strong><br />

mauaina o faamanuiaga a <strong>le</strong> Alii pe afai tatou te <strong>le</strong> taliaina<br />

<strong>le</strong> Faaola po o Ana auauna?<br />

• Aisea o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fesoasoani ai lo tatou auai i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia a <strong>le</strong><br />

Alii ia i tatou pe afai tatou te <strong>le</strong> tausia Ana poloaiga?<br />

Faamanatu atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> autu ma uiga tulaga<br />

ese o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Luka (tagai itulau 75). Ia faailoa atu pe<br />

faapefea ona avea <strong>le</strong>nei tala, <strong>le</strong>a e na o Luka e maua ai, o se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!