Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Luka 4:14–32 (tagai foi Mataio 4:12; Mareko<br />
1:14, 21–22; Ioane 4:3). E tatau ona tatou<br />
lagolagoina o tatou taitai faa<strong>le</strong>Eka<strong>le</strong>sia ma<br />
usiusitai i a latou fautuaga. (25–30 minute)<br />
Faaali atu <strong>le</strong> ata o Iesu Keriso o loo lauga i totonu o <strong>le</strong> sunako<br />
i Nasareta (tagai faaopoopoga, i. 300). E aunoa ma <strong>le</strong> ta’uina<br />
atu o <strong>le</strong> mea o loo faaalia mai <strong>le</strong> ata, ia valaaulia ia tamaiti o <strong>le</strong><br />
vasega e sailia ia mau mo faamaoniga i <strong>le</strong> mea sa i ai <strong>le</strong> Faaola<br />
ma <strong>le</strong> mea sa Ia faia.<br />
• Mai <strong>le</strong> ata, o <strong>le</strong> a sou manatu, o a ni lagona o tagata sa<br />
faatasi ma Ia?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea e sili ona e fiafia i ai i <strong>le</strong> ata?<br />
Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau <strong>le</strong> Luka 4:16–21 ma vaai<br />
mo <strong>le</strong> fuaiupu <strong>le</strong>na o loo faaalia mai <strong>le</strong> ata.<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> aai na tutupu ai nei mea? (tagai f. 16).<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> sootaga i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> Faaola ma nei tagata?<br />
• O <strong>le</strong> a “<strong>le</strong> tusi a <strong>le</strong> perofeta o Isaia”?<br />
Ia faailoa atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega faapea o <strong>le</strong> “Esaia” o <strong>le</strong><br />
faaE<strong>le</strong>ni <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> igoa “Isaia.” Faasino i latou i <strong>le</strong> Isaia 61:1(1-2)<br />
e iloa ai <strong>le</strong> fuaiupu sa faitauina e Keriso. Vaevae ia mau nei<br />
i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ma tuu atu ia i latou e sailia po o ai na<br />
faataunuuina ia <strong>le</strong> valoaga a Isaia: Mataio 9:27–31; 11:5; Luka<br />
5:18–24; Galuega 10:38.<br />
Ia faamalamalama atu faapea o upu a Isaia na matuai<br />
malamalama ai tagata Iutaia o <strong>le</strong> faaMesia, ma sa vavalo i se<br />
Faaola o <strong>le</strong> a oo mai. Faitau <strong>le</strong> Luka 4:22–24 ma fesili atu:<br />
• Na faapefea ona tali atu tagata i <strong>le</strong> faasilasilaga a <strong>le</strong> Faaola<br />
o Ia o <strong>le</strong> Mesia folafolaina?<br />
• O <strong>le</strong> a sou manatu aisea na latou teenaina ai Lana molimau?<br />
• Aisea atonu e faigata ai ona taliaina se tagata na outou<br />
tutupu a’e faatasi e avea o se taitai filifilia?<br />
• E mafai faapefea ona faatatau <strong>le</strong>nei mea ia i tatou i aso nei?<br />
Faaali atu se ata o <strong>le</strong> perofeta o loo i ai nei. Ia valaaulia <strong>le</strong> vasega<br />
e faamatala mai ia uiga o <strong>le</strong> perofeta e tulaga ese lava i isi tagata,<br />
ma lisiina i luga o <strong>le</strong> laupapa. Ia faia foi se lisi o uiga e patino<br />
lava ia te ia ma lona valaauga. Ta’u atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega<br />
o <strong>le</strong> perofeta e te<strong>le</strong> lava auala e pei ai o isi tagata. Fesili atu:<br />
81<br />
• E faapefea ona avea <strong>le</strong>nei mea ma pogai e faigata ai i nisi<br />
tagata ona taliaina ana upu?<br />
• Pe avea ea <strong>le</strong> faigofie po o <strong>le</strong> faigata o <strong>le</strong> mea e talosaga<br />
mai ai <strong>le</strong> perofeta e fai ma eseesega i <strong>le</strong> auala tatou te<br />
faalogo atu ai ia te ia? Aisea?<br />
Faitau <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong> 1:38 ma fesili atu<br />
i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e fuafua pe faapefea ona faatatau <strong>le</strong>nei<br />
