Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />
• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fetalaiga a Iesu i <strong>le</strong> mafuaaga ua tauaso ai <strong>le</strong>nei<br />
alii? (Ia faamanino i <strong>le</strong> vasega atonu o <strong>le</strong>nei mafuaaga e lå<br />
faatatauina i tulaga lå atoatoa uma.)<br />
Ia faitau atu faamatalaga nei e tolu i <strong>le</strong> vasega. Na tusia<br />
e Elder Neal A Maxwell, o se tasi o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong><br />
Toasefululua e faapea:<br />
“O se aoaoga faavae <strong>le</strong>nei…o loo faamanatu mai ai ia<br />
te i tatou o tagata soifua, e lå o ia te i tatou faamatalaga<br />
uma. E te<strong>le</strong> ni taimi e tatau ai ona tatou taofiofi i<br />
faamasinoga ae faatuatuaina <strong>le</strong> Atua ne’i te’i ua sese <strong>le</strong><br />
tatou faitau, e pei o soo o Iesu ina ua latou fesili e uiga<br />
i <strong>le</strong> tagata na fanau mai ua tauaso ma sa tuuina atu i ai<br />
e Iesu <strong>le</strong> tali: ‘E <strong>le</strong>i agasala <strong>le</strong>nei tagata, po o ona matua:<br />
ae peitai ina ia faaalia ai o galuega a <strong>le</strong> Atua ia te ia’<br />
(tagai Ioane 9:1–3)” (But for a Small Moment[1986], 940.<br />
E i ai foi se isi mea na toe tusia ai e Elder Maxwell, a o avea<br />
o ia ma se tasi o <strong>le</strong> Au Fitugafulu e faapea:<br />
“E i ai tulaga faapitoa o tagata taitoatasi e i ai ia uiga<br />
lå atoatoa e <strong>le</strong> mafai ona tatou malamalama i ai. E pei<br />
o ia <strong>le</strong>a na ‘fanau mai o tauaso,’ o nisi e o mai e avatu<br />
ai <strong>le</strong> mamalu i <strong>le</strong> Atua. (Ioane 9:1–2.) E tatau ona<br />
tatou matua faaeteete i <strong>le</strong> tuua’ia o mafuaaga sese po<br />
o taui sese i mea uma faapea. O loo i aao o <strong>le</strong> Alii ma<br />
e atoatoa lona alofa ia te i latou. O nisi o i latou o e sa<br />
manaomia auaunaga i <strong>le</strong> olaga nei o <strong>le</strong> a i ai <strong>le</strong><br />
auaunaga i <strong>le</strong> lalolagi a sau—peitai e mo mafuaaga<br />
silisili” (Things As They Really Are [1978], 26).<br />
Na saunoa mai Elder Boyd K Packer:<br />
“E i ai pea lava pea i <strong>le</strong> olaga sina luutaga o i latou<br />
o å o loo faamatalaina i tusitusiga paia e tauaso, pipili,<br />
mumutu, tutuli, maanuminumi, gugu, ma å tinova<strong>le</strong>.<br />
Tatou te ta’ua o i latou ia e i ai ni tulaga faa<strong>le</strong>tonu o <strong>le</strong><br />
aoaoina po o fesootaiga, o å e lå <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> faalogo ma <strong>le</strong><br />
vaai, o å o loo i ai ni tulaga faa<strong>le</strong>tonu o neura po<br />
o ponaivi po o muse<strong>le</strong> foi. Tatou te ta’ua e <strong>le</strong> atoatoa<br />
<strong>le</strong> mafaufau po o lagona, e te<strong>le</strong>gese <strong>le</strong> tuputupu a’e,<br />
ma gasegase o <strong>le</strong> mafaufau. O nisi ua mafatia i nisi<br />
o ia gasegase, ma o i latou uma lava e lå mafai ona<br />
faatinoina ni mea e aunoa ma se fesoasoani.<br />
“…O <strong>le</strong> masani lava a matua e i ai fanau e lå atoatoa<br />
ona fesili faapea ia i latou lava: ‘O <strong>le</strong> a se mea sese na<br />
ta faia?’ O <strong>le</strong> manatu lava e faapea o mafatiaga uma<br />
i se isi faaupuga, o se taunuuga tuusa’o o <strong>le</strong> agasala,<br />
sa aoaoina talu mai aso anamua. O se aoaoga faavae<br />
sese <strong>le</strong>a. O <strong>le</strong>na fo’i manatu sa taliaina e nisi o <strong>le</strong> au<br />
soo muamua seia oo ina faasa’oina i latou e <strong>le</strong> Alii<br />
[tagai Ioane 9:1–3]. ...<br />
126<br />
“E <strong>le</strong> te<strong>le</strong> se avanoa mo ni lagona o <strong>le</strong> tausalaina<br />
e faatatau i å lå atoatoa <strong>le</strong> malosi o tino ma mafaufau.<br />
O nisi tulaga lå atoatoa o <strong>le</strong> tino ma <strong>le</strong> mafaufau atonu<br />
na afua mai i <strong>le</strong> faatamala po o <strong>le</strong> sauaina, a o nisi<br />
