Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />
“O <strong>le</strong> mea lava <strong>le</strong>a na fai e pei ona muai ta’u mai e la’u<br />
avetaava<strong>le</strong>. E <strong>le</strong>’i taliaina <strong>le</strong> tupe, ma sa o ese atu loa<br />
<strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o mamoe ma lana lafu atoa i toafa matagofie<br />
o Morocco, faatasi ai ma <strong>le</strong> mamoe ua manu’a ua teu<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i i se tulaga saoga<strong>le</strong>mu i <strong>le</strong> taga o lona ofu talaloa”<br />
(Lipoti Konafesi, Aperila 1988, 86–87; pe o <strong>le</strong> Liahona,<br />
Iulai 1988, 74).<br />
Faitau <strong>le</strong> Ioane 10:16 ma fesili: O ai isi mamoe a Iesu e ese mai<br />
tagata i <strong>le</strong> eria o Ierusa<strong>le</strong>ma? Faitau 3 Nifae 15:21; 16:1–3; 17:4<br />
ma fai i <strong>le</strong> vasega e faatusatusa i <strong>le</strong> Ioane 10:16. Fesili:<br />
• I <strong>le</strong> te<strong>le</strong> naua o mamoe i nofoaga eseese, e faapefea e <strong>le</strong><br />
<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o mamoe ona ia iloaina mamoe taitasi? (tagai i <strong>le</strong> Ioane<br />
10:14; tagai foi Luka 12:6–7; MFF 76:24; Mose 1:37–39).<br />
• O a ni faamaoniga ua e vaai i ai i lou olaga e te iloa ai<br />
e silafia <strong>le</strong><strong>le</strong>i oe e <strong>le</strong> Alii?<br />
Molimau atu e silafia ma alofa <strong>le</strong> Atua ia i tatou taitoatasi.<br />
Ioane 10:9, 11, 14, 36. O <strong>le</strong> faaupuga “O a’u”<br />
i <strong>le</strong> Evagelia a Ioane e tautino atu ai o Iesu o <strong>le</strong><br />
Atua o <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai. (20–25 minute)<br />
Fesili: Afai e te faia se tautalaga i se faalapotopotoga o ni tagata<br />
taua, e faapefea ona e mana’o e faailoa atu oe? Aise a?<br />
Faitau e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> Esoto 3:13–14. Fesili:<br />
• O <strong>le</strong> a sou manatu aisea na tali atu ai faapea <strong>le</strong> Alii ia Mose?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> taua o fuaiupu “ O A’U O L‰ OLA, O LOO OLA LAVA”?<br />
Manatunatu i <strong>le</strong> faaaogaina o <strong>le</strong> faamatalaga <strong>le</strong>nei a Elder<br />
Bruce R. McConkie e fesoasoani i <strong>le</strong> taliina o <strong>le</strong>nei fesili:<br />
“O Keriso o <strong>le</strong> O A’U O L‰ SILI, o <strong>le</strong> O A’U O L‰ OLA, O LOO<br />
OLA LAVA, o lona uiga o Lå Faavavau, o Le ‘mai <strong>le</strong><br />
faavavau e o o atu i faavavau uma’ (MFF 39:1; Esoto<br />
3:14), o <strong>le</strong> Atua e ‘mai <strong>le</strong> vavau e oo i <strong>le</strong> faavavau.’<br />
(Salamo 90:2), o lona ala e faavavau ma e <strong>le</strong> fesuisuia’i<br />
pe suia fo’i. (1 Nifae 10:17–20) ‘E mai <strong>le</strong> vavau e oo i <strong>le</strong><br />
faavavau e tasi lava ia, e lå i’u foi ona tausaga’ (MFF<br />
76:4), aua o ia O L‰ OLA. Ina ua ia fetalai atu i tagata<br />
Iutaia, ‘Sa a’u i ai a o <strong>le</strong>’i i ai se Aperaamo’ (Ioane<br />
8:58), e tutusa lava ma <strong>le</strong> faapea atu, ‘Sa a’u i ai a o<br />
<strong>le</strong>’i <strong>le</strong>ai se Aperaamo, <strong>le</strong> Atua e Faavavau, o <strong>le</strong> “o ana<br />
gaoioiga e mai anamua, ma <strong>le</strong> faavavau.’” (Mika 5:2.)<br />
Mormon Doctrine. 340)<br />
Vaevae <strong>le</strong> vasega i ni vaega ma tuuina atu i ai se tasi pe o <strong>le</strong><br />
sili atu fo’i o <strong>le</strong> fuaiupu “O a’u” mai <strong>le</strong> siata. Ia faitauina e<br />
vaega ta’itasi ia mau o loo tuuina faatasi ma saili pe na<br />
faapefea e Iesu ona ia faataunuuina ia faamatalaga. Ia lipoti<br />
mai ia vaega i <strong>le</strong> vasega ma talanoaina mea ua latou maua.<br />
(O loo aofia atu ai i <strong>le</strong> siata ni tali talafeagai)<br />
128<br />
O <strong>le</strong> faamatalaga,<br />
“O A’u”<br />
“O a’u o <strong>le</strong> areto o <strong>le</strong> ola”<br />
(Ioane 6:35; tagai ff.<br />
