Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Faitau <strong>le</strong> Efeso 2:10 ma ia talanoaina galuega <strong>le</strong><strong>le</strong>i ua<br />
poloa’iina e <strong>le</strong> Atua e tatau ona tatou fai.<br />
Ia faamalamalama atu e faaapea e faia e <strong>le</strong> Faaola <strong>le</strong> te<strong>le</strong><br />
o mea mo i tatou i aso taitasi. Pe a aunoa ma Iesu Keriso, e <strong>le</strong><br />
mafai ona avea i tatou e faapei o <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi. E mafai<br />
ona tatou faaalia <strong>le</strong> agaga faafetai ia te Ia e ala i <strong>le</strong> faailoa atu<br />
o Lona aao i o tatou olaga. Ia faaiuina e ala i <strong>le</strong> usuina o <strong>le</strong> pese<br />
“Ou te Tu ma Ofo” (Viiga, nu. 107), ma ia mafaufau faapitoa<br />
lava i <strong>le</strong> alofa tunoa o Iesu Keriso e pei ona faamatalaina.<br />
Faatomuaga<br />
Efeso 4–6<br />
Sa faaiuina e <strong>le</strong> perofeta o <strong>le</strong> Tusi a Mamona o Moronae lana<br />
tala faamaumau e ala i lana valaau, “Ioe, o mai ia ia Keriso,<br />
ina ia faaatoatoaina outou e ia, ma ia teena e outou <strong>le</strong> amio lå<br />
tonu uma” (Moronae 10:32). E faapea foi <strong>le</strong> fautuaga a Paulo<br />
e pei ona i ai i <strong>le</strong> afa lona lua o <strong>le</strong> Efeso. Sa ia aoao mai e mafai<br />
ona o mai <strong>le</strong> Au Paia ia Keriso ma faaatoatoaina ia te ia e ala i <strong>le</strong><br />
avea ma tagata e tasi i mataupu faavae a <strong>le</strong> Faaola, usiusita’i<br />
i ta’ita’i ua valaauina mai luga, mulimuli i <strong>le</strong> faataitaiga a Iesu<br />
Keriso i o tatou aiga, ma <strong>le</strong> faaaogaina o <strong>le</strong> ufi fatafata na tuuina<br />
mai e <strong>le</strong> Atua e avea ma puipuiga mai osofaiga a Satani.<br />
Ia suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> Efeso 4–6 ma ia mafaufau<br />
i mataupu faavae o loo i lalo a’o <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />
O Nisi Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• Ua valaauina e <strong>le</strong> Alii aposetolo, perofeta, ma isi taitai o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia e fesoasoani i <strong>le</strong> faaatoatoaina ma <strong>le</strong> faalotogatasia<br />
o <strong>le</strong> Au Paia “tagai Efeso 4:1–16; ia tagai foi i <strong>le</strong> MFF<br />
84:109- -10;107:13–25; Mataupu Faavae o <strong>le</strong> Faatuatua 1:6).<br />
• E avea ulugalii ua faaipoipoina ma tagata e tasi pe afai e alofa<br />
<strong>le</strong> tane i lana ava i <strong>le</strong> auala e pei ona alofa ai Keriso i <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia ma a o mulimuli <strong>le</strong> ava i lana tane i <strong>le</strong> amiotonu<br />
(tagai Efeso 5:22–33; tagai foi i <strong>le</strong> 1 Korinito 11:3, 11–12;<br />
MFF 42:22).<br />
• E tatau ona tatou “oofu i ofutau atoatoa mai <strong>le</strong> Atua” ina ia<br />
mafai ai ona puipuia i tatou i la tatou taua e faasaga ia<br />
Satani ma e e mulimuli ia te ia (tagai Efeso 6:10–18; tagai<br />
foi MFF 27:15- -18).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai aitia o loo i lalo, pe faaaoga ni au lava, a’o e saunia<br />
<strong>le</strong>sona mo <strong>le</strong> Efeso 4–6.<br />
207<br />
O <strong>le</strong> New Testament Video Vaega 18,“O <strong>le</strong> Ofutau<br />
atoatoa mai <strong>le</strong> Atua” (14:29), e mafai ona faaaoga i <strong>le</strong><br />
aoao atu o <strong>le</strong> Efeso 6:10–18 (tagai i <strong>le</strong> New Testament Video<br />
Guide mo fautuaga i <strong>le</strong> tuuina atu o aoaoga).<br />
Efeso 4:1–16 (Mau Tauloto, Efeso 4:11–14).<br />
Ua valaauina e <strong>le</strong> Alii aposetolo, perofeta,<br />
ma isi taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia e fesoasoani i <strong>le</strong><br />
faaatoatoaina ma <strong>le</strong> faalotogasia o <strong>le</strong> Au Paia.<br />
