You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
O Galuega a <strong>le</strong> Au Aposetolo<br />
Faitau e se tagata o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei a Elder<br />
Dalin H. Oaks:<br />
“Faatasi ai ma <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o isi Kerisiano, tatou te talitonu<br />
i <strong>le</strong> Aigaatua o <strong>le</strong> Tama, <strong>le</strong> Alo ma <strong>le</strong> Agaga Paia. Ae<br />
peita’i tatou te molimau atu o nei tagata e to’atolu o <strong>le</strong><br />
Aigaatua o ni tagata mavaevae se to’atolu. Tatou te<br />
molimau atu fo’i o <strong>le</strong> Atua <strong>le</strong> Tama e <strong>le</strong> o se agaga ae<br />
o ia o se tagata ua faapaiaina e i ai sona tino, e pei<br />
o lona Alo toetu o Iesu Keriso” Liahona, Iulai 1995, 84).<br />
Faatomuaga<br />
Galuega 8–9<br />
I <strong>le</strong> Galuega 8–9 ua tatou iloa ai <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> misiona a<br />
Eka<strong>le</strong>sia Kerisiano anamua. I tua atu o <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>a sa tala’ia<br />
ai <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e faifeau i <strong>le</strong> tagata Iutaia i Ierusa<strong>le</strong>ma ma Iutaia.<br />
O Filipo o se tasi o alii na filifilia e fesoasoani i Aposetolo sa<br />
tala’i i tagata e <strong>le</strong> o ni Isaraelu moni i Samaria ma Kasa (tagai<br />
i <strong>le</strong> Taiala i Tusitusiga Paia faafanua 4). A o e aoaoina <strong>le</strong><br />
mataupu e 8, saili ia uluai mataupu faavae ma sauniga<br />
o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i sa aoaoina ma faaaogaina.<br />
O mataupu fo’i nei o loo faamatala mai ai ia <strong>le</strong> liliu o Saulo, o se<br />
tasi o misionare ta’utaua ua soifua mai. O Saulo o <strong>le</strong> na fai e <strong>le</strong><br />
Alii e “tauaveina lo’u igoa i Nuuese, ma tupu ma <strong>le</strong> fanauga<br />
a Isaraelu” (Galuega 9:15), o <strong>le</strong> tagata lava e tasi <strong>le</strong>a na toe<br />
faaigoaina o Paulo o <strong>le</strong> na tusia <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o tusi i <strong>le</strong> <strong>Feagaiga</strong> <strong>Fou</strong>.<br />
Ia mata’ituina lona suiga e uiga i <strong>le</strong> sauaina o <strong>le</strong> Au Paia ina<br />
ua liua o ia, ma lona malosi i <strong>le</strong> folafolaina atu o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
a Iesu Keriso.<br />
Suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> Galuega 8–9 ma manatunatu<br />
i mataupu faavae nei a e <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />
O Nisi Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• E faatagaina e <strong>le</strong> Alii ia Ona tagata ina ia tofotofoina mo <strong>le</strong><br />
faataunuuina o Ana fuafuaga (tagai Galuega 8:1–4)<br />
• E faatonutonuina e <strong>le</strong> Alii ia galuega a <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia (tagai<br />
Galuega 8:5–40)<br />
• O loo i ai ni galuega mo i tatou taitoatasi mai <strong>le</strong> Atua mo<br />
Lona malo (tagai Galuega 9:1–22).<br />
• O <strong>le</strong> mulimuli ia Keriso e mana’omia ai <strong>le</strong> faia o taulaga<br />
(tagai Galuega 9–16; 2 Korinito 11:23–33).<br />
• O Alii e umia ma <strong>le</strong> agavaa <strong>le</strong> perisitua a <strong>le</strong> Atua<br />
e vaeluaina i ai <strong>le</strong> mana o Iesu Keriso (tagai<br />
Galuega 9:32–43).<br />
148<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai i aitia nei, pe faaaogaina ni au lava, a o e saunia<br />
<strong>le</strong>sona mo <strong>le</strong> Galuega 8–9.<br />
Galuega 8:1–4. E faatagaina e <strong>le</strong> Alii <strong>le</strong><br />
tofotofoina o Ona tagata e faataunuu ai Ona<br />
faamoemoega. (30–35 minute)<br />
Tago e fusi se tasi o ou lima ona e sau <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> vasega. Fesili i <strong>le</strong><br />
