20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Luka<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> “mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i” <strong>le</strong>a na filifilia e Maria?<br />

• O <strong>le</strong> a se mea e mafai ona tatou aoaoina mai <strong>le</strong> mea na<br />

fetalai atu ai Iesu ia Mareta?<br />

Faitau <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia Elder Dallin H. Oaks ma<br />

molimau atu ai i lona moni:<br />

“O <strong>le</strong>nei mau e faamanatu atu ai i Mareta uma lava,<br />

o alii ma tamaitai, e <strong>le</strong> tatau ona faatumuina i tatou<br />

i fuafuaga ma mea faa<strong>le</strong>tino ae tatou toilalo ai e<br />

faape<strong>le</strong>pe<strong>le</strong>ina ia avanoa na e tupito ma faa<strong>le</strong>agaga”<br />

(i <strong>le</strong> Conference Report, Oke. 1985, 76; po o <strong>le</strong><br />

Liahona, Ian. 1986, 61).<br />

Faitau <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>nei mai ia Elder James E. Talmage:<br />

“E <strong>le</strong> o i ai se faitioina o <strong>le</strong> naunau o Mareta e saunia<br />

faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i; pe teenaina foi <strong>le</strong> vaega a Maria ia. E tatau ona<br />

tatou manatu faapea ane sa matuai pulunaunau ia<br />

Maria e fesoasoani atu ae <strong>le</strong>’i taunuu <strong>le</strong> Matai; ae o <strong>le</strong>a<br />

ua taunuu atu o Ia, sa ia filifili loa e mafuta faatasi ma<br />

Ia. Ana faapea e tuuaia o ia i <strong>le</strong> <strong>le</strong> amanaiaina o lona<br />

tiute, semanu e <strong>le</strong> faamalo atu ia Iesu i lana mea sa fai.<br />

E <strong>le</strong>’i finagalo o Ia e saunia ni meaai ma ni mea<br />

faa<strong>le</strong>tino, ae o <strong>le</strong> tali malo o <strong>le</strong> auuso, ae <strong>le</strong> gata i <strong>le</strong>a<br />

o lo laua gauai atu i mea sa Ia fetalai i ai. E te<strong>le</strong> mea<br />

sa Ia tuuina atu ia i laua nai lo mea atonu sa mafai<br />

ona la tapenaina mo Ia. Sa alofa Iesu i <strong>le</strong> auuso uma<br />

e toalua faapea lo la tuagane,. O nei tamaitai uma<br />

e toalua sa faamaoni ia Iesu, ma sa tofu lava i la’ua<br />

ma <strong>le</strong> auala sa faaalia mai ai. O <strong>le</strong> faatinoga o <strong>le</strong> alofa<br />

o Mareta, sa popo<strong>le</strong> i <strong>le</strong> auaunaga faa<strong>le</strong>tino; o lona<br />

lava natura o <strong>le</strong> tali malo ma <strong>le</strong> aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i. O Maria,<br />

e manatunatu ma e mate<strong>le</strong> i <strong>le</strong> faa<strong>le</strong>agaga, na faaalia<br />

<strong>le</strong>a i lona naunau atu i <strong>le</strong> auaunaga o <strong>le</strong> faaaumea ma<br />

<strong>le</strong> tali<strong>le</strong><strong>le</strong>ia” (Jesus the Christ, 433).<br />

Ia uunaia tamaiti o <strong>le</strong> vasega ina ia ola i se auala e mafai ai<br />

e <strong>le</strong> Agaga o <strong>le</strong> Faaola ona faatasi ma i latou i aso uma, ma<br />

saili se taimi i aso uma e tatalo ai, suesue ai tusitusiga paia,<br />

ma mafaufau loloto ai.<br />

Luka 11:1–13 (tagai foi Mataio 6:5–15; 7:7–12).<br />

Ua aoao mai e Keriso ia i tatou <strong>le</strong> auala e tatalo<br />

ai. (15–20 minute)<br />

A maea loa lava <strong>le</strong> tatalo amata, ona fesili atu <strong>le</strong>a:<br />

• Aisea e fai ai se tatou tatalo amata?<br />

• Aisea tatou te manaomia ai mea na sa tatou tatalo atu ai?<br />

• O a mea e tatau ona tatou tatalo atu ai? O a mea e <strong>le</strong> tatau<br />

ona tatou tatalo atu ai?<br />

• Faitau <strong>le</strong> Luka 11:1. Aisea e taua ai <strong>le</strong> faaupuga “aoao mai<br />

ia te i matou i tatalo”?<br />

92<br />

• Faitau <strong>le</strong> fuaiupu e 2–4. O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na fetalai <strong>le</strong> Faaola<br />

e taua ona tatalo atu ai?<br />

Mafaufau e tuuina atu ia fesili nei:<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea tatou te o<strong>le</strong> atu ai e tai tutusa ma <strong>le</strong> tatalo atu<br />

mo <strong>le</strong> “mea e ai e tatau ma <strong>le</strong> aso”?<br />

• E faafia ona tatau ona tatou o<strong>le</strong> atu mo <strong>le</strong> faamagaloga?<br />