(20–25 minute)<br />
Ia faaali atu se piano i lau vasega. Ia fesili atu i tagata o <strong>le</strong><br />
vasega pe aisea ua te<strong>le</strong> ai ki o <strong>le</strong> piano. Ia alu ane se tasi o <strong>le</strong><br />
vasega na aoaoina i mea tau musika na te filifilia po o <strong>le</strong> fea<br />
ki e sili ona taua. Ia oomi faate<strong>le</strong>. Fesili atu:<br />
• Pe aisea e <strong>le</strong> malie ai i <strong>le</strong> faalogo <strong>le</strong> oomi na o <strong>le</strong> ki e tasi?<br />
• O a ki e mafai ona tatou <strong>le</strong> faaaogaina?<br />
Ia faamamafa atu e taua ki uma peitai e mafai ona faaaoga<br />
i pese eseese. Faitau <strong>le</strong> Efeso 4:1–6. Ia faamatala atu i tagata<br />
o <strong>le</strong> vasega o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i ua faatusaina <strong>le</strong>a i se piano. O <strong>le</strong><br />
papatisoga o <strong>le</strong> isi <strong>le</strong>a ki e tasi, o <strong>le</strong> faatuatua ia Keriso o <strong>le</strong> isi<br />
<strong>le</strong>a ki, o <strong>le</strong> maua o se malamalamaga sa’o e uiga i <strong>le</strong> Aigaatua<br />
o <strong>le</strong> isi fo’i <strong>le</strong>a. O <strong>le</strong> piano atoa lava e maua ai <strong>le</strong> o gatasi<br />
o mataupu faavae o <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e manaomia mo <strong>le</strong> faaeaina.<br />
Ia tusia <strong>le</strong> faatulagaga o ki o <strong>le</strong> piano o loo i lalo i luga o <strong>le</strong><br />
laupapa. Ia tusia ai upu taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, Faamoemoega, ma<br />
<strong>le</strong> Manaomia se’ia oo ina tatou oo atu i <strong>le</strong> pito i luga, a ia aua <strong>le</strong><br />
tusia isi upu.<br />
Taitai<br />
o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia<br />
Aposetolo<br />
O e e<br />
folafola <strong>le</strong><br />
Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
Aoao<br />
Perofeta<br />
Leo<strong>le</strong>o<br />
Faamoemoega Manaomia<br />
Se’ia<br />
oo Ina Tatou<br />
•<br />
•<br />
•<br />
E faaatoatoa ai <strong>le</strong><br />
Au Paia<br />
E faia ai <strong>le</strong><br />
galuega a auauna<br />
Ia atiina a’e ai<br />
<strong>le</strong> tino o Keriso<br />
(Au Paia)<br />
Lotogatasi i <strong>le</strong><br />
faatuatua ma <strong>le</strong><br />
iloa <strong>le</strong><strong>le</strong>i o Iesu<br />
Keriso<br />
Faaatoatoaina<br />
(e pei o Iesu<br />
Keriso)<br />
Ia faitau mai e tagata o <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> Efeso 4:11–13. Ia vaevae <strong>le</strong><br />
vasega i ni vaega se tolu. Ia fai atu i <strong>le</strong> vaega muamua ia saili<br />
mai ta’ita’i o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia o loo faamatalaina. Ia saili e <strong>le</strong> vaega<br />
lona lua faamoemoega o nei taitai. Ia filifili e <strong>le</strong> vaega lona tolu<br />
po o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> umi o <strong>le</strong> taimi o <strong>le</strong> a manaomia ai e i tatou nei taitai<br />
i <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia a <strong>le</strong> Alii. A’o fesoasoani mai nei vaega e tolu, ia<br />
faatumu <strong>le</strong> vaega o loo totoe o <strong>le</strong> faatulagaga i luga o <strong>le</strong> laupapa.<br />
(Atonu e te manao e faamatala nisi o nei tofiga mo tagata o <strong>le</strong><br />
vasega. O e folafola <strong>le</strong> tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i o peteriaka ia; vaai Teachings of<br />
the Prophet Joseph Smith, 151. O aoao o epikopo ia ma peresitene<br />
o siteki; vaai Doctrinal New Testament Commentary, 2:510.)<br />
Fesili atu: O ai o nei ta’ita’i e mafai ona <strong>le</strong> i ai? Ia faamatala atu<br />
i tagata o <strong>le</strong> vasega e faapea e pei lava ona manaomia e i tatou<br />
•<br />
•<br />
Efeso 4–6