47–51).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> malamalama<br />
o <strong>le</strong> lalolagi” (Ioane 8:12).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> faitoto’a<br />
o mamoe” (Ioane 10:7;<br />
tagai ff. 8–10).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o mamoe<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i” (Ioane 10:11; tagai<br />
ff. 8–10).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> Atalii o <strong>le</strong><br />
Atua” (Ioane 10:36).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> toetu, ma <strong>le</strong><br />
ola” (Ioane 11:25).<br />
“O a’u nei <strong>le</strong> ala, ma <strong>le</strong><br />
upumoni, ma <strong>le</strong> ola”<br />
(Ioane 14:6).<br />
“O a’u o <strong>le</strong> vine moni”<br />
(Ioane 15:1 tagai f. 5).<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega:<br />
Faataunuuina<br />
Na tuuina mai e Iesu o Ia lava mo i<br />
tatou i <strong>le</strong> Togiola, ma o loo Ia fafagaina<br />
i tatou i <strong>le</strong> faa<strong>le</strong>agaga. O <strong>le</strong> a toetutu i<br />
tatou ona o Ia ma afai tatou te usitai ia<br />
te Ia o <strong>le</strong> a tatou maua <strong>le</strong> ola e faavavau.<br />
O Iesu o <strong>le</strong> puna o mea moni uma. A<br />
tatou mulimuli i Ana upu ma<br />
faataitaiga, o <strong>le</strong> a tatou <strong>le</strong> tautevateva<br />
i <strong>le</strong> pogisa o <strong>le</strong> lalolagi.<br />
E puipuia tatou e Iesu pei o se <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o<br />
mamoe i <strong>le</strong> faitotoa o <strong>le</strong> pa o mamoe.<br />
E faapena fo’i ona <strong>le</strong> mafai ona ulu<br />
atu se isi i Lona Malo pe avea o se tasi<br />
o Lana lafu vagana ua ui atu ia te Ia.<br />
E taitai i tatou e Iesu Keriso. Na ia<br />
tuuina mai Lona ola mo i tatou i <strong>le</strong><br />
Togiola. Na te silafia i tatou taitoatasi.<br />
O Iesu o <strong>le</strong> Ulumatua o <strong>le</strong> fanau<br />
faa<strong>le</strong>agaga a <strong>le</strong> Tama (tagai MFF 93:21)<br />
ma o Ia o Lona Alo e Toatasi i la <strong>le</strong><br />
tino (tagai Ioane 1:14). Ua na o Iesu, <strong>le</strong><br />
Alo moni o <strong>le</strong> Atua, e mafai ai e <strong>le</strong><br />
tagata ona mauaina <strong>le</strong> ola e faavavau<br />
(tagai Ioane 20:31).<br />
O <strong>le</strong> Togiola a Iesu Keriso e mafai ai<br />
ona tatou manumalo i <strong>le</strong> oti<br />
faa<strong>le</strong>agaga. Na ia aumaia foi ia i tatou<br />
<strong>le</strong> meaalofa o <strong>le</strong> Toetu.<br />
O Iesu Keriso ona pau <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> ala i <strong>le</strong><br />
Tama ma <strong>le</strong> puna o <strong>le</strong> upumoni. Na te<br />
aumaia ia i tatou <strong>le</strong> Toetu ma <strong>le</strong> ola<br />
e faavavau.<br />
Tatou te faalagolago ia Iesu Keriso mo<br />
<strong>le</strong> ola. O <strong>le</strong> mulimuli i Ana aoaoga o <strong>le</strong><br />
a mafai ai ona fua mai.<br />
• O <strong>le</strong> a sou manatu o a <strong>le</strong> uiga o <strong>le</strong> fasifaitau “O a’u” e tusa<br />
ai ma e sa faalogologo ia Iesu.<br />
• Faitau <strong>le</strong> Ioane 8:58. O ai na fetalai mai Iesu o ai Ia.?<br />
• Na faapefea <strong>le</strong> tali atu a <strong>le</strong> au Iutaia? (taga’i f. 59)<br />
• O <strong>le</strong> a se eseesega e i ai ina ua iloa o Iesu o Ieova, o Lå<br />
Silisili o Ia, o <strong>le</strong> Atua o <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai?<br />
Faamamafa i <strong>le</strong> vasega o Iesu o <strong>le</strong> Atua <strong>le</strong> Alo, o se tagata<br />
e paia, ae ua lå na o se tagata mata’utia. Fesoasoani ia latou<br />
malamalama e i ai <strong>le</strong> sootaga o <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> Tuai ma <strong>le</strong><br />
<strong>Feagaiga</strong> <strong>Fou</strong> ma o <strong>le</strong>na sootaga e ala atu ia Iesu Keriso ma<br />
Lana tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i.