• Aisea e taua ai <strong>le</strong> tatalo atu ina ia aua ne’i taitaiina i tatou<br />

i <strong>le</strong> faaosoosoga i <strong>le</strong> lalolagi o loo tatou ola ai?<br />

• Pe i ai nisi vaega o <strong>le</strong> tatalo ua aoaoina ai oe e <strong>le</strong> o tusia<br />

i nei fuaiupu?<br />

Fai atu i tamaiti o <strong>le</strong> vasega e faitau ma <strong>le</strong> fi<strong>le</strong>mu ia faataoto<br />

o loo i <strong>le</strong> Luka 11:5–13. A maea ona latou faitau, ona fai atu <strong>le</strong>a<br />

ia i latou e tusi i lalo <strong>le</strong> mea sili ona taua sa latou aoaoina<br />

e faapea foi ma se fesili se tasi e uiga i <strong>le</strong> tatalo. Fai atu i ai<br />

e tauaao atu ia te oe mea na latou tusia. Faitau nisi o a latou<br />

tali, ma tali soo sa latou fesili e te lagonaina e manaomia i ai<br />

se tali. Ia uunaia tamaiti o <strong>le</strong> vasega ina ia vaai atu i <strong>le</strong> Alii mo<br />

tali i <strong>le</strong> auala e tausia ai pea a latou tatalo ina ia talafeagai ma<br />

<strong>le</strong> auala e aoga ai. Ia fetufaai atu <strong>le</strong> vaega <strong>le</strong>nei mai ia Elder L.<br />

Edward Brown, o se tasi o <strong>le</strong> Au Fitugafulu:<br />

“O’u uso e ma tuafafine ma uo pe<strong>le</strong>, ou te tuuina atu<br />

la’u molimau paia ia te outou faapea e fesootai mai <strong>le</strong><br />

Alii ia i tatou taitoatasi. Ia aua, aua lava ne’i lolo atu i <strong>le</strong><br />

manatu <strong>le</strong>a faapea e <strong>le</strong> manatu mai o Ia mo outou, ma<br />

e Na te <strong>le</strong> silafiaina outou. O se pepelo faasatani <strong>le</strong>na,<br />

ua fuafuaina e faa<strong>le</strong>againa ai outou” (i <strong>le</strong> Conference<br />

Report, Ape. 1997, 109; po o <strong>le</strong> Liahona, Iulai 1997, 78).<br />

Luka 11:37–54 (tagai foi Mataio 23:1–36; Mareko<br />

12:38–40). E tatau ona tatou malamalama ma<br />

aloese mai <strong>le</strong> pepelo. (20–25 minute)<br />

Aumai i <strong>le</strong> vasega ni atigi pusa se lua ua afifiina faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i. Tuu<br />

se mea manaia ma mama i totonu o se tasi o atigi pusa (e pei<br />

o se fugalaau matala) ma se mea e<strong>le</strong>e<strong>le</strong>a i totonu o <strong>le</strong> isi (e pei<br />

o se meaai ua mafu). Ia valaaulia se tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega<br />

e filifili se tasi o meaalofa, ma tuu atu <strong>le</strong> isi meaalofa i <strong>le</strong> isi<br />

tamaitiiti o <strong>le</strong> vasega. A maea ona la tatalaina ia meaalofa,<br />

ona fesili atu <strong>le</strong>a:<br />

• O <strong>le</strong> fea e sili atu ona taua, o fafo po o totonu?<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea na taufaasese i <strong>le</strong> meaalofa <strong>le</strong>aga?<br />

• E faapefea ona faapenei ia isi tagata?<br />

• Faitau <strong>le</strong> Luka 12:1. O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> upu o loo i <strong>le</strong>nei fuaiupu<br />

e faamatalaina <strong>le</strong><strong>le</strong>i ai <strong>le</strong> meaalofa <strong>le</strong>aga? (Pepelo.)<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> faauigaina o <strong>le</strong> “tagata pepelo”?<br />

• E faapefea ona ese mai se tagata pepelo mai se tagata<br />

o loo taumafai e fai <strong>le</strong> mea sa’o ae ua faia ni mea sese ona<br />

o vaivaiga?

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!