fuaiupu i o latou taitai i iunite (mo se faataitaiga o matua,<br />
epikopo, peresitene o <strong>le</strong> siteki). Ia fetufaai atu <strong>le</strong> saunoaga<br />
<strong>le</strong>nei mai ia Elder James E. Faust:<br />
“O tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia . . . o e tumau i <strong>le</strong> faatuatua . . .<br />
latou te talia ma <strong>le</strong> fiafia <strong>le</strong> silisiliese o <strong>le</strong> Atua ma<br />
faalagolago i tusitusiga paia ma fautuaga a Ana<br />
auauna, o taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. O nei taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia<br />
o tagata e i ai vaivaiga, e <strong>le</strong> atoatoa foi i lo latou atamai<br />
ma faaiuga latou te faia. Aua e <strong>le</strong>ai se tagata e atoatoa<br />
i <strong>le</strong> lalolagi. Peitai o nei taitai faamaoni, loto maualalo,<br />
ma <strong>le</strong> agaga tatalo ua faia a latou galuega i <strong>le</strong> agaga<br />
faaKerisiano i <strong>le</strong> mea sili latou te mafaia. O <strong>le</strong> mea sili<br />
ona taua, ua umia e i latou <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> paia e mafai ai ona<br />
oo mai faamanuiaga sili o <strong>le</strong> faavavau i e latou te<br />
lagolagoina ma mulimuli ia i latou. O i latou o auauna<br />
moni a <strong>le</strong> Atua” (i <strong>le</strong> Conference Report, Oke. 1985, 8;<br />
po o <strong>le</strong> Liahona, Ian. 1986, 4–5).<br />
• Faitau <strong>le</strong> Luka 4:25–32. O a faamanuiaga na <strong>le</strong> maua<br />
e tagata ona o o latou uiga na faaalia i aoaoga a <strong>le</strong> Faaola?<br />
(Na tuua e <strong>le</strong> Faaola i latou.)<br />
• Aisea na <strong>le</strong> fiafia ai tagata o Nasareta ina ua faatusatusa<br />
e <strong>le</strong> Faaola ia Isaraelu i <strong>le</strong> taimi o <strong>le</strong> fafine Sarefata ua oti<br />
lana tane ma Naamanu <strong>le</strong> <strong>le</strong>pela?<br />
Toe iloilo <strong>le</strong> tala i <strong>le</strong> fafine Sarefata ua oti lana tane i <strong>le</strong> 1 Tupu 17<br />
ma <strong>le</strong> tala ia Naamanu <strong>le</strong> Lepela i <strong>le</strong> 2 Tupu 5:1–14. Faaaoga <strong>le</strong><br />
faamalamalamaga <strong>le</strong>nei mai ia Elder Bruce R. McConkie<br />
e fesoasoani ai i tamaiti o <strong>le</strong> vasega ia malamalama i <strong>le</strong><br />
mafuaaga na siitia mai ai e <strong>le</strong> Faaola nei tala:<br />
“E maeu <strong>le</strong> atamai o <strong>le</strong> filifilia e Iesu o ana faataitaiga!<br />
O nei perofeta uma anamua, sa <strong>le</strong> faamamaluina e o<br />
latou lava tagata, sa tuuina atu ia faamanuiaga silisili<br />
i luga o tagata ese. O <strong>le</strong>a o tagata Nasareta; o isi, ae <strong>le</strong><br />
o i latou, na vaai i nei galuega ofoofogia” (Doctrinal<br />
New Testament Commentary, 1:162).<br />
Luka 4–6<br />
• O a ni auala tatou te tutu ai i se tulaga faa<strong>le</strong>tonu i <strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
mauaina o faamanuiaga a <strong>le</strong> Alii pe afai tatou te <strong>le</strong> taliaina<br />
<strong>le</strong> Faaola po o Ana auauna?<br />
• Aisea o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fesoasoani ai lo tatou auai i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia a <strong>le</strong><br />
Alii ia i tatou pe afai tatou te <strong>le</strong> tausia Ana poloaiga?<br />
Faamanatu atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> autu ma uiga tulaga<br />
ese o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Luka (tagai itulau 75). Ia faailoa atu pe<br />
faapefea ona avea <strong>le</strong>nei tala, <strong>le</strong>a e na o Luka e maua ai, o se