e afua mai <strong>le</strong> faalagolago te<strong>le</strong> o matua i fualaau ma<br />
isi mea faasaina. Ae o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> lava o aafiaga e <strong>le</strong> mafua<br />
mai i mea pei ona ta’ua. E oo mai foi puapuaga ma<br />
faigata i å ta’umamãina.<br />
“O <strong>le</strong> faamoemoe autu na foafoaina ai <strong>le</strong> lalolagi, ma<br />
<strong>le</strong> tuuina i ai o <strong>le</strong> tagata e ola ai, e manaomia ai <strong>le</strong><br />
galueaiina o <strong>le</strong> tulafono faanatura tusa lava po o a<br />
lagona o tagata. E tatau ona tatou galueaiina lo tatou<br />
faaolataga e aunoa ma <strong>le</strong> faamoemoe faapea e <strong>le</strong> aafia<br />
i tatou i <strong>le</strong> tulafono faanatura. O <strong>le</strong> tulafono faanatura,<br />
i taimi faapitoa, e mafai ona tuueseina i taimi o vavega.<br />
Ae o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> lava o å e lå atoatoa <strong>le</strong> malolosi o tino ma<br />
mafaufau, e pei o <strong>le</strong> tagata pipili i <strong>le</strong> vai o Petesa,<br />
e umi lava se taimi o faatalitali i <strong>le</strong> gaepu o <strong>le</strong> vai. ...<br />
“Afai e <strong>le</strong> mauaina se faamalologa i <strong>le</strong> olaga faa<strong>le</strong>tino,<br />
o <strong>le</strong> a maua i <strong>le</strong> olaga a sau. E pei o <strong>le</strong> fanau mai<br />
o pepe <strong>le</strong><strong>le</strong> matagofie (monarch butterfly) mai se<br />
piupa, e faapena foi <strong>le</strong> o mai o agaga [tagai MFF<br />
138:17; A<strong>le</strong>ma 40:23; 2 Nifae 9:13; 1 Korinito 15:19]….<br />
“Afai e gata la tatou vaai i <strong>le</strong> olaga faa<strong>le</strong>tino, e i ai<br />
nisi mea o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> gafataulimaina ona ua foliga mai<br />
e matua lå talafeagai ma ua tumau. E i ai ia aoaoga<br />
faavae, afai e malamalama ai, o <strong>le</strong> a maua ai ni<br />
manatu ma lagona <strong>le</strong><strong>le</strong>i e uiga i faafitauli e lå o maua<br />
se faamalamalamaga faamalieloto” (Lipoti Konafesi,<br />
Aperila. 1991, 6–8 pe o <strong>le</strong> Liahona, Iulai 1991, 7–9.<br />
Faitau e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> 1 Samuelu 16:7. Fesili: E tãua i se a <strong>le</strong> lå<br />
soona faia o ni tuuaiga taumatemate e uiga i <strong>le</strong> lå atoatoa o <strong>le</strong><br />
tino? Faamalamalama o <strong>le</strong> fuafuaga a <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi e sa’o<br />
ma tonu, ma e lå mafai ona tatou malamalama pea lava pea<br />
i mafuaaga o <strong>le</strong> mafatia ona o <strong>le</strong> papa’u o la tatou vaaiga<br />
faa<strong>le</strong>tino. Faamalosiau i <strong>le</strong> vasega ina ia matua nofouta<br />
i tulaga lå atoatoa ma mafatiaga o isi.<br />
Ioane 9:6–33. O <strong>le</strong> tala i <strong>le</strong> tagata tauaso na sau<br />
e vaai ia Iesu pe o <strong>le</strong> Alo o <strong>le</strong> Atua ua faaali ai<br />
o molimau e tuputupu pea pe a tausia ma <strong>le</strong><br />
faaeteete ma faafai<strong>le</strong><strong>le</strong>ina. (30–35 minute)<br />
Fesili i <strong>le</strong> vasega pe latou te iloaina se isi na liliu mai i <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia. Tofi se tasi o i latou e sau e faamatala <strong>le</strong> talaaga o <strong>le</strong> liliu<br />
mai o <strong>le</strong>na tagata. Fesili: Aisea e <strong>le</strong> malamalama ai i latou e liliu<br />
mai i <strong>le</strong> atoatoaga o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Iesu Keriso i se taimi e tasi?<br />
Tuu atu i <strong>le</strong> vasega se kopi o <strong>le</strong> siata ua taua “O Se Tagata Na<br />
Fanau Mai o Tauaso” mai i tua o <strong>le</strong> tusi (itulau 281). Faitau ia<br />
faamatalaga mai i mau i <strong>le</strong> itu tauagava<strong>le</strong> ma maka i se tasi<br />
o koluma mulimuli e tolu po o ai na ia faia <strong>le</strong> faamatalaga.<br />
Faatonu i latou e sue poo ai tagata na tuputupu a’e faa<strong>le</strong>agaga<br />
ae o ai foi e <strong>le</strong>ai.