vasega e mafaufau i ni mafatiaga ua aafia ai i se manu’a tiga ma<br />
ua <strong>le</strong> mafai ai ona faaaogaina lona lima mo ni vaiaso. Fesili:<br />
• O a ni mafatiaga matuia o <strong>le</strong> a oo i ai ona o <strong>le</strong>nei manu’a?<br />
• O <strong>le</strong> a se mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i o <strong>le</strong> a maua mai ai? (O ni tali talafeagai ai,<br />
o <strong>le</strong> aoaoina <strong>le</strong>a e tusitusi i <strong>le</strong> isi lima, mauaina <strong>le</strong>a o se<br />
lagona mo i latou o e o loo mafatia i <strong>le</strong> tino, o <strong>le</strong> feiloai atu <strong>le</strong>a<br />
i se foma’i poo se tausima’i e fia malamalama i <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i.)<br />
Faitau e se tagata o <strong>le</strong> vasega ia <strong>le</strong> Galuega e 8:1–4 ma<br />
mata’ituina ia tofotofoga na faafeagai ma tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
Fesili: O <strong>le</strong> a se <strong>le</strong><strong>le</strong>i na oo i ai ona o nei tulaga faigata?<br />
(O i latou na faataapeapeina i nuu mamao na latou talalaiina<br />
<strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i i nuu na oo atu i ai.)<br />
Faamalamalama atu o Filipo o se tasi na talaiina <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i ina<br />
ua faataapeapeina i latou mai i Ierusa<strong>le</strong>ma. Faitau faatopetope<br />
e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> Galuega e 8:5–13, 26–40 ma sailia ni faailoga i <strong>le</strong><br />
alualu i luma o <strong>le</strong> galuega a Filipo. Faitau <strong>le</strong> Galuega 1:8 ma<br />
fesili: E faapefea i <strong>le</strong>nei faataapeapega ona faataunuuina e <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia ia <strong>le</strong> tulafono na tuuina mai e <strong>le</strong> Alii toetu?<br />
Faamatala atu ni tofotofoga po o ni mea faigata na tupu ia te<br />
oe ae faaiu ane ua avea ma faamanuiaga. (Pe faaaogaina se<br />
faataitaiga mai tusitusiga paia e pei o Nifae ma lana ã° <strong>le</strong>a na<br />
gau <strong>le</strong> 1 Nifae 16:18–32.) Uuna’ia <strong>le</strong> vasega ina ia aua <strong>le</strong> loto<br />
vaivai pe a tutupu ni mea <strong>le</strong>aga ia i latou ae mata’ituina mea<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i e mafai ona maua mai i ia mea na tutupu. Fesili pe i ai<br />
nisi o <strong>le</strong> vasega e i ai ni mea faapea na tutupu ia i latou ma<br />
faamatala i <strong>le</strong> vasega.<br />
Galuega 9:1–22. E tofu tatou taitoatasi ma<br />
galuega na tuuina mai e <strong>le</strong> Alii tatou te galulue<br />
ai i Lona malo. (20–25 minute)<br />
Ta’u atu i <strong>le</strong> vasega e manatunatu mo ni nai minute faapea o <strong>le</strong><br />
a sau se tagata i <strong>le</strong> vasega, ma na te mafai ona tali soo se fesili<br />
lava e uiga i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, peitai, e na o <strong>le</strong> lua lava fesili e mafai<br />
ona latou fesili ai. Talanoa pe o a fesili o <strong>le</strong> a latou fesili ai.<br />
Faitau e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> Galuega 9:1–6 ma sailia ia fesili na fesili<br />
atu ai Saulo i <strong>le</strong> Alii ina ua faaali atu <strong>le</strong> Alii ia te ia.<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> taua te<strong>le</strong> o fesili a Paulo ia te ia lava?<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> taua te<strong>le</strong> o nei fesili mo i tatou?<br />
Faamanino atu e tatau ona tofu maua e i tatou taitoatasi se<br />
molimau ia Iesu Keriso mo i tatou lava. E tusa ai ma <strong>le</strong> fesili<br />
lona lua a Paulo, faitau <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei a Peresitene Ezra<br />
Taft Benson, a o avea o ia ma Peresitene o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Au<br />
Aposetolo e Toasefululua: