20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

O <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Tusa ai ma <strong>le</strong> Faamatalaga a Ioane<br />

• O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fetalaiga a Iesu i <strong>le</strong> mafuaaga ua tauaso ai <strong>le</strong>nei<br />

alii? (Ia faamanino i <strong>le</strong> vasega atonu o <strong>le</strong>nei mafuaaga e lå<br />

faatatauina i tulaga lå atoatoa uma.)<br />

Ia faitau atu faamatalaga nei e tolu i <strong>le</strong> vasega. Na tusia<br />

e Elder Neal A Maxwell, o se tasi o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong><br />

Toasefululua e faapea:<br />

“O se aoaoga faavae <strong>le</strong>nei…o loo faamanatu mai ai ia<br />

te i tatou o tagata soifua, e lå o ia te i tatou faamatalaga<br />

uma. E te<strong>le</strong> ni taimi e tatau ai ona tatou taofiofi i<br />

faamasinoga ae faatuatuaina <strong>le</strong> Atua ne’i te’i ua sese <strong>le</strong><br />

tatou faitau, e pei o soo o Iesu ina ua latou fesili e uiga<br />

i <strong>le</strong> tagata na fanau mai ua tauaso ma sa tuuina atu i ai<br />

e Iesu <strong>le</strong> tali: ‘E <strong>le</strong>i agasala <strong>le</strong>nei tagata, po o ona matua:<br />

ae peitai ina ia faaalia ai o galuega a <strong>le</strong> Atua ia te ia’<br />

(tagai Ioane 9:1–3)” (But for a Small Moment[1986], 940.<br />

E i ai foi se isi mea na toe tusia ai e Elder Maxwell, a o avea<br />

o ia ma se tasi o <strong>le</strong> Au Fitugafulu e faapea:<br />

“E i ai tulaga faapitoa o tagata taitoatasi e i ai ia uiga<br />

lå atoatoa e <strong>le</strong> mafai ona tatou malamalama i ai. E pei<br />

o ia <strong>le</strong>a na ‘fanau mai o tauaso,’ o nisi e o mai e avatu<br />

ai <strong>le</strong> mamalu i <strong>le</strong> Atua. (Ioane 9:1–2.) E tatau ona<br />

tatou matua faaeteete i <strong>le</strong> tuua’ia o mafuaaga sese po<br />

o taui sese i mea uma faapea. O loo i aao o <strong>le</strong> Alii ma<br />

e atoatoa lona alofa ia te i latou. O nisi o i latou o e sa<br />

manaomia auaunaga i <strong>le</strong> olaga nei o <strong>le</strong> a i ai <strong>le</strong><br />

auaunaga i <strong>le</strong> lalolagi a sau—peitai e mo mafuaaga<br />

silisili” (Things As They Really Are [1978], 26).<br />

Na saunoa mai Elder Boyd K Packer:<br />

“E i ai pea lava pea i <strong>le</strong> olaga sina luutaga o i latou<br />

o å o loo faamatalaina i tusitusiga paia e tauaso, pipili,<br />

mumutu, tutuli, maanuminumi, gugu, ma å tinova<strong>le</strong>.<br />

Tatou te ta’ua o i latou ia e i ai ni tulaga faa<strong>le</strong>tonu o <strong>le</strong><br />

aoaoina po o fesootaiga, o å e lå <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> faalogo ma <strong>le</strong><br />

vaai, o å o loo i ai ni tulaga faa<strong>le</strong>tonu o neura po<br />

o ponaivi po o muse<strong>le</strong> foi. Tatou te ta’ua e <strong>le</strong> atoatoa<br />

<strong>le</strong> mafaufau po o lagona, e te<strong>le</strong>gese <strong>le</strong> tuputupu a’e,<br />

ma gasegase o <strong>le</strong> mafaufau. O nisi ua mafatia i nisi<br />

o ia gasegase, ma o i latou uma lava e lå mafai ona<br />

faatinoina ni mea e aunoa ma se fesoasoani.<br />

“…O <strong>le</strong> masani lava a matua e i ai fanau e lå atoatoa<br />

ona fesili faapea ia i latou lava: ‘O <strong>le</strong> a se mea sese na<br />

ta faia?’ O <strong>le</strong> manatu lava e faapea o mafatiaga uma<br />

i se isi faaupuga, o se taunuuga tuusa’o o <strong>le</strong> agasala,<br />

sa aoaoina talu mai aso anamua. O se aoaoga faavae<br />

sese <strong>le</strong>a. O <strong>le</strong>na fo’i manatu sa taliaina e nisi o <strong>le</strong> au<br />

soo muamua seia oo ina faasa’oina i latou e <strong>le</strong> Alii<br />

[tagai Ioane 9:1–3]. ...<br />

126<br />

“E <strong>le</strong> te<strong>le</strong> se avanoa mo ni lagona o <strong>le</strong> tausalaina<br />

e faatatau i å lå atoatoa <strong>le</strong> malosi o tino ma mafaufau.<br />

O nisi tulaga lå atoatoa o <strong>le</strong> tino ma <strong>le</strong> mafaufau atonu<br />

na afua mai i <strong>le</strong> faatamala po o <strong>le</strong> sauaina, a o nisi<br />

e afua mai <strong>le</strong> faalagolago te<strong>le</strong> o matua i fualaau ma<br />

isi mea faasaina. Ae o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> lava o aafiaga e <strong>le</strong> mafua<br />

mai i mea pei ona ta’ua. E oo mai foi puapuaga ma<br />

faigata i å ta’umamãina.<br />

“O <strong>le</strong> faamoemoe autu na foafoaina ai <strong>le</strong> lalolagi, ma<br />

<strong>le</strong> tuuina i ai o <strong>le</strong> tagata e ola ai, e manaomia ai <strong>le</strong><br />

galueaiina o <strong>le</strong> tulafono faanatura tusa lava po o a<br />

lagona o tagata. E tatau ona tatou galueaiina lo tatou<br />

faaolataga e aunoa ma <strong>le</strong> faamoemoe faapea e <strong>le</strong> aafia<br />

i tatou i <strong>le</strong> tulafono faanatura. O <strong>le</strong> tulafono faanatura,<br />

i taimi faapitoa, e mafai ona tuueseina i taimi o vavega.<br />

Ae o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> lava o å e lå atoatoa <strong>le</strong> malolosi o tino ma<br />

mafaufau, e pei o <strong>le</strong> tagata pipili i <strong>le</strong> vai o Petesa,<br />

e umi lava se taimi o faatalitali i <strong>le</strong> gaepu o <strong>le</strong> vai. ...<br />

“Afai e <strong>le</strong> mauaina se faamalologa i <strong>le</strong> olaga faa<strong>le</strong>tino,<br />

o <strong>le</strong> a maua i <strong>le</strong> olaga a sau. E pei o <strong>le</strong> fanau mai<br />

o pepe <strong>le</strong><strong>le</strong> matagofie (monarch butterfly) mai se<br />

piupa, e faapena foi <strong>le</strong> o mai o agaga [tagai MFF<br />

138:17; A<strong>le</strong>ma 40:23; 2 Nifae 9:13; 1 Korinito 15:19]….<br />

“Afai e gata la tatou vaai i <strong>le</strong> olaga faa<strong>le</strong>tino, e i ai<br />

nisi mea o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> gafataulimaina ona ua foliga mai<br />

e matua lå talafeagai ma ua tumau. E i ai ia aoaoga<br />

faavae, afai e malamalama ai, o <strong>le</strong> a maua ai ni<br />

manatu ma lagona <strong>le</strong><strong>le</strong>i e uiga i faafitauli e lå o maua<br />

se faamalamalamaga faamalieloto” (Lipoti Konafesi,<br />

Aperila. 1991, 6–8 pe o <strong>le</strong> Liahona, Iulai 1991, 7–9.<br />

Faitau e <strong>le</strong> vasega <strong>le</strong> 1 Samuelu 16:7. Fesili: E tãua i se a <strong>le</strong> lå<br />

soona faia o ni tuuaiga taumatemate e uiga i <strong>le</strong> lå atoatoa o <strong>le</strong><br />

tino? Faamalamalama o <strong>le</strong> fuafuaga a <strong>le</strong> Tama Faa<strong>le</strong>lagi e sa’o<br />

ma tonu, ma e lå mafai ona tatou malamalama pea lava pea<br />

i mafuaaga o <strong>le</strong> mafatia ona o <strong>le</strong> papa’u o la tatou vaaiga<br />

faa<strong>le</strong>tino. Faamalosiau i <strong>le</strong> vasega ina ia matua nofouta<br />

i tulaga lå atoatoa ma mafatiaga o isi.<br />

Ioane 9:6–33. O <strong>le</strong> tala i <strong>le</strong> tagata tauaso na sau<br />

e vaai ia Iesu pe o <strong>le</strong> Alo o <strong>le</strong> Atua ua faaali ai<br />

o molimau e tuputupu pea pe a tausia ma <strong>le</strong><br />

faaeteete ma faafai<strong>le</strong><strong>le</strong>ina. (30–35 minute)<br />

Fesili i <strong>le</strong> vasega pe latou te iloaina se isi na liliu mai i <strong>le</strong><br />

Eka<strong>le</strong>sia. Tofi se tasi o i latou e sau e faamatala <strong>le</strong> talaaga o <strong>le</strong> liliu<br />

mai o <strong>le</strong>na tagata. Fesili: Aisea e <strong>le</strong> malamalama ai i latou e liliu<br />

mai i <strong>le</strong> atoatoaga o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i a Iesu Keriso i se taimi e tasi?<br />

Tuu atu i <strong>le</strong> vasega se kopi o <strong>le</strong> siata ua taua “O Se Tagata Na<br />

Fanau Mai o Tauaso” mai i tua o <strong>le</strong> tusi (itulau 281). Faitau ia<br />

faamatalaga mai i mau i <strong>le</strong> itu tauagava<strong>le</strong> ma maka i se tasi<br />

o koluma mulimuli e tolu po o ai na ia faia <strong>le</strong> faamatalaga.<br />

Faatonu i latou e sue poo ai tagata na tuputupu a’e faa<strong>le</strong>agaga<br />

ae o ai foi e <strong>le</strong>